Vårdnad, boende och umgänge

2012-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |Jag har två nära vänner, ett par, som bodde ihop fram till i somras. De har en dotter på snart 3 år. Mamman åkte iväg utan förvarning med barnetnär pappan var på jobbet, han kom hem till ett tomt hus. Inget meddelande, fick inte tag i henne, ingenting. Ca en vecka senare får han ett brev då det står att han är anmäld för misshandel av sambon. Han har inte träffat dottern på över 4 månader och vet inte hur hon har det. Mamman vill nu ändra dotterns adress till skåne (pappan bor i Blekinge) och vill även att han skriver på ändring av dagis till ett i skåne. Det måste finnas någon lag som gör att han kan träffa sin dotter och hindra mamman från att "sticka" med dottern hur som helst.
Linda Olsson |Hej, Tack för din fråga! Barns vårdnad, boende och umgänge regleras i 6 kap föräldrabalken (FB), se https://lagen.nu/1949:381. Det framgår inte av din fråga om föräldrarna har gemensam vårdnad om dottern, men det verkar som att så är fallet. Föräldrar har gemensam vårdad om ett barn om de var gifta när barnet föddes eller om föräldrarna har ansökt om gemensam vårdad hos tingsrätten eller Skatteverket, se 6 kap 3-4 §§ FB. Om föräldrarna har gemensam vårdad eller om en av föräldrarna har ensam vårdnad, kan en av föräldrarna ansöka om ändring av vårdnaden hos tingsrätten, 6 kap 5 § FB. Föräldrar kan även avtala om vårdnaden skall vara gemensam eller att ena föräldern skall ha ensam vårdnad. Avtalet är giltigt om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden, 6 kap 6 § FB. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Om föräldrarna har gemensam vårdnad skall de i princip fatta dessa beslut gemensamt, se 6 kap 11 och 13 §§ FB. Med frågor som rör barnets personliga angelägenheter som föräldrarna skall besluta om gemensamt avses bland annat beslut om barnets skolgång och boende. Föräldrar med gemensam vårdad som inte lever tillsammans behöver däremot inte gemensamt besluta om mindre frågor såsom barnets kost, sovtider och kläder. Om inte föräldrarna kan komma överens om hos vem av dem barnet skall bo, kan tingsrätten besluta i frågan. Föräldrarna kan även avtala om barnets boende, för att avtalet skall vara giltigt skall det vara skriftligt och godkänt av socialnämnden, 6 kap 14 a § FB. När domstolen skall besluta om hos vem av föräldrarna barnet skall bo, beaktas särskilt barnets behov av god kontakt med båda föräldrarna. Växelvis boende är möjligt om föräldrarna har gemensam vårdnad, god samarbetsförmåga och bor förhållandevis nära varandra. Om tingsrätten skulle besluta att mamman i detta fall skall få ensam vårdad och att dottern skall bo hos henne, har pappan fortfarande möjlighet att umgås med dottern. Barnet har nämligen rätt till umgänge med den förälder som den inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldrarna träffar varandra eller att de har annan kontakt, t ex över telefon. Båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnet får umgås med den föräldern som den inte bor hos, 6 kap 15 § FB. Den förälder som vill umgås med sitt barn kan ansöka om detta hos tingsrätten, 6 kap 15 a § FB. Vid samtliga beslut rörande barnets vårdnad, boende och umgänge skall barnets bästa vara avgörande. Särskilt beaktas risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa och barnets behov av god och nära kontakt med båda föräldrarna. Domstolen tar även hänsyn till barnets vilja med beaktande av dess mognad och ålder, se 6 kap 2 a § FB. Sammanfattningsvis kan alltså mamman inte vägra pappan att träffa med dottern då dottern har rätt till umgänge med båda föräldrarna. Om paret inte själva kan komma överens om hur vårdnad, boende och umgänge skall ske kan pappan alltså ansöka om att tingsrätten skall besluta i dessa frågor. Om mannen skulle dömas för misshandel av kvinnan torde detta inte betyda att han inte skulle få träffa dottern, då bedömningen skall göras utifrån dotterns bästa. Med vänlig hälsning,

Rätt till umgänge med barn

2012-11-22 i Barnrätt
FRÅGA |Jag har egen vårdnad om min 4 åriga pojk. Min ex ville inte stå som vårdnadshavare. Vi har papper från familjerätten där han har skrivit på.. Han träffar pojken 2-4 timmar i veckan. Ofta blir det strul då han missar sina tider..fast tis o tors är detta som är bestämt. 15 min innan hämtning på dagis skickar han sms att han inte kan , 2 gånger den veckan.. Vilket slutar med att jag får lämna min kund på mitt jobb och ta en taxi för att hämta min son..Detta leder till att jag mår väldigt dåligt av all stress och sorg att han gör så mot våran son! Jag har aldrig motsatt mig deras umgänge utan uppmuntrat. Men jag orkar inte mer..pappan skickar hemska sms där han kallar mig hora , ditt feta fanskap mm .. När jag ifrågasätter hans frånvaro på bestämda tider. Jag gör detta för min son, vet att han älskar sin pappa och tycker mycket om att vara med honom.. Har jag bara skyldigheter mot honom? Kan han beetesig hur som helst? Jag klarar inte vad som helst för att min pojk skall ha rätten till sin pappa.. Jag vill behålla rätten mot mig själv!!! Tacksam och desperat för svar.
Lisa Nordbrandt |Hej och tack för din fråga. Regleringen kring barn och deras umgänge med föräldrar är lite svåra. Utgångspunkten är alltid barnets bästa, men det är inte alltid så lätt att avgöra vad som är barnets bästa. I föräldrabalken 6 kap 15§ framgår det att barn ska ha rätt till umgänge med en förälder som de inte bor tillsammans med. Vidare så framgår det att föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med den andra föräldern tillgodoses så långt som möjligt. Som ett första steg är det kanske enklast att lyfta problemet och förklara hur du känner. Om det är svårt att komma fram till en lösning som fungerar för er beträffande umgänget så ska din kommunen kunna erbjuda möjlighet till samarbetssamtal mellan dig och ditt ex. (Detta framgår av socialtjänstlagens 5 kap 3§). Vänligen

Umgängestvång?

2012-10-23 i Barnrätt
FRÅGA |Kan man dömas för umgängesvägran och vad kan påföljden i så fall bli ?
jacob sandelin |Hej, det kortfattade svaret på din fråga är nej. Enligt 6 kap. 15 § Föräldrabalken framgår det dock uttryckligen att barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Utgångspunkten för reglerna om umgänge är att det är viktigt att barnet har kontakt med båda föräldrarna, även om dessa inte bor tillsammans. Det innebär dock inte att det alltid är bäst för barnet att umgås med den förälder som det inte bor tillsammans med. Ibland kan det vara bäst för barnet om något umgänge inte alls äger rum. Av förarbetena till föräldrabalken (SOU 2005:43)framgår det att det varken är lämpligt eller möjligt att tvinga en förälder till umgänge med sitt barn. Istället har man ansett att det kan vara bättre att umgänget helt begränsas då detta anses vara mer stabilt för barnet och således för dennes bästa. Då föräldrarnas ansvar är inte förenat med någon direkt påföljd är det som jag sagt i praktiken inte möjligt att tvinga fram umgänge. Hoppas denna korta redogörelse för rättsläget hjälper dig i din situation. Jacob Sandelin

Möjlighet att flytta hemifrån som omyndig och underhållsskyldighet för föräldrar

2012-09-27 i Barnrätt
FRÅGA |Hej jag är 17 år och går gymnasiet. Nu är det så att mina föräldrar är skilda och jag har bott hos min mamma sedan 5 år tillbaka (dom har delad vårdnad) Bor jag hos mamma har jag nära till skola och allt man behöver. Bor jag hos pappa måste jag kliva upp 2 timmar innan skolan börjar och åka minst 1.5 timmar innan för att hinna. Nu är det så att jag och min mor inte alls kommer överens och hon vill inte att jag bor kvar hemma hos henne. Jag vill inte bo hos min far och har hittat att dela en lägenhet med en vän där hyran är på ~4000, det jag vet är att dom kan inte tvinga mig att bo hos pappa, men jag undrar om dom är skyldiga att betala underhåll till mig då? Kan man få bidrag på något sätt?
Emily Bengtsson |Hej! Av din fråga att döma tolkar jag det som om du vill flytta hemifrån. Innan du är myndig har vårdnadshavare rätt och skyldighet att bestämma över dina personliga angelägenheter. Detta enligt 6 kap 13 § Föräldrabalken se; https://lagen.nu/1949:381. Då du är 17 år och därmed omyndig är det dina föräldrar som bestämmer över dig och till exempel vart du skall bo. Man får som omyndig själv varken ingå avtal utan samtycke från förmyndare eller råda över sin egendom. (9 kap 1 § Föräldrabalken) Vad gällande skyldigheten att betala underhåll så säger 7 kap 1 § Föräldrabalken att föräldrarna är underhållsskyldiga tills dess att du fyller 18 år. Går du i skolan efter denna tidpunkt, är de underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst till dagen du fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. Detta gäller även om du skulle flytta hemifrån. Underhållets storlek ska avgöras av vad som är rimligt med hänsyn till ditt behov och en bedömning görs även utifrån din egen förmåga att försörja dig genom såväl egen inkomst som sociala förmåner. Detta är något som kan göra att dina föräldrarnas underhållsskyldighet minskar. Vänligen,

Svar

2012-11-24 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, jag har en fråga? om en mor utnyttjar sin dotters svaghet när det gäller att läsa och förstå. Skriver ett fordon på dottern utan att hon är medveten om detta? hon får reda på det då en polis ringer henne angående ett inbrott i detta fordon.
Maryia Khaladzinskaya |Hej! Tack för din fråga! När det gäller föräldrar-barn relationen är det viktigt att veta om en förälder står som en förmyndare, som en förvaltare eller som en god man. 1) Förmyndare. Gäller i princip för de barn som är under 18 år. Föräldrabalken tillåter förmyndare att ingå avtal för sitt barns räkning i barnets namn. Följden av detta blir att barnet står som avtalspart och därför också ansvarar för en eventuell skuld. 2) Förvaltare. En förälder kan stå som en förvaltare för sitt barn om barnet, t.ex., är psykiskt stört, alltså är ur stånd att vårda sig eller sin egendom (Föräldrabalken 11:7). Då är det föräldern som råder över barns egendom och i barnets räkning. Men när det gäller ansvaret i ditt fall ska barnet troligen inte ansvara för inbrott i fordonet. 3) God man. Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp (Föräldrabalken 11:7). I andra ord att stå under ett godmanskap betyder att fortfarande ha vissa av sina rättigheter och skyldigheter kvar (se 11:4 Föräldrabalken). Vilka rättigheter och skyldigheter är kvar är annorlunda i varje fall. Men om den goda mannen handlar utanför sin behörighet och ingår avtal i barnets namn är barnet inte ansvarsskyldigt (Föräldrabalken 11:5). Hoppas det förklarar situationen för dig. Men för att kunna ge något bättre svar måste man veta fler detaljer när det gäller just denna situation. Lycka till!

Vårdadsförälderns skyldigheter för att främja umgänget

2012-11-17 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag är ensam vårdnadshavare av min son på 4 år. Pappan har umgängesrätt men sköter inte den. Det kan gå 5-6 v mellan gångerna han ser honom eller hör av sig till sonen. Jag har försökt nå honom men han svarar inte. Detta har hållit på i ett års tid med dessa intervaller och nu har jag tröttnat på att jaga honom för att sonen ska ha kontakt med sin pappa. Vid senaste tillfället så har jag inte försökt nå honom utan väntat ut honom eftersom jag blivit trött på hur han behandlar sitt barn. Han påstår att det är min skyldighet att höra av mig och meddela honom saker om sin son. När han hör av sig efter 5-6 v då anser han att det bara är att komma och hämta sonen som om det inte varit dessa långa perioderna och att han ska följa med och sova över hos honom. Sonen säger till mig att han inte vill sova hos pappa men däremot träffa honom. Detta har pågått under 1,5 års tid att han inte vill och pappan vill inte komma till mig för att träffa sonen. Vad har jag för skyldigheter vid ensam vårdnad? Är det mitt ansvar att jaga honom för en kontakt med sin son? Kan jag säga nej till att han kommer och hämtar honom efter 5-6 v? Kan även tillägga att jag inte känner mig säker de gånger han varit där, det har förekommit alkohol vilket gjorde att jag fick åka och hämta sonen dessutom har jag inte en fullständig adress till honom just nu. Bryter jag mot något avtal när jag säger nej till att han har honom hos sig över natt?
Pierre Olsson |Hej! Frågor om umgänge regleras i 6 Kap Föräldrabalken, se https://lagen.nu/1949:381. När man beslutar i frågor om umgänge så ska alltid barnets bästa i det enskilda fallet vara avgörande, se 2a§. Enligt svensk rätt så har barn rätt till umgänge med den förälder han eller hon inte bor med och föräldrarna har ett gemensamt ansvar att se till att barnets behov av umgänge blir tillgodosett. Det finns ingen generell umgängesrätt för föräldrar utan den är primärt till för barnets skull, se 15§. Exakt hur umgängesrätten ska se ut är inte reglerat i detalj i lagtexten utan det är i första hand upp till föräldrarna själva att bestämma. I den mån föräldrarna inte kan komma överrens så kan en domstol utfärda en dom som reglerar umgänget. Då jag inte vet hur det gick till när du fick ensam vårdnad så är det svårt för mig att svara på vilka skyldigheter du har. Om det finns ett skriftligt avtal mellan dig och barnets far som är godkänt av socialnämnden eller om en domstol har beslutat om umgänget så är du skyldig att följa det. I den mån du är missnöjd med den umgängesrätten så får du antingen försöka att träffa ett nytt avtal med barnets far eller väcka talan i domstol om ändring i umgängesrätten. Om det inte finns något sådant avtal eller beslut, vilket jag tycker att det verkar som, så är det upp till er att bestämma hur ni på bästa sätt ska tillgodose er sons behov av umgänge. I den mån ni inte muntligen kan komma överrens om umgänget och hålla denna överenskommelse eller om ni vill ha umgänget juridiskt fastställt så får ni skriva ett avtal och få det godkänt av socialnämnden. Visar det sig att det är omöjligt för er att komma överrens så kan någon av er väcka talan i domstol och få detaljerna för umgänget fastställt genom en dom. Så för att sammanfatta och besvara dina frågor: Det finns ingen lagregel som säger att barnet ska sova över hos umgängesföräldern och i ditt fall verkar det inte heller vara lämpligt att han gör det med tanke på att han inte vill. Så om det inte finns en skriftlig överenskommelse eller en dom som säger att din son ska sova hos fadern en viss dag i veckan så finns det ingen som hindrar dig från att vägra. Ni har ett gemensamt ansvar för att se till att umgänget genomförs så det krävs alltså en viss aktivitet av dig, till exempel genom att du försöker få tag på fadern över telefon inför umgänget. Det är dock lika mycket hans ansvar som ditt och om han inte medverkar så kan du inte klandras för det. Vad gäller din skyldighet att lämna upplysningar till fadern så +ska+ du lämna sådan upplysningar som kan främja umgänget, till exempel om barnet varit sjukt i veckan, hur det går i skolan, relationer med kamrater, fritidsintressen och annat som kan vara av betydelse för umgänget, detta gäller dock inte om det finns särskilda skäl mot det, se 15§ 3 st. Rent generellt så är det lämpligt att hålla umgängesföräldern upprättad om barnet även om andra saker trots att du inte är skyldig till det, inte minst för att främja den förälderns engagemang i barnet, vilket generellt är det som är i linje med barnets bästa. Tänk på att oavsett vad du tycker om fadern så måste du hela tiden tänka på din son och vad som är bäst för honom. I nästan alla frågor om umgänge så är det att ha en god relation med båda sina föräldrar och att föräldrarna klarar av att samarbeta för att hitta den form på umgänget som är bäst för barnet. Med vänliga hälsningar

Barnets umgängesrätt

2012-10-05 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har ensam vårdnad om min dotter på snart 2 år, vi bor tur och retur ca 16 mil från barnets pappa. Vi kommer inte överens om umgänge- och umgängesresor. Dottern går heltid på förskolan hos mig, jag studerar och pappan är arbetslös. Vad är rimlig umgänge för min dotter? Hur gör vi bäst upp med resorna? Kan jag anlita en advokat om jag inte tycker hans förslag är bra för dottern?
Giulia Cilio Burman |Hej och tack för Din fråga! Enligt 6 kap. 15 § föräldrabalken (FB) har barnet rätt till umgänge med en förälder som han eller hon inte bor tillsammans med. Umgänget är i första hand till för barnet och är således inte någon absolut rättighet för föräldern. Det är barnets intressen och behov som är avgörande. Ni som föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses oavsett om någon av föräldrarna beter sig illa mot varandra och/eller inte kan kommunicera med varandra. Detta innebär att även du har ett ansvar att se till att ditt barn umgås med sin pappa, trots kommunikationsproblemen som kan tänkas föreligga er emellan. Detta är något som många vårdnadshavare förbiser och inte lägger något större tyngd vid, men vid en eventuell vårdnadstvist, eller umgängestvist, ser domstolarna generellt sett väldigt hårt på huruvida boendeföräldern motverkat ett umgänge med icke-boendeföräldern till skillnad från om boendeföräldern aktivt främjat umgänget och gjort sitt bästa för att få detsamma att fungera väl. Dessa situationer är självklart aldrig lätta att komma till rätta med och tyvärr så är det bara du och ditt barns pappa som kan komma överens om vad ett rimligt umgänge för din dotter skulle kunna vara. Hur mycket vill han träffa henne och hur mycket är det rimligt utifrån dina och framförallt barnets förutsättningar att faktiskt, rent praktiskt träffas? Det är svåra frågeställningar och det kräver mycket arbete från er sida som föräldrar. Av min erfarenhet från vårdnadstvister i domstolen så kan jag säga att det alltid är bäst för barnet när föräldrarna tillsammans kommer överens om en gemensam lösning. Det blir aldrig bättre av att någon utomstående ska bestämma åt er. Självklart kan det vara en bra idé att anlita ett ombud eller en advokat, men det viktigaste är ändå att i så hög utsträckning som möjligt upprätthålla de goda relationerna föräldrar emellan och att försöka komma överens. Tur och retur 16 mil är förstås ingenting man kan göra ofta, men en gång i månaden var? Det är uppoffringar som man måste vara beredd att göra som förälder. Varannan gång var och att barnet får träffa sin pappa så ofta som möjligt är allt jag kan säga. Det finns ingen absolut regel utan det är upp till föräldrarna att se till att det fungerar och att det blir till det bästa för barnet. Hoppas det här svaret var en liten hjälp på vägen. Du är varmt välkommen att höra av dig igen om Du undrar något mer! Med Vänliga Hälsningar, Giulia

Ensam vårdnadshavares rätt- och skyldigheter

2012-09-09 i Barnrätt
FRÅGA |Separerad från pappan till barnet sedan ett par år tillbaka och jag har i domstol blivit tilldelad ensamvårdnad om barnet. I avtalet står även att vid överlämning ska detta ske på allmän plats. Barnet har själv valt att bo varannan vecka hos respektive förälder. Vad är mina rättigheter/skyldigheter vid ensamvårdnad? Pappan har meddelat att han inte låter barnet gå på fritidsintressen som barnet vill gå på när barnet är hos honom. Är det för mig att acceptera? Där det krävs vårdnadstagarens namnteckning som tex vid pass/piercing etc kan pappan utan vårdnadshavarens namnteckning genomföra dessa handlingar? Tacksam för svar.
Louise Bjartell |Hej! De viktigaste skyldigheter och rättigheter man har som vårdnadshavaren framgår av Föräldrabalkens sjätte kapitel, i 1-2 §§ och 11 §. Första och andra paragrafen handlar om vilka skyldigheter man som vårdnadshavare har att tillgodose barnets behov, det ansvar man har för barnets personliga förhållanden samt den tillsyn man är skyldig att utöva. 11 § handlar om den rätt och skyldighet man har att bestämma i frågor som rör barnet. 6 kap. 1 § FB: "Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling." 6 kap. 2 § 2st. FB: "Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas." 6 kap. 11 § FB: "Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål." Dessa skyldigheter gäller vårdnadshavaren, dvs. båda föräldrarna om man har gemensam vårdnad och endast den ena föräldern om man har ensam vårdnad. Barnets bästa ska vara avgörande i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Om pappan hindrar er son från att gå på sina fritidsaktiviteter kan man fråga sig om boendet hos pappan kanske strider mot vad som är bäst för barnet. Om er son vill kunna gå på sina fritisaktiviteter även de veckor han är hos sin pappa rekommenderar jag er att ta upp det till diskussion och försöka komma fram till en lösning, så att det blir så bra som möjligt för er son. Skulle problemet bestå tycker jag att ni bör kontakta en juristbyrå som sysslar med familjerätt. Om du genom dom har fått ensam vårdnad om ert barn så är det endast du som är vårdnadshavare. Åtgärder som kräver vårdnadshavarens namnteckning bör därför inte kunna genomföras utan din tillåtelse och namnteckning. Lycka till! Louise Bjartell