Två eller fler skadeståndsskyldiga

2017-05-14 i Solidariskt skadestånd
FRÅGA |Hej, min frus 15-årige son har kört och voltat med en mopedbil. Bilen lånades ut av en kompis trots att hen visste att han inte hade något körkort. I bilen fanns även ytterligare två kompisar varav den ene satt fram och drog i handbromsen för att de skulle sladda. Kompisen som har bilen var inte med i bilen när olyckan inträffade. Det uppstod inga personskador, men bilen är helt förstörd. Att reparera den kommer att kosta ca 35 tkr mer än att köpa en helt ny bil. Vårt försäkringsbolag säger att vi inte täcks alls, detsamma är fallet för ägaren. Med det som bakgrund undrar jag nu:1 Hur fördelas skulden för olyckan mellan inblandade parter? 2 Min fru och sonens pappa har delad vårdnad men sonen bor hos oss 95% av tiden. Är pappan lika skyldig att betala ersättning som min fru juridiskt sett (dvs hälften var)?3 Om det skulle bli en skadeståndstvist och man blir dömd att betala hela beloppet; har man då rätt att göra det via avbetalning?4 Ägarens förälder vill helst ”göra upp” utan att dra igång en skadeståndsprocess, är det lagligt och vad bör man tänka på i en sådan situation (måste det vara en helt ny bil? samma märke? annat?)Bilen är drygt ett halvår gammal och har tidigare varit med om en olycka som tog 3 månader a
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att din fråga innehåller delfrågor, har jag valt att svara på dessa i flera delsvar.Till att börja med har jag besvarat dessa frågor med utgångspunkt i att någon trafikskadeersättning inte kan utgå i detta fall, dels på grund av beskeden från era försäkringsbolag, vilket har betydelse för svaren på dessa frågor. Fråga 1. Hur fördelas skulden för olyckan mellan inblandade parter? Jag förstår din fråga på så sätt att du funderar på om (och hur) ansvaret för sakskadan (dvs. skadorna på bilen) kan bäras av de iblandade parterna gemensamt och dem i sådant fall kan bli solidariskt skadeståndsskyldiga. Frågor om ansvar för sakskador regleras i skadeståndslagen (SkL). Huvudregeln gällande sakskador är att skadevållaren (dvs. den som har orsakat en skada) ska ersätta uppkomna skador oavsett om hen orsakade skadorna avsiktligen eller av oaktsamhet. (2 kap. 1 § SkL). Om skadevållaren som har orsakat en sakskada är ett barn (dvs. under 18 år), ska hen ersätta skadan i den mån som det är skäligt med hänsyn till barnets ålder, utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra omständigheter. Man tar alltså hänsyn till barnets ålder och mognad vid själva skadetillfället och till barnets inställning och förståelse för handlingen och den uppkomna skadan. (Om barnet har en ansvarsförsäkring, så är utgångspunkten att det inte finns några hinder mot att låta hela skadeståndet utgå fullt ut inom försäkringens ram). (2 kap. 4 § SkL). Det är långt ifrån ovanligt att en sakskada anses orsakad av flera skadevållare. Detta är en bedömning som görs av rätten. I sådana fall ska skadevållarna solidariskt svara för skadeståndet. Att ansvaret är solidariskt betyder att den skadelidande kan vända sig till vem som helst av de skadeståndsskyldiga och kräva hen på det fulla beloppet. Dock finns det undantag gällande detta i fall då begränsning av ansvaret har gjorts, dvs. att skadeståndet har jämkats för någon av skadevållarna. Detta kan illustreras med ett exempel: A och B är 15 år gamla när dem tillsammans orsakar sakskada på en bil värd 100 000 kr. A och B ska enligt huvudregeln ersätta 50 000 kr vardera. Men eftersom att dem är solidariskt skadeståndsskyldiga kan skadelidande kräva A på hela beloppet, dvs. 100 000 kr. A får därefter rikta ett krav mot B om att betala 50 000 kr till A. Skadeståndet jämkas dock till 35 000 kr vardera och var och en svarar i detta fall för sin egen del av skadeståndet. Den skadelidande kan få ut sammanlagt 70 000 kronor, men som mest 35 000 kronor av respektive skadevållare. (6 kap. 4 § SkL). Med detta sagt kan de inblandade ungdomarna bli solidariskt skadeståndsskyldiga med begränsning av att skadeståndet troligen kan komma att jämkas med tanke på omständigheterna i det enskilda fallet. Det som man som förälder bör ha i åtanke är att även föräldrar som har vårdnaden om barnet ska ersätta en sakskada som barnet orsakar genom att begå ett brott (ex. skadegörelse som är ett brott enligt 12 kap. 1 § brottsbalken). Detta ansvar för föräldern kallas för principalansvar. Skadeståndsansvaret är dock begränsat till en femtedels prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för år 2017 är beräknat till 44 800 kronor. (3 kap. 5 § SkL). Vårdnadshavare bär även en tillsynsplikt och ett ansvar att vidta lämpliga åtgärder i syfte att förhindra barnens skadevållande. Vårdnadshavare svarar för skada orsakad av barnen genom oaktsamt beteende, exempelvis underlåtet uppsiktsutövande. Vårdnadshavares ansvar begränsas dock genom så kallad adekvat kausalitet, vilket innebär att skadan som barnet har orsakat måste kunna kopplas direkt till en konkret situation där vårdnadshavaren har agerat oaktsamt, för att kunna åläggas skadeståndsskyldighet. (6 kap. 2 § 2 stycke föräldrabalken). Hur mycket var och en av de inblandade parterna eventuellt kan bli skyldiga att ersätta kan jag tyvärr inte svara på. Detta beror bland annat på skadans omfattning och övriga omständigheter i det enskilda fallet. Fråga 2. Min fru och sonens pappa har delad vårdnad men sonen bor hos oss 95% av tiden. Är pappan lika skyldig att betala ersättning som min fru juridiskt sett (dvs hälften var)?Skadeståndsansvaret för vårdnadshavare gäller och begränsas per barn och per så kallad skadehändelse. Det innebär att om barnet gör sig skyldig till flera brott, exempelvis inbrott och stjäl saker i flera olika hus, är föräldern skadeståndsskyldig upp till en femtedel av prisbasbeloppet för vart och ett av brotten. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare, svarar de solidariskt (dvs. gemensamt) med slutlig fördelning efter en skälighetsbedömning. Med detta sagt kan alltså en skälighetsbedömning innebära att vårdnadshavarna inte blir skyldiga att ersätta precis 50 % vardera. Detta är också en bedömning som beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Fråga 3. Om det skulle bli en skadeståndstvist och man blir dömd att betala hela beloppet; har man då rätt att göra det via avbetalning?Om du har blivit dömd att betala ett skadestånd, är du skyldig att betala det omgående. Annars riskerar du att skulden lämnas till Kronofogden. När domen har vunnit laga kraft, dvs. när den inte längre kan överklagas, vilket vanligtvis sker tre veckor efter domen, får Kronofogden en kopia på domen från domstolen. Kronofogden frågar då den som ska få skadeståndet (borgenären) om hen vill ha hjälp att få betalt. Om borgenären vill det, skickas ett brev med ett skadeståndskrav till skadeståndsskyldig att betala inom en viss tidsfrist. Om skadeståndsskyldig inte betalar börjar Kronofogden med att undersöka om skadeståndsskyldig har några tillgångar att betala skadeståndet med. Undersökningen görs för att hjälpa skadeståndsskyldig att bli skuldfri och för att hjälpa borgenären att få sitt skadestånd. Om skadeståndsskyldig har tillgångar kan det bli aktuellt att Kronofogden utmäter dem. Borgenären kan även vända sig till sitt försäkringsbolag eller till Brottsoffermyndigheten för att få hjälp att driva in sitt skadestånd. Skadeståndsskyldig blir då istället skyldig dessa borgenärer pengar. Huruvida denna eventuella skuld till försäkringsbolaget eller Brottsoffermyndigheten kan betalas genom en avbetalningsplan, kan jag tyvärr inte svara på. Fråga 4. Ägarens förälder vill helst ”göra upp” utan att dra igång en skadeståndsprocess, är det lagligt och vad bör man tänka på i en sådan situation (måste det vara en helt ny bil? samma märke? annat?) Till att börja med är det oftast mycket fördelaktigt om skadevållaren och skadelidande kan ”göra upp” om skadeståndet sinsemellan utanför domstol. Dels med tanke på processkostnader, dels med tanke på att det tar tid och är ofta krävande att föra en process i domstol. Skadeståndslagen är dispositiv, vilket innebär att dess bestämmelser kan avtalas bort. Alltså kan ni komma överens om skadeståndet och dess betalning utanför domstol.Ett tips är att skadevållaren och skadelidande upprättar ett skuldebrev (med en eventuell avbetalningsplan) där dem kommer överens om ett skäligt skadeståndsbelopp som motsvarar bilens värde eller reparationskostnad och värdeminskning samt eventuell kostnad till följd av skadan. Detta ska skrivas på av båda parter och när skulden är betald ska skadevållaren kräva tillbaka skuldebrevet från skadelidande. Detta på grund av att skuldebrevet har betydelse som bevisvärde för skuldens existens. Genom detta förfarande kan skadevållaren försäkra sig om att skadelidande inte i efterhand väcker talan i domstol och kräver dubbel ersättning för en skada som skadevållaren redan har betalt. Om skadevållaren och skadelidande vill ha hjälp med att upprätta ett skuldebrev kan vi på Lawline erbjuda den hjälpen här. Detta kostar 1 677,50 kr/timme, men för vissa typer av avtal erbjuder Lawline ofta ett fast pris. Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Med vänlig hälsning,

Suppleants ansvar

2015-11-25 i Solidariskt skadestånd
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man som suppleant kan bli skyldig att betala eventuella kostnader som uppstått 1 år efter att företaget sålts?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Enligt 8:3 st 2 ABL tillämpas i fråga om suppleanter i tillämpliga delar de regler som rör styrelseledamöter. De regler som inte är tillämpliga på suppleanter blir tillämpliga när denne suppleant ersatt en ordinarie styrelseledamot.Grundidén med aktiebolag är att dess bolagsmän inte har något personligt ansvar för bolagets förpliktelser, eftersom att aktiebolaget är en egen juridisk person. I vissa situationer kan dock ett personligt betalningsansvar uppkomma för styrelsen. Jag tänker här främst på reglerna om kapitalbrist och kontrollbalansräkning, och personligt betalningsansvar enligt 25:18.Därmed kan suppleanter hållas ansvariga på samma sätt som ordinarie styrelseledamöter om suppleanter ersätt dessa ordinarie suppleanter. Innan detta dock skett bör en styrelsesuppleant aldrig vara personligt betalningsansvarig, jfr SvJT 1995 s 124.Av detta följer att i detta fall en suppleant inte bör kunna hållas personligt ansvarig för kostnader som uppstått ett år efter att ett företag sålts. Detta bör också gälla under tiden för eventuell kapitalbrist, då ordinarie styrelseledamöter har ett personligt betalningsansvar.Jag önskar dig en trevlig dag!Mvh,

Solidariskt skadeståndsansvar och regressrätt

2013-12-18 i Solidariskt skadestånd
FRÅGA |Hej Jag och min fd har gemensam vårdnad till vår son som vid fyllda 15 har blivit dömd för bedrägeri. Där har dömts ett solidariskt skadestånd till vårdnadshavare på 8900:- Om Brottsoffret lägger skadeståndet till bara en utav oss kan då den personen kräva från den andra föräldern att betala hälften? Tanken är att jag tänkte försöka betala in det resterande av skulden för att vi ska slippa låta det gå vidare och behöver då veta vad som gäller med skadeståndet? Mvh helene
Veronica Eriksson |Hej, och tack för din fråga. Enligt 3 kap. 5 § Skadeståndslagen (SkL) ska en förälder som har vårdnaden om ett barn ersätta vissa skador som barnet vållat till viss del. Att ni båda har vårdnad om barnet medför alltså att ni båda delar ansvaret. Att vara solidariskt skadeståndsansvarig innebär att man bär ett ansvar tillsammans med någon eller några andra (6 kap. 4 § SkL). Den skadedrabbade kan dock kräva full betalning av vem som helst av de solidarsikt ansvariga, vilket medför att kravet sällan riktas direkt mot någon som t.ex. saknar betalningsförmåga. De solidariskt ansvariga får sedan göra upp angående pengarna sinsemellan. Om en person krävts på hela det solidariska skadeståndet, kan denne i sin tur kräva att de övriga solidarerna betalar sin andel genom ett regresskrav. Om detta inte sker frivilligt kan den som betalat hela beloppet ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronomfogdemyndigheten. Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1972:207) för SkL Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga. MVH /Veronica Eriksson 

Skola kräver skadestånd - kollektiv bestraffning?

2010-04-10 i Solidariskt skadestånd
FRÅGA |Under en rast fick 8 elever i klass 5 vara inne i klassrummet, ett höj och sänkbart bord gick då sönder. När klassläraren kommer in undrar hon vad som hänt och säger att det är bäst att erkänna. Efter ett par dagar kommer en lapp hem till barnens föräldrar att de solidariskt ska ersätta reperationskostnaderna för bordet. Har man rätt att göra så här? Vad har egentligen en lärare för ansvar av tillsyn? Kollektiv bestraffning är förbjuden enligt straffrättsliga principer men var går detta att utläsa exakt?
Elias Himsel |Hej, En självklar princip i en rättsstat som Sverige är att var och en ansvarar endast för sina egna gärningar och att kollektiv bestraffning därför inte är tillåtet. Jag känner inte till något stadgande som exakt uttrycker detta, men exempelvis en genomläsning av FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna ger enligt mig uttryck för principen. Vidare framgår indirekt av exempelvis grundskoleförordningens 6 kap. 9 § att kollektiva bestraffningar inte är tillåtet eftersom de disciplinära åtgärder som får vidtas är riktade mot en elev som upprätt olämpligt. JO har i två fall ( JO 1993/94 s. 378 och JO 1992/93 s. 501) uttalat sig i samband med att skolor krävt skadestånd av elever som varit närvarande vid skadegörelse och i båda dessa fall konstaterat att kollektiva bestraffningar inte är tillåtet. Att kollektiva bestraffningar inte är tillåtet betyder emellertid inte att skolan är förhindrade att kräva betalt av de elever som de anser är skadeståndsskyldiga för reparationskostnaderna av bordet. Detta betyder nödvändigtvis inte att skolan gjort en korrekt juridisk bedömning och om ni anser att bedömningen är felaktig står det er fritt att inte betala reparationskostnaderna. I sista hand avgörs frågan av domstol och här kommer skolan definitivt inte att nå framgång bara genom att peka på att eleverna befann sig i klassrummet när bordet gick sönder. Detta följer för det första av att bordet kan ha gått sönder av en olyckshändelse (vilket inte medför skadeståndsansvar) och för det andra av att skolan måste visa vem/vilka av eleverna som genom sitt agerande ådragit sig skadeståndsansvar. Förutom att överväga att inte betala reparationskostnaderna tycker jag att ni ska göra en anmälan till Skolinspektionen och JO. Dessa anmälningar är gratis och innebör att skolans agerande granskas. Med vänliga hälsningar,

Fråga om innebörden av solidariskt betalningsansvar och konsekvenserna av sådant då en av de skadeståndsskyldiga saknar betalningsförmåga

2016-06-30 i Solidariskt skadestånd
FRÅGA |Hej ,min fråga är att min son och 1 till person ålder 15 ,har blivit dömda till skadestånd där även vi föräldrar ska betala en del av. Det är solidariskt till mig och mitt ex. Jag är sk nollad hos kronofogden och ska ansöka om skuldsanering. Min fråga är då om allt faller på mitt ex då jag inte har någon större inkomst för jag är långtidssjukskriven och har stora skulder ,och kan han kräva mig på dom pengarna? Mvh
Adam Karttunen Bark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Enligt 3 kap. 5 § Skadeståndslagen(SkL) ska en förälder som har vårdnaden om ett barn ersätta personskada och sakskada som barnet vållar genom brott och skada som uppstått på grund av att barnet kränkt någon annan. Av denna anledning har antagligen du och din sons far blivit till viss del skadeståndsskyldiga. Därmed framgår av 6 kap. 4 § SkL att om två eller fler är skyldiga att ersätta samma skada, så svarar de solidariskt för denna, som huvudregel. Precis som du antyder i din fråga innebär solidariskt ansvar att den skadelidande kan vända sig till vilken som helst av de ersättningsskyldiga för att få ut hela skadeståndet. Eftersom du anger att du i princip saknar betalningsförmåga för närvarande innebär detta troligen att krav kommer riktas direkt mot ditt ex. Han kan då tvingas att betala ut hela beloppet.Som du också antyder i din fråga så uppstår en s.k. regressrätt gentemot resterande av de skadeståndsskyldiga, om en av de skadeståndsskyldiga tvingas betala ut hela beloppet. Med andra ord kan ditt ex rikta krav mot dig vid ett senare tillfälle för din del av skulden.Sammanfattningsvis är rättsläget i princip sådant som du beskrev det i din fråga. Ditt ex kan krävas på hela skadeståndet, men han får därefter rätten att kräva ersättning från dig för den del av skadeståndet som tillhör dig.Hoppas du anser att jag besvarat din fråga. Har du fler frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka med dessa i kommentarsfältet nedan.Med vänliga hälsningar,

Solidariskt ansvariga för sakskada

2015-08-24 i Solidariskt skadestånd
FRÅGA |Hej! I början av året var det en natt då de blåste väldigt mycket som mina grannars takpapp, från en gemensam byggnad som fyra grannar äger, blåste av och landade på min bil. Deras tak sa de själva att dem borde ha bytt, de sa att de nästan räknade med att de skulleblåsa av. Bilen blev lackskadad och jag var utan helförsäkring. Arbetet som fick utföras kostade 4000kr och tre av grannarna betalade sin del direkt medans den sista tycker det är mitt fel för att jag inte hade helförsäkring på bilen, självrisken hade varit på 4000kr också. Jag undrar då om han är betalskylldig och hur man går tillväga för att kräva en batalning.
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den som av vårdslöshet orsakar sakskada ska ersätta skadan. Det framgår av 2 kap. 1 § skadeståndslagen. Det verkar som att dina grannar har erkänt att taket var bristfälligt och att risken fanns för att det skulle blåsa av. I domstolens praxis framgår det att bedömningen ska göras med utgångspunkt i om den skadevållande personen har agerat med normal aktsamhet. Eftersom de var medvetna om bristerna, tycker jag det står klart att de har varit vårdslösa. Det måste även finnas ett adekvat orsakssamband mellan att taket lossnar och att din bil skadas. Jag anser att det finns ett direkt samband mellan att taket lossnar och att din bil skadas. Vidare tycker jag det är adekvat eftersom grannarnas agerande att inte byta taket ligger i farans riktning. Det är rimligen förutsebart att någon eller något skadas när taket väl lossnar.Han verkar vara skadeståndsskyldig och du kan kräva alla fyra personer att betala även hans del av skadeståndet. Eftersom de alla har gjort sig skyldiga till skadan kan du kräva skadeståndsbeloppet av samtliga grannar. Den granne som får betala mer än de andra, kan kräva den som inte alls har betalat på beloppet i efterhand (regressrätt).De kan inte skylla skadan på att du inte har en helförsäkring. De är ansvariga för skadan och kan inte förvänta sig att du har en dyrare försäkring.Jag rekommenderar att du tar kontakt med samtliga grannar och försöker kräva resterande skadestånd av någon av dem. Om du inte får ditt skadestånd, får du upprätta en stämningsansökan och vända dig till tingsrätten.Vänligen

Solidariskt skadeståndsansvar efter friande dom

2013-05-19 i Solidariskt skadestånd
FRÅGA |Hej, min fråga är: Min sonson är dömd tillsammans med en kamrat till solidariskt skadestånd av tingsrätt. Kamraten frias av Hovrätt till alla delar. Kvar är då bara min sonson att ensam betala hela skadeståndet. Han har ingen att begära hjälp med betalning utan står ensam som ansvarig. Kan det vara riktigt med lagtexten "Solidariskt ansvar"? 
Kim Dohm-Hansen |Hej och tack för din fråga,Ja, det är riktigt. Solidariskt ansvar kan enkelt uttryckas som "en för alla och alla för en". Det innebär att flera personer tillsammans skall betala ut ett skadestånd, men att var och en kan krävas på hela skadeståndet. Är två personer solidariskt ansvariga så kan man alltså begära ut hela skadeståndet från den ena av dem, om den andra exempelvis saknar betalningsförmåga.I det här fallet har din sonsons kamrat friats. Kamraten har därför inget skadeståndsansvar och skall följaktligen inte betala något. Den enda som har ett skadeståndsansvar kvar är din sonson och han skall då betala hela summan. Skadeståndet upphör ju att vara solidariskt i och med att det bara är en person som skall betala. Det finns så att säga ingen att vara solidarisk med längre.Vänligen, 

Solidariskt ansvar för skadestånd

2009-12-15 i Solidariskt skadestånd
FRÅGA |Jag o min man har blivit dömda att betala ett skadestånd på 21000 kr solidariskt. Min har överklagat sin dom o jag har accepterat min. Nu söker kronofogden skadeståndet av mig. Vad händer om min man bli friad från skadestånd. Ska jag ändå betala 21000 kr.
Natalie Lindgren |Hej,Ett solidariskt skadeståndsansvar innebär att antingen du eller din man kan krävas på hela skulden, alltså behöver inte fordringsägaren kräva halva skadeståndet av din man och halva av dig. Man ansvarar så att säga "en för alla och alla för en" för skulden. Om din man överklagar den dom som grundar skadeståndsanspråket kan anspråket mycket riktigt inte riktas mot honom förrän frågan slutgiltigt har avgjorts. Däremot kan fordringsägaren rikta hela sitt anspråk mot dig innan dess om du har accepterat ditt ansvar för skulden. Om man inte finner din man skadeståndsansvarig i överprövningen kommer du stå som ensam gäldenär i förhållande till fordringsägaren. Om man däremot finner din man solidariskt ansvarig för skulden även i den här instansen, har du en regressrätt gentemot din man om du betalar hela skulden. Med regressrätt menas att du kan vända dig med anspråk på att få tillbaka hans del av skulden från honom.Hälsningar