Hur en uppgörelse med en gärningsperson kan påverka rätten till brottsskadeersättning vid solidariskt skadestånd
Jag vart rånad på min arbetsplats för ett år sedan, och fick ett solidariskt skadestånd. Gjorde ett kontrakt med en av rånarna på 1/3 av summan i utbyte mot att jag inte ska begära mer utav denne. Men nu vill inte Brottsofferjouren betala ut pengar pga kontraktet. Så vänder mig hit. Är det då meningen att jag ska begära ut resterande pengar från de andra 2 rånarna? Hittar inget online så vänder mig hit där jag alltid får bra svar :) Ha en trevlig helg! :D
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer inledningsvis redogöra för det allmänna regelverket kring din fråga och slutligen förklara vad som gäller i ditt fall.
Tillämplig lag för din fråga
Jag förmodar att det rör sig om en brottsskadeersättning och inte ett vanligt skadestånd. Detta mot bakgrund av att Brottsofferjouren ska ha talat om för dig att en ytterligare utbetalning av ersättningen inte kan ske på grund av ditt kontrakt med en av de inblandade gärningsmännen. Jag tolkar därför att din fråga gäller hur ett avtal med en av gärningsmännen gällande dennes "del" av ersättningen kan komma att påverka det solidariska ersättningsansvaret. Därför blir skadeståndslagen och brottsskadelagen tillämpliga för att jag ska kunna ge dig ett så fullgott svar som möjligt.
Innebörden av brottsskadeersättning
För att du ska kunna få brottsskadeersättning måste brottet polisanmälas. Sådan ersättning betalas ut av staten om det är visat att gärningsmännen saknar betalningsförmåga. Om du däremot redan har fått ersättning genom skadestånd eller från din försäkring kan du inte få ut brottsskadeersättning.
Innebörden av ett solidariskt skadeståndsansvar
Huvudregeln när två eller fler ska ersätta samma skada är att de solidariskt ska svara för skadeståndet (6 kap. 4 § skadeståndslagen). Beror skadeståndet på ett brott innebär det att gärningsmännen var och en för sig och tillsammans är ansvariga för hela den utdömda ersättningen. För dig som skadelidande medför detta en fördel, eftersom du kan välja den mest resursstarke bland de ansvariga gärningsmännen att betala ersättningen. Till denne kan du kräva ett lika stort belopp som denne skulle kunna ha krävts på om den var ensamt ersättningsskyldig. Genom det solidariska skadeståndsansvaret kan den skadelidande räkna med att få ut full ersättning även om bara en av gärningsmännen har medel att betala skadan. Den betalande gärningsmannen kan i sin tur försöka driva ett sk. regresskrav mot de medansvariga gärningsmännen. Detta är däremot ingenting som kommer beröra dig som skadelidande.
Risken med att avtala med en av gärningsmännen om betalning av "dennes del" av skadeståndsbeloppet
Ett solidariskt skadeståndsansvar medför delvis en positiv fördel för den skadelidande i form av att kunna utkräva hela beloppet av en av de inblandade gärningsmännen. Solidariskt skadeståndsansvar kan delvis även medföra en viss risk. För dig som skadelidande kan det få oväntade konsekvenser att antingen acceptera eller avtala med en av de inblandade gärningsmännen om en sk. "andelsbetalning". Det kan helt blockera din möjlighet till brottsskadeersättning för det resterande beloppet som annars skulle ha funnits. Låt mig förklara detta mer ingående nedan.
När brottsskadeersättningen ska beräknas ska det skadestånd som har betalats eller bör kunna bli utbetalt till den skadelidande avräknas (10 § stycke 2 brottsskadelagen). En sådan avräkning ska också göras när det finns flera solidariskt skadeståndsansvariga. Med andra ord föreligger rätten till brottsskadeersättning först då det kan visas att samtliga gärningsmän saknar betalningsförmåga. Det kan endast visas genom att du som skadelidande låtit Kronofogden försöka mäta ut skadeståndet. Detta innebär att ett avtal om andelsbetalning kan hindra detta. Enligt avtalsrättsliga principer kan en tolkning av ett sådant avtal innebära att den skadelidande anses ha accepterat att inte få hela skadeståndet från just den gärningsmannen.
På så sätt kan den skadelidande inte visa att den aktuella gärningsmannen saknar betalningsförmåga, som ju krävs för att den skadelidande ska ha rätt till brottsskadeersättning.
Sammanfattning och råd inför liknande framtida situationer
Rätt till brottsskadeersättning har du som brottsoffer om det kan visas att samtliga inblandade gärningsmän saknar betalningsförmåga. Väljer du att ingå en överenskommelse med en av de inblandade om en andelsbetalning, uppfylls inte längre kravet att sakna betalningsförmåga. Detta eftersom det då istället är visat att personen faktiskt har haft förmåga att betala på frivillig avtalad väg.
Ett viktigt råd till dig som skadelidande är att först låta Kronofogden göra en fullständig tillgångsundersökning angående gärningsmännen. Om det efter en sådan undersökning visar sig att gärningspersonen saknar medel att betala skadeståndet med, så kan du ha rätt till brottsskadeersättning från staten. Då är det viktigt att du aldrig accepterar eller ingår en uppgörelse med en eller flera av de inblandande gärningsmännen avseende beloppet. Du riskerar då att inte få ut hela brottsskadeersättningen du i grunden har rätt till.
Om du vill veta mer om brottsskadeersättning kan du med fördel ta del av informationen på brottsoffermyndighetens hemsida här.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
