Vissa skillnader i brottmål jämfört med tvistemål
Min son förolyckades i en trafikolycka då en Porsche, som kördes i 130 km/timmen (eller mer) på en 90-sträcka, kom över på motsatt sida av vägen och frontalkrockade med min sons Volvo. Porscheföraren säger att han körde 85 km/timmen. Polisutredningen visar att Porschen kördes i 130-140 km/timmen men åklagaren väljer ändå att inte åtala (hon menar att det kan vara svårt att bevisa hur fort han körde, och även om han körde i 130 så behöver det inte betyda att föraren varit oaktsam trots hastigheten och olyckans tragiska följder).
Kan/ska jag driva det här civilrättsligt (Porscheföraren fick alltså inga påföljder alls)?
Lawline svarar
Hej och välkommen till Lawline!
Bara för att åklagaren valt att inte åtala, innebär inte detta att en ev. tvistemålsprocess skulle gå åt skogen.
För det första är culpakravet något högre ställt i brottsmål jämfört med tvistemål. Detta innebär att även om åklagaren gjort bedömningen att den misstänkte inte gjort sig skyldig till den grad av av oaktsamhet som bör föranleda straffpåföljd, medför inte detta per automatik att samma person inte skulle kunna göras ansvarig på civilrättslig grund.
Det din son har drabbats av kallas på juridiskt språk personskada (inte så konstigt när man tänker efter). När en skada inträffat och de parter som är inblandade inte har något avtal mellan sig gäller i allmänhet skadeståndslagen, se 1 § den lagen. En tillämpning av skadeståndslagen utesluts inte bara av avtal utan också om det finns en särskild reglering i annan lagstiftning. Så tycks inte vara fallet här.
Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan, 2:1 SkL. Rimligen kan vi anta din sons kompis inte orsakade skadan med vilje. Därför måste vi fråga oss om kompisen av oaktsamhet vållat skadan.
Det är svårt för mig att utan ytterligare information om händelseförloppet avgöra om det föreligger vårdslöshet till den grad kompisen kan göras skadeståndsansvarig enligt SkL. Den ledande "principen" på området apropå bedömningen av vårdslöshet är uppbyggd kring tre faktorer som skadevållaren ska ta ställning till innan han utför den skadegörande handlingen. 1. Hur troligt eller hur stor är risken för att handlandet skall skada andra? 2. Hur allvarlig skada kan handlandet leda till? Dessa två faktorer ska vägas mot det han måste offra för att undvika en eventuell skada.
Enligt 5:1 skadeståndslagen omfattar skadestånd för personskada följande:
1. sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande, inbegripet skälig kompensation till den som står den skadelidande särskilt nära,
2. inkomstförlust,
3. fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda olägenheter till följd av skadan.
För det andra är det en ganska stor skillnad på beviskravet i brottmål jämfört med tvistemål. Medan det i brottmål ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade ska ha agerat på sätt åklagaren gör gällande, krävs inte detta i tvistemål.
I tvistemål ligger bevisbördan oftast på den som framför ett påstående. Beviskravet är därvid att omständigheten ska vara styrkt. Styrkt innebär inte således inte samma sak vid tvistemål som vid brottmål. Om du således påstår att föraren agerat vårdslöst har du bevisbördan för ditt påstående. Du har således att styrka påståendet genom din bevisning. För att ett påstående skall anses styrkt i en civilprocess brukar anses att det skall vara mer plausibelt än "antagligt" eller "sannolikt" men det behöver däremot inte ha uppnått plausibiliteten "uppenbart". Trots att många värjer sig mot att närmare precisera begreppen brukar ibland anses att "antagligt" motsvarar en plausibilitet på strax under 50 % och "sannolikt" en plausibilitet på strax över 50 %. "Uppenbart" får, likt straffrättens "utom rimligt tvivel", anses motsvara närmre 100 % och det normala beviskravet "styrkt" ligger då på cirka 75 %.
Om en av omständigheterna du anför till stöd för påståendet att föraren kört vårdslöst är att denne kört 130 km/h ska du kunna styrka detta i bemärkelsen styrkt enligt strax ovan.
Till sist kan det vara värt att uppmärksamma att de ovan beskrivna beviskraven på intet sätt är en fullständig beskrivning av hur stark bevisning som krävs för olika påståenden i tvistemål. Olika presumtionsregler, bevislättnadsregler och bestämmelser om omvänd bevisbörda gör att ett flertal undantag från det ovan sagda förekommer.
Jag kan tyvärr inte göra mer än att lämna dessa fingeranvisningar på grundval av den information du lämnat. Behöver du vidare rådgivning för att stämma motparten rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.
