Vilka tillgångar kan tas i anspråk vid en skuldsanering?
Hej Kan KFM verkligen kräva att jag ska jobba och ta ut lön samtidigt som jag tar ut pension? Jag sökte skuldsanering och fick avslag pga att jag inte tagit ut pension samtidigt som jag deltidsarbetade. KFM krävde att jag skulle ta ut pension samtidigt som jag arbetade så att de kunde göra större utmätning. Tacksam för svar på detta då jag har gjort en överklagan till Tingsrätten och de tyckte samma sak som KFM dvs att jag skulle har arbetat och tagit ut pensionen samtidigt för att få en skuldsanering.. Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är skuldsaneringslagen och utsökningsbalken (UB).
Inledningsvis ska sägas att skuldsanering och utmätning inte riktigt är samma sak. Och du nämner båda företeelserna. Därutöver är din ärendebeskrivning ganska kortfattad. Men såvitt jag förstår är det Kronofogdemyndighetens (KFM) beslut att avslå din ansökan om skuldsanering som har varit föremål för prövning i tingsrätten.
När det gäller skuldsanering och vilka tillgångar som kan tas i anspråk vid en sådan återfinns relevant reglering i 33 § skuldsanringslagen. Däri anges bl.a., i bestämmelsens första stycke, att det belopp som gäldenären (du, gäldenär = den skuldsatte) ska betala enligt betalningsplanen ska bestämmas så att skuldsaneringen tar i anspråk gäldenärens samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som ska förbehållas gäldenären för dennes och dennes familjs försörjning. I lagmotiven uttalas att gäldenären även måste kunna få behålla medel för betalning av andra skulder som inte omfattas av skuldsaneringsbeslutet, men som förfaller till betalning under motsvarande tid som betalningsplanen gäller, se prop. 1993/94:123 s. 114. Oavsett vilket innebär den del av lagtexten som lyder ”tar i anspråk gäldenärens samtliga tillgångar och inkomster” att också pensionen kan innefattas.
Vidare sägs i 9 § 1 st. skuldsaneringenslagen att skuldsanering får beviljas om det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Jämte detta gäller, vilket slås fast i andra stycket, att det vid skälighetsbedömningen särskilt ska beaktas omständigheterna vid skuldernas tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering. En grundläggande förutsättning för att kunna beviljas skuldsanering är just att gäldenären har gjort allt för att fullgöra sina förpliktelser. Exakt hur KFM:s beslutsmotivering löd eller vad som framgår av tingsrättens domskäl är för mig ovisst, men möjligen kan det vara detta som har legat till grund för KFM:s beslut och det efterföljande domslutet, dvs. att båda instanserna, myndigheten respektive domstolen, har ansett att du, trots ditt hälsotillstånd, inte har gjort tillräckligt för att reglera dina skulder (”fullgöra dina förpliktelser”) genom att söka arbete. Ditt hälsotillstånd kan jag för övrigt och av förklarliga skäl inte kommentera närmare, vilket du säkert förstår. Oavsett vilket är det svårt att kunna göra adekvat bedömning i den här delen utan tillgång till de aktuella besluten.
Från praxis kan fyra hovrättsfall nämnas för att ge några exempel från rättstillämpningen, dvs. den praktiska verkligheten. I rättsfalett RH 1996:15 hade gäldenären under ärendehandläggningen flyttat till en större och dyrare bostad, vilket i och för sig hade varit socialt motivert, men hovrätten ansåg ändå att det utgjorde ett hinder för skuldsanering. I RH 1996:46 ansågs en ansökan om skuldsanering inte möjlig att bevilja när gäldenären under lång tid, trots erforderlig förmåga, inte hade betalat någonting alls till sina borgenärer (borgenär = fordringsägare, dvs. du, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat). I RH 1999:20 blev gäldenären nekad skuldsanering efter att denne varit en del av fastighetsaffär som ytterligare försämrat hans ekonomi och i RH 2003:26 hade tva makar i egenskap av gäldenärer inte varit tillräckligt aktsamma avseende deras disponibla medel och därmed inte heller agerat på ett tillräckligt ”borgenärsvänligt” sätt. Vidare har Högsta domstolen (HD) ansett att underlåtenhet att betala arbetsgivaravgifter och för anställda innehållen A-skatt kan utgöra hinder för skuldsanering, se avgörandet NJA 1998 s. 259.
Utöver ovanstående kan mycket kort sägas, för det fall det istället skulle vara fråga om ett utmätningsförfarande, att såväl lön som pension kan tas i mät, se 7 kap. 1 § UB vari bl.a. sägs att en arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, provision eller annan gottgörelse samt belop som utgår som pension eller livränta kan bli föremål för utmätning.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Så här långt och utifrån den begränsade information som finns tillgänglig i skrivande stund kan jag sammanfattningsvis inte finna skäl att kritisera de bedömningar som hittills har gjorts av KFM och den aktuella tingsrätten. Däremot kan det inte uteslutas att du, beroende på omständigheterna, skulle kunna få rätt vid en prövning i hovrätten.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Men vi kan naturligtvis bistå dig initialt i samband med ett eventuellt överklagande av tingsrättsdomen och även fortsättningsvis agera om ombud och föra din talan, t.ex. i domstol eller vid annan typ av förhandling, om så skulle önskas. Vi har god erfarenhet av den här typen av tvister. Låt mig bara få veta i så fall genom att skicka ett mail till den ovan nämnda adressen.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
