Vilka rättigheter har en misshandlad kvinna?
Kvinna som är sambo har flera gånger handgripligen blivit utslängd från deras gemensamt ägda hus. Sambon har bytt lås för att hindra kvinnan och komma in. Hon har under många år utsatts för psykisk kränkning där de gemensamma barnen används. Mannen har isolerat kvinnan från sina vänner genom att varit kall och avisande mot barnen (4 och 6 år) då kvinnan träffat vänner och sagt till barnen att mamma inte tycker om oss längre hon träffar någon annan. Att kvinnan vill träffa vänner är bara en ursäkt för otrohet enligt mannen. Mannen säger att det är kvinnans fel att han knuffar och drar i henne eller kränker henne verbalt. När mannen är aggressiv mot kvinnan eller barnen säger han alltid att det är hennes fel eftersom hon gör honom arg. Anklagelser har stegrats med åren allt efter att kvinnans självkänsla blivit mindre och mindre. Sista gången hon blev utslängd hade hon flera blåmärken bl.a. ett över halsen som uppkommit när mannen tagit strypgrepp för att hålla ner henne på golvet. Enligt kvinnan släppte han när hon skipade efter luft.
Kvinnan har nu gjort en polisanmälan men den kommer enligt polisen antagligen att läggas ner.
Vad har kvinnan för lagliga rättigheter?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
I mitt svar till dig kommer jag inledningsvis att redogöra för den straffrättsliga aspekten av frågan. Eftersom det redan skett en polisanmälan och jag inte har så mycket bakgrund kommer redogörelsen att bli något översiktlig. Därefter kommer jag att redogöra för hur kvinnan kan göra med bostaden för det fall att hon vill avsluta samboförhållandet. Avslutningsvis sker en sammanfattning och rådgivning.
Misshandel eller grov kvinnofridskränkning
Det första som torde vara tillämpligt i kvinnans fall, är att göra en polisanmälan, vilket hon verkar ha gjort. Jag kan tyvärr inte ge besked om huruvida den kommer att läggas ned eller ej. Det är upp till åklagaren att avgöra efter hur mycket bevisning som finns. Det brott som främst kan vara aktuellt är misshandel (3 kap. 5 § Brottsbalken, BrB). Om misshandeln skett vid upprepade tillfällen och var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet och gärningarna varit ägnade att skada hennes självkänsla kan även brottet grov kvinnofridskränkning vara aktuellt (4 kap. 4 a § andra stycket BrB).
Kvinnan kan även redan i samband med förundersökningen ha rätt till ett målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde kan begäras och ska beviljas bland annat vid misshandel och grov kvinnofridskränkning om det med hänsyn till kvinnans relation till den misstänkte kan antas att hon har ett behov av ett sådant biträde (jfr 1 § p2 lagen om målsägandebiträde). Ett målsägandebiträde är ofta en advokat som ska tillvarata brottsoffrets intresse, medverka vid förhör och föra brottsoffrets skadeståndstalan i målet, om inte åklagaren gör det. Det går att begära ett målsägandebiträde direkt hos polisen, alternativt att kvinnan vänder sig till en advokatbyrå som erbjuder målsägandebiträde och kan hjälpa till med ansökan. Målsägandebiträde är kostnadsfritt för den brottsutsatte.
Kontaktförbud
I vissa fall finns det möjlighet att få beslutat om kontaktförbud. Jag kan tyvärr inte göra bedömningen om det är möjligt att det blir aktuellt i kvinnans fall. Ett kontaktförbud får meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilket förbudet avses att gälla kommer att begå brott, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda. I bedömningen ska det särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla har begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid (1 § lagen om kontaktförbud). Rent generellt är det således lättare att få ett kontaktförbud beviljat om mannen döms för misshandel eller grov kvinnofridskränkning. Det går att ansöka om kontaktförbud hos polisen, beslut tas sedan av åklagaren (7 § lagen om kontaktförbud). Överträds kontaktförbudet är det straffbart med böter eller fängelse (24 § lagen om kontaktförbud).
Den gemensamma bostaden
Om kvinnan vill avsluta samboförhållandet ska det ske en bodelning om hon begär det. I bodelningen ska samboegendomen ingå (8 § sambolagen, SamboL). Samboegendom är sambors gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Det innebär således att det gemensamt ägda huset ska ingå, men även möbler m.m. som införskaffats efter att parterna flyttade samman.
På ansökan av någon av parterna (i detta fallet sannolikt kvinnan) kan det begäras att domstolen ska bestämma vem som får bo kvar i bostaden till att bodelningen har skett. Det är även möjligt att begära att domstolen förbjuder samborna att besöka varandra. Förbudet är att jämställa med ett kontaktförbud och reglerna om överträdelse är desamma som vid ett kontaktförbud (28 § SamboL).
Sammanfattning och råd
Min rekommendation då kvinnan redan gjort en polisanmälan är att hon undersöker möjligheterna att få ett målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde kan beviljas när förundersökningen påbörjas och kan vara behjälpligt redan under förhören, men även under eventuell domstolsförhandling. Ansökan om målsägandebiträde kan ske hos polisen, eller med hjälp av en advokatbyrå som erbjuder tjänsten. Det finns även möjlighet, att i vissa fall, få beviljat ett kontaktförbud. Ett kontaktförbud innebär att mannen inte får besöka eller kontakta henne. Om så sker är det straffbart. Ansökan om kontaktförbud kan ske hos polisen.
Om kvinnan vill avsluta samboförhållandet ska bland annat den gemensamma bostaden ingå i bodelningen om hon begär sådan. Det är möjligt att begära att domstol bestämmer vem som får bo kvar i bostaden tills att bodelning är gjord. Det är även möjligt att begära att domstolen beslutar att samborna i detta skede inte får besöka varandra. Överträdelse är straffbart med böter eller fängelse, precis som ett kontaktförbud.
Avslutningsvis vill jag även rekommendera kvinnan att söka stöd då hon är i ett utsatt läge. Det är alltid en god idé att söka stöd hos nära och anhöriga, men även hos en kvinnojour. På Riksorganisations för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) hemsida finns kontaktuppgifter till kvinnojourer i hela landet.
Om något är oklart i svaret eller du behöver kontakta mig, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
