Vem står för rättegångskostnader?

FRÅGA
Hej! Jag gjorde en höftoperationer men fick andra besvär pga att en cementbit blev kvarglömd i höften , den togs bort efter 6 månader . Jag kunde fortfarande inte böja i höften gå cykla eller röra mig pga kraftig smärta .Fått godkänd patientskada för borttagande av cementbit . Jag fick göra en ny op ca 1,5 år efter pga att cementbit skadat iliopsoassenan . Resultat bättre i rörlighet etc men kvarstår dock handikapp. Avslag från LÖF(Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) . Har även en advokat i ärendet . Nu till min fråga ? Om jag förlorar i domstol mot LÖF ? Får jag betala även deras advokat och mitt egna ombud ? Alla rättegångskostnader?
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Huvudregeln enligt reglerna om rättegångskostnader i 18 kap.rättegångbalken är att den förlorande parten är skyldig att betala även motpartens rättegångskostnader. Enligt 18 kap. 14 § rättegångsbalken så krävs det att motparten har yrkat om ersättning för rättegångskostnader för att detta ska kunna bli aktuellt.

Det som ska betalas enligt huvudregeln är förutom rättegångskostnaderna (som består bland annat av ombudskostnader, kostnader för bevisning i målet samt kostnader för rättegångens förberedande) även ränta på detta enligt 6 § räntelagen, detta ska ske från dagen då målet avgjorts fram till betalning sker.

Om du skulle förlora målet och behöver betala rättegångskostnader så kan man få hjälp via hemförsäkringen. Hemförsäkringar brukar inkludera rättsskydd där man kan få en stor del av kostnaden betald. Hör av dig till ditt försäkringsbolag för att kontrollera om din försäkring täcker detta.

Om du inte har rättsskydd via försäkringen kan du i vissa fall få rättshjälp av staten. Att man inte har rättsskydd via försäkring leder inte per automatik till att staten bidrar med rättshjälp. Det krävs särskilda skäl till att staten ska bidra med rättshjälp. Exempelvis får endast privatpersoner rättshjälp, som huvudregel ska man haft en timmes rådgivning enligt rättshjälpslagen, du får inte ha ett ekonomiskt underlag (summan av inkomster, försörjningsbörda, förmögenhet och skulder) på mer än 260 000 kr per år, det ska finnas behov av juridisk hjälp och det ska vara rimligt att staten bidrar till kostnaderna i angelägenheten.

Om du beviljas rättshjälp ska du bidra till kostnaderna genom att betala en rättshjälpsavgift som bestäms till en procentuell andel av kostnaderna för hjälpen. Avgiftens storlek avgörs beroende på dina ekonomiska förhållanden. Utöver denna avgift behöver man då inte betala mer. Staten betalar resten. (Om du vill läsa mer om det här, gå in på Rättshjälpsmyndighetens hemsida här).

Hoppas du fått svar på din fråga,

Isabella Vasiliou
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Rättegångskostnader (244)
2021-08-31 Vem är vinnande respektive tappande part i ett tvistemål?
2021-08-29 Hyresmål i hovrätten
2021-06-30 rättegångskostnader vid brottmålsdom
2021-04-17 Borde jag gå till domstol efter ett beslut från ARN?

Alla besvarade frågor (95746)