Vem har bevisbördan för att en gåva inte är ett penninglån?
För 4 1/2 år sedan behövde jag låna 200000 av min mor när jag skulle köpa en fastighet. Hon sa då att mina syskon fått så mycket ekonomisk hjälp som inte jag fått & att hon kunde även Reglera det som ett förskott på arv & jag fick därför hela summan i gåva (inget gåvobrev). Idag ligger jag inte lika bra till hos min mor & hon säger att hon vill ha tillbaka pengarna som jag "lånat". Vad gäller?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Är det fråga om en gåva?
En gåva av lös egendom (pengar i detta fall) kan vara fullbordad även om ett gåvobrev inte har upprättats. För att det ska vara fråga om en gåva måste en frivillig förmögenhetsöverföring från gåvogivaren till gåvotagaren ha skett. Din mor måste därför ha överfört eller överlämnat pengarna till dig frivilligt. Du ska alltså ha fått pengarna i din besittning (1 § GåvoL och 2 § GåvoL). Det ska också ha funnits en gåvoavsikt, det vill säga en vilja att ge bort pengarna. Dessutom ska parterna ha varit överens om att något vederlag inte ska utgå för gåvan. Någon motprestation får inte ha förekommit.
När en gåva är fullbordad kan den inte heller återtas.
Vem har bevisbördan?
Huvudregeln är att den som kräver betalning på grund av ett påstått penninglån har att styrka sitt påstående. Det gäller dock inte när det är uppenbart att ett visst belopp har förts över från en person till en annan, men att parterna är oense om överföringens innebörd.
Jag uppfattar det som att ni är överens om att ett belopp har överförts. Däremot har ni skilda uppfattning om det är en gåva eller ett lån. Det är då gåvotagaren som måste bevisa att det varit fråga om en gåva och inte ett lån. Du måste därför kunna styrka att det är en gåva, vilket dessvärre kan bli svårt om det endast finns muntlig bevisning.
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
