varför läggs förundersökning ned eller inte inleds? Vilket bevisvärde har ett erkännande på snapchat och messenger?
Vid en våldtäkt har Gm skrivit via Snapchat och messenger där GM bett O om ursäkt för det som hände, samt att det inte var meningen. Vidare när han inte fick svar så kom ett argt meddelande på messenger där han skrev "svara då, så jag slipper ha dåligt samvete"
Med bevis gällande hat på internet kan man binda GM till sitt uttalande i vissa fall. Kan man göra detta via konversation via telefonapparna också?
Utredning nedlagd eftersom det inte fanns mer att utreda, varken GM eller vittnen som mötte O direkt efter våldtäkten är hörda.
kommunicerat genom ett simpelt papper men på förfrågan om en muntlig kommunicering har vi inte fått återkoppling. Vi vet alltså inte idag varför utredningen avslutades. Tänker att det kan handla om att beviset inte går att knyta till person, men nu har ju flera domar kommit i dessa mål med näthat, så uppenbarligen går det. Vilka krav finns för att beviset ska vara tillräckligt gällande det tekniska?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.
Om jag förstår din fråga rätt har du lite olika funderingar om förundersökning och varför det läggs ned. Du undrar även om man kan binda gärningsmannen till ett ''erkännande'' och vilken betydelse det har att han erkänt via en telefonapp.
Jag ska börja att berätta allmänt om förundersökning och de olika skälen till att förundersökning läggs ned eller inte alls inleds.
Förundersökning och nedläggande av förundersökning
En förundersökning ska inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Förundersökningen behöver dock inte inledas om det är uppenbart att ett brott inte går att utreda ( 23 kap. 1§ rättegångsbalken). Förundersökningen leds av en förundersökningsledare, som är antingen polis eller åklagare. Syftet med en förundersökning är att samla in tillräckligt med material för att göra en bedömning om tillräckliga skäl föreligger för åtal mot den misstänkte ( 23 kap. 2§ rättegångsbalken).Det föreligger tillräckliga skäl när åklagaren objektivt sett ska kunna förvänta sig en fällande dom.
För att någon ska bli dömd i brottmål, vid ex en våldtäkt, krävs att den tilltalades skuld måste vara ställd utom rimlig tvivel. Det får alltså inte finnas någon alternativ förklaring till den åtalade gärningen som utesluter ansvar för den tilltalade. Det betyder att det är ett väldigt högt beviskrav som åklagaren måste bevisa för att någon ska dömas. (Då åklagaren har bevisbördan i brottmål). Åklagaren är även ålagd en objektivitetsplikt och vid förundersökningen ska åklagaren inte bara bevisa att den tilltalade har begått ett brott, de måste även beakta omständigheter som talar för den tilltalades oskuld. Tycker inte åklagaren att det finns tillräckliga bevis för att förvänta sig en fällande dom ska förundersökningen läggas ned(23 kap. 4§ rättegångsbalken).
En förundersökning får även läggas ned om en fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i proportion i förhållande till sakens betydelse, och som kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader. Det får även läggas ned om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse eller om särskild åtalsprövning, eller om något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätt genom att förundersökningen läggs ned.( 23 kap. 4a§ rättegångsbalken)
Beslutas det att förundersökningen inte ska inledas eller att den ska läggas ned, eller att åtal inte ska väckas ska en underrättelse ske till målsägande som angett brottet, anmält enskilt anspråk i anledning av brottet eller begärt att bli underrättat. Dock behövs inte underrättelse vid ett beslut av polismyndigheten eller säkerhetspolisen om att inte inleda eller lägga ner förundersökningen om utredningen inte lett så långt att någon varit skäligen misstänkt för brottet. (14§ förundersökningskungörelse)
Vad har hänt i ert fall?
I ert fall verkar det som att en förundersökning inte ens har inletts, då åklagare eller polis tyckt att det var uppenbart att brottet inte går att utreda enligt 23 kap. 1§ stycke 2 rättegångsbalken. Exakt varför är svårt att veta då jag inte har tillräckligt med omständigheter för att bedöma frågan.
Ifall ni är missnöjd med beslutet har ni dock alltid rätt att begära en omprövning av beslutet.
Är den tilltalades erkännande bindande?
Om jag förstår dig rätt så undrar du om man kan binda den tilltalades uttalande som han skickat på snapchat och messenger om att han ''ångrar det som hände''. Jag ska börja med att allmänt berätta vad som gäller angående ett erkännande av ett brott, för att sedan ta upp betydelsen att erkännandet skrivits på snapchat och messenger. I brottmål är rätten inte bunden av ett erkännande, men det kan ha betydelse i bevishänseende istället. ( 35 kap. 3§ stycke 2 rättegångsbalken) Rätten ska alltså med hänsyn till omständigheterna pröva vilken bevisverkan ett erkännande har. Gäller det grova brott kan ett erkännande från den tilltalade inte läggas till grund för domen om inte det finns andra omständigheter som styrker den tilltalades skuld. Vid mindre grova brott kan dock ett erkännande anses utgöra tillräcklig bevisning.
Sammanfattningsvis så kan inte endast ett ''erkännande'' binda gärningsmannen vid våldtäkt om det inte finns andra bevis som styrker att våldtäkt har skett.
Vilen betydelse har det att ett erkännande har skrivits på snapchat och messenger?
I Sverige gäller principen om fri bevisvärdering ( 35 kap. 1§ rättegångsbalken). Det innebär att rätten ska pröva alla typer av bevisning i ett mål, även sms och meddelande på snapchat. Det betyder att ett erkännande har uppkommit på snapchat eller messenger inte är några problem i sig. Det är dock sedan upp till domstolen att värdera bevisningen av exempelvis smset eller meddelandet och domstolen kan alltså värdera materialet mer eller mindre tillförlitligt
Jag hoppas att du fick ett någorlunda svar på din fråga!
Mvh,
