Varför föreslås inte tandhygienister få ge estetiska injektionsbehandlingar enligt senaste lagförslaget?
Hej!
Förra vecka kom ett förslag på en ny lag som ev kommer att börja gälla Januari 2021. Det handlar om vem som får utföra estetiska skönhetsbehandlingar.
I regeringens förslag står det att endast leg tandläkare, läkare och sjuksköterskor får utföra behandlingarna. Men i förslaget som socialstyrelsen skrivit så ingår även leg tandhygienister. Förslaget väljer att INTE inkludera tandhygienister. Har samma kompetens för att ge injektioner inom vårt kompetensområde som tandläkarna.
Jag försöker tolka texten och undrar om det går att få till ett undantag i lagen då vi är många leg tandhygienister som utför dessa behandlingar i dag.
" Regiringen ska få meddela föreskrifter om att den som uppfyller andra kompetenskrav än de som anges i lagen får utföra kirurgiska ingrepp eller estetiska injektionsbehandlingar. Dock ska det krävas att det är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal."
Vår profession misstänker att vi utsatts för Lobbying av olika intresseorganisationer bla Estetiska injektions rådet.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
En lagreglering av vem som bland annat får utföra estetiska injektionsbehandlingar är en fråga som länge varit omdebatterad. I april 2014 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle lämna förslag för att stärka skyddet för den enskilde vid behandlingar som kräver medicinsk kunskap och erfarenhet eller kan innebära betydande hälsorisker, men som inte är hälso- och sjukvård eller tandvård.
Kroppsbehandlingar – Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)
Utredningen antog Skönhetsutredningen och lämnade förslag till en särskild lag om kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk (SOU 2015:100). I utredningen föreslogs att kroppsbehandlingar som innefattar injektioner direkt under huden eller djupare endast får utföras av legitimerad läkare, legitimerad tandläkare, legitimerad sjuksköterska eller legitimerad tandhygienist inom respektive kompetensområde (SOU 2015:100 s. 17f.). Utgångspunkten för utredningens förslag var att kroppsbehandlingar är en konsumenttjänst vilket innebär att de konsumentskyddande reglerna skulle gälla. Flera remissinstanser ifrågasatte om förslaget skulle leda till ett stärkt skydd för individen. Huvudsakligen riktades kritik mot att kirurgiska ingrepp och injektioner skulle utgöra konsumenttjänster, och att hälso- och sjukvårdens regelverk inte skulle bli tillämpligt på behandlingarna. Mot bakgrund av de anförda synpunkterna bedömde regeringen att det inte var möjligt att gå vidare med förslagen.
Socialstyrelsens rapport Estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker
I oktober 2017 gavs Socialstyrelsen i uppdrag att utreda om estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker ska omfattas av samma skydd för den enskilde som gäller för andra behandlingar enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen och hur detta i så fall skulle regleras. Socialstyrelsen presenterade sin rapport i september 2018. I rapporten föreslogs att kirurgiska ingrepp och injektioner i estetiskt syfte skulle anses vara hälso- och sjukvård och att ett tillägg skulle göras i definitionen av hälso- och sjukvård i 1 § hälso- och sjukvårdslagen. I Socialstyrelsens rapport nämndes aldrig direkt att tandhygienister skulle tillåtas utföra injektionsbehandlingar. I rapporten föreslogs att enbart hälso- och sjukvårdspersonal yrkesmässigt skulle få ge injektioner i estetiskt syfte. Med hälso- och sjukvårdspersonal avsågs i sammanhanget främst de som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården, personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter samt den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare, exempelvis undersköterskor (Socialstyrelsens rapport Estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker, s. 62f.). Som synpunkt till förslagen uttalade bland annat Estetiska injektionsrådet att det i Socialstyrelsens förslag saknades en tydlighet av vilken kompetens som ska krävas för estetiska injektionsbehandlingar. Enligt rådets mening räcker det inte med en legitimation utan det anser att bara läkare, tandläkare och sjuksköterskor har rätt förutsättningar för att utföra injektionsbehandlingar. Enligt rådet ingår det i grundutbildningen för att erhålla medicinsk legitimation inte någon specifik utbildning i estetiska injektioner och risker skulle kunna undvikas genom att mer specificerade krav krävs för verksamheten (aa s. 93f.).
Stärkt skydd för den enskilde vid estetiska behandlingar (Ds 2019:20)
En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har efter att Socialstyrelsens rapport presenterades analyserat dels den, dels andra utredningar. Arbetsgruppen har tagit del av de remissvar som inkommit med anledning av underlagen. Arbetsgruppen har även hållit möten med företrädare från branschen och berörda myndigheter. Utifrån det underlaget har arbetsgruppen tagit fram ett förslag om reglering som nu lämnats i en departementspromemoria (Ds 2019:20).
I promemorian föreslås av arbetsgruppen, precis som du observerat, att endast den som har legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar (Ds 2019:20 s. 72). I promemorian presenteras även vilka alternativa överväganden som gjorts. Ett av dessa överväganden var att införa en bestämmelse om att hälso- och sjukvårdspersonal ska få göra kirurgiska ingrepp och ge injektionsbehandlingar i estetiskt syfte, utan att närmre kompetenskrav anges. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses främst de som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården, personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter samt den som i annat fall vid hälso och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare, exempelvis undersköterskor. Lösningen bedöms dock enligt promemorian inte säkerställa adekvat skydd för enskilda då det f.n. finns 22 legitimationsyrken och inte all hälso- och sjukvårdspersonal har den medicinska grundkompetens som krävs för att utföra kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar. Enligt promemorian bör rätten att utföra bland annat injektionsbehandlingar vara förbehållen ett fåtal legitimerade yrkesgrupper då inte all hälso- och sjukvårdspersonal kan anses ha rätt kompetens att på ett korrekt sätt utföra behandlingar. Det bedöms att det endast är legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor som har den medicinska kompetensen att utföra de injektionsbehandlingar som omfattas av lagen. Enligt promemorian har dessa tre yrkeskategorier genom sin yrkesutbildning kompetensen att utföra injektionsbehandling. Därutöver har yrkesgrupperna kunskap om anatomi, känsliga vävnader och strukturer i kroppen, sjukdomstillstånd eller läkemedelsbehandlingar som innebär att särskild försiktighet ska iakttas eller som kan utgöra hinder för behandlingsåtgärden. Vidare ska de genom sin utbildning ha de förutsättningar och förmågor som krävs för att hantera olika typer av komplikationer och biverkningar som kan uppträda som en följd av behandlingen (Ds 2019:20 s. 73ff.).
Sammanfattningsvis går det inte att ge ett exakt svar om huruvida din yrkesgrupp utsatts för lobbying av olika intresseorganisationer, såsom t.ex. Estetiska injektionsrådet. Dock är min uppfattning att Estetiska injektionsrådet är väldigt restriktivt i sin syn om vilka yrkesgrupper som bör ges en rätt att utföra injektionsbehandlingar. Det är exempelvis endast dessa yrkesgrupper som de erbjuder certifiering. Det kan mycket väl vara så att arbetsgruppen lyssnat på vad bland annat Estetiska injektionsrådet framfört.
Jag får dock uppfattningen att arbetsgruppen är väldigt snäv vad gäller vilka yrkesgrupper som bör få utföra injektionsbehandlingar. En av anledningarna till så torde vara att syftet med lagförslaget är att stärka skyddet för den enskilde vid estetiska behandlingar. Tyvärr kan jag inte avgöra huruvida din yrkesgrupp har samma kompetens; däremot är uppenbarligen inte arbetsgruppen av uppfattningen att så är fallet.
Precis som du noterat föreslås det att regeringen ska få meddela föreskrifter om att även annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal än legitimerad läkare, tandläkare och sjuksköterska ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar. Skrivelsen öppnar således upp för att regeringen i föreskrift kan tillåta även andra yrkesgrupper att utföra behandlingar. Närmre än så beskrivs det däremot inte i promemorian. Det är inte otänkbart att bestämmelsen kan användas för att antingen inkludera fler yrkesgrupper om man finner det lämpligt, eller mer rimligt enligt mig, att den som genomgår någon form av godkänd särskild utbildning/certifiering kan ges en rätt att utföra injektionsbehandlingar trots att vederbörande inte är läkare, tandläkare eller sjuksköterska.
Tyvärr går det inte att ge ett närmre svar om vilka yrkesgrupper eller kompetenser som kan aktualiseras med den möjlighet som finns för regeringen att föreskriva om att även annan personal ska ges möjlighet att utföra estetiska injektionsbehandlingar. Ds 2019:20 är en departementspromemoria och endast ett förslag om hur lagen kan se ut. Det är fler steg kvar innan den i praktiken antas till lag. Det återstår således att se om det blir fler ändringar innan det lämnas en proposition till riksdagen.
Hoppas du är nöjd med svaret enligt ovan, tyvärr går det i nuläget inte att ge ett klarare svar. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
