Varför ärver mìn halvbrors två barn mìn biologiska pappas del i ett arv? Om arvsrättens principer, efterarv, fri förfoganderätt samt kvotdelar.

2019-06-11 i Arvsordning
FRÅGA
Varför ärver mìn halvbrors två barn mìn biologiska pappas del i ett arv?Mìn pappa avled 06. Hans del 250.000 fördes då över till mamma. Mìn halvbror avled 05.Min halvbror och jag hade samma mamma som avled nu i maj. Men mìn pappa hade bara mig. Det här känns inte rätt. Mvh
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB).

Inom arvsrätten finns det några olika principer som reglerar hur arvet ska fördelas mot bakgrund av vad man tänker sig att gemene man vill: Parentelprincipen, istadarätten samt stirpalgrundsatsen.

Parentelprincipen innebär arv i turordning och regleras via olika arvsklasser. Det finns en första, andra och en tredje arvsklass. I den första arvsklassen återfinns bröstarvingar/barn – det som de flesta förknippar med arv och arvsrätt (2 kap. 1§ ÄB). I den andra arvsklassen återfinns föräldrar och föräldrars avkomlingar till den avlidne dvs syskon (2 kap. 1§ ÄB). I den tredje arvsklassen återfinns mor- och farföräldrar och deras barn (2 kap. 3§ ÄB).

Istadarätten innebär en rätt för släkten och praktiskt innebär det att om en arvtagare är död kan dennes barn träda in i hens ställe (2 kap. 1§ st 2 ÄB).

Stirpalgrundsatsen är en princip för rättvisa. Om ingenting annat är föreskrivet (genom testamente) så gäller att varje gren inom en arvsklass ska ta lika stor del av kvarlåtenskapen. Tanken bakom detta är antagandet att arvlåtaren normalt inte vill gynna eller missgynna någon inom ett släktled. Exempelvis om arvlåtaren efterlämnar tre barn så ska de som huvudregel ha en tredjedel var av kvarlåtenskapen som sin arvslott. På så sätt sker fördelningen rättvist.

Mot bakgrund av dessa principer samt arvsgången enligt lag tänkte jag försöka förklara hur det kan bli på det här sättet (med några undantag där jag själv inte har tillräckligt med information men där du själv vet vad som har hänt och inte):
När din pappa avlider -06 görs en bodelning. Den efterlevande (här: din mamma) får då hälften via bodelning och andra hälften med fri förfoganderätt om de var gifta och har gemensamma barn (här: dig) och det inte regleras på något annat sätt (t.ex. via äktenskapsförord). Här vill jag passa på att understryka att arvsrätten beaktar delar av kvarlåtenskap – och inte exakta summor som dessa delar består av. Att din mamma ärver med fri förfoganderätt innebär att denna del är din (bröstarvinge efter pappan) som hon innehar och som du får ut när hon avlider. Denna del beräknas som en kvotdel: den del som ärvs med fri förfoganderätt genom helheten. Om vi antar, enligt ovan, att helheten är 500 000 kr och att fri förfogande-delen är 250 000 kr blir formeln 250 000/500 000=0,5 dvs 50% eller för att hålla oss till kvotdelar ½ (men denna kan ju variera beroende på testamente, äktenskapsförord etc. – vilket jag inte har någon mer information om då jag inte vet hur bodelningen efter din pappa såg ut).

När sedan din mamma avlider så ska du först ärva ½ av kvarlåtenskapen som efterarv från din pappa (observera att det inte handlar om exakta summor, utan om en kvotdel – eftersom det beror på vad kvarlåtenskapen är värt idag; din mamma har ju haft fulla rättigheter att t.ex. använda de pengar som den fria förfogandeandelen består av). Den andra halvan är arvet från din mamma och ska därför delas på hennes bröstarvingar dvs du och din halvbror (då ni hade samma mamma). Mot bakgrund av de övergripande arvsreglerna (här: istadarätten) så träder halvbroderns barn in i hans ställe och får den del av arvet som han skulle haft om han levt.

Räkneexempel 1 – om förhållandena var exakt som när din pappa avled:
Då skulle ju hela kvarlåtenskapen bestå av totalt 500 000 kr, varav du först ärver ½ genom efterarv från din pappa. Då återstår 250 000 kr. Denna del anses vara arvet efter din mor och delas då mellan dig och brorsbarnen med lika delar (1/2) dvs 125 000 kr (egentligen skulle ju arvet delas mellan dig och din halvbror men eftersom han avlidit så träder brorsbarnen in i hans ställe enligt istadarätten). Eftersom halvbrodern har två barn så får de hälften var (1/2) dvs 62 500 kr var.

Men det är ju sällan som förhållandena är exakt som när den första föräldern avlider.

Räkneexempel 2 – kvarlåtenskapen har ändrats; minskat:
Låt oss säga att din mamma använt lite av pengarna och att kvarlåtenskapen därför uppgår till 300 000 kr. Då ärver du först ½ genom efterarv dvs 150 000 kr. Den andra delen är arvet efter din mamma och delas lika mellan dig och brorsbarnen med lika delar (1/2) dvs 75 000 kr var. Eftersom halvbrodern har två barn så får de hälften var av broderns andel (1/2) dvs 37 500 kr var.

Räkneexempel 3 – kvarlåtenskapen har ändrats; ökat:
Låt oss säga att efter att din mamma avlidit så kanske hus har sålts eller att hon sålt av saker innan hon avled eller att det finns mer totalt sett sedan bodelningen med din pappa. För enkelhetens skull säger vi att boet idag är värt 1 000 000 kr. Då ärver du först ½ genom efterarv dvs 500 000 kr. Den del som finns kvar efter din mamma delas lika mellan dig och brorsbarnen med lika delar dvs 250 000 kr var. Eftersom halvbrodern har två barn så får de hälften var av broderns andel (1/2) dvs 125 000 kr var.

Principen är densamma oavsett boets värde i pengar och faktiska siffror eftersom arvsrätten förhåller sig till kvotdelar och inte till faktiska belopp.

Sammanfattningsvis finns det alltså några grundläggande arvsregler som styr (parentelprincipen, istadarätten samt stirpalgrundsatsen). Fri förfoganderätt innebär att det är arvtagarens del som den andre föräldern innehar till dess att denne avlider. När den andre föräldern avlider så räknas först efterarvet efter den första föräldern. Därefter fördelas kvarlåtenskapen genom vanliga arvsregler. Allt såklart såvida man inte bestämt annat via äktenskapsförord eller testamente. Avslutningsvis vill jag återigen understryka att arv och kvarlåtenskap beräknas utifrån en kvotdel och inte en faktisk summa.

I ditt fall beror det ju på om man tagit hänsyn till din efterarvsrätt eller inte – det framgår inte. Det är även lite oklart om det är det du menar med att det inte känns rätt. Eller om du menar allmänt att dina halvbrorsbarn ärver din pappa – så vet du ju nu att så inte är fallet.

Hoppas att du fått svar på din fråga!

Vänliga Hälsningar

Evelina Karhu
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsordning (1249)
2019-10-13 Hur skiljer sig arvsrätten mellan sambor och makar?
2019-10-10 Kan en efterlevande make ärva egendom som den avlidne maken ägde?
2019-10-10 Får särkullbarn ut sin del av arvet omedelbart vid förälders bortgång?
2019-10-06 Vem ärver efter någon som är ogift och inte har barn?

Alla besvarade frågor (73691)