Vårddirektiv - juridiskt bindande? Delaktighet i vård, närstående
Patienters och närståendes delaktighet
Existerar det något som kallas vårddirektiv som gör det möjligt för en make att vara mer delaktiga i vårdens planering när maken är oförmögen att ta egna beslut? T.ex. i samband med en olycka eller när livets slut närmar sig. Har läst om att man formulera skriftliga vårddirektiv innan något hänt mig men är osäker på om det ger mig tryggheten att veta att min vilja följs och/eller om den är juridiskt bindande.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vårddirektiv
Vårddirektiv och så kallade livstestamenten har varit föremål för utredningar från lagstiftaren (se t.ex. statens offentliga utredningar (SOU), SOU 2004:112 s. 575-580 och SOU 2015:80 s. 412-428).
I nuläget är vårddirektiv inte juridiskt bindande, istället används de inom vården som ett hjälpmedel vid utrönande av patientens vilja när denne inte är i stånd att uttrycka denna inför en behandling eller ett ingrepp. Läs mer här.
De lagar som reglerar sjukvård förutsätter många gånger att en person har förmåga att själv ta initiativ, lämna samtycke till åtgärder, vara delaktig i vården eller på annat sätt utöva sitt självbestämmande (4 kap. 1 – 4 § patientlagen). Svensk lagstiftning saknar, med några få undantag, regler om hur vårdgivare och personal inom hälso- och sjukvården ska gå till väga i situationer som kräver att personer ska lämna samtycke men där deras beslutsförmåga är nedsatt.
Hur vårdgivarna och personalen i allmänhet hanterar situationer där de bedömer att en person har behov av vård, men saknar förmåga att ta ställning till densamma, sker genom att patientens hypotetiska vilja söker utrönas, dvs. vilken inställning patienten skulle ha till den aktuella vårdåtgärden. Detta kan ske genom att personalen undersöker vad patienten har uttryckt i ett vårddirektiv. En närstående kan även framföra vad de känner till om patientens inställning i den aktuella frågan. Patienten själv kan dessutom i förväg låta meddela hälso- och sjukvårdspersonal, skriftligen eller muntligen, om vad som ska gälla i en framtida vård- och behandlingssituation. Tidsmässiga faktorer för när patienten framförde sina önskemål om behandling spelar här in, då patienten kan ha ändrat uppfattning. Tidigare framförda ställningstaganden ses endast som en viljeyttring, vilken ingår i underlaget för bedömningen av frågan om patienten skulle ha samtyckt till den aktuella vårdåtgärden. För att vara säker på att din vilja följs vid en olycka eller när livets slut närmar sig, bör du skriva ett vårddirektiv eller ett livstestamente som du regelbundet uppdaterar. Du bör även förmedla vilka vårdinsatser du önskar till anhöriga, så att de kan bekräfta vad som står i vårddirektivet. Om du får möjlighet kan du även framföra dessa viljeyttringar till sjukvårdspersonal om tillfälle uppkommer.
Närstående
Närstående till en patient, som inte själv har förmåga att ta ställning i en fråga om vård, kan inte agera som ställföreträdare till patienten. Dvs. närstående kan inte ta beslut som rör vården för patienten enligt lagstiftningen på hälso- och sjukvårdens område. Närstående kan dock förmedla vad de känner till om den enskilde och dennes inställning i en aktuell fråga. Därigenom kan närstående bidra till att personalen får en bättre uppfattning om vad den enskilde själv skulle ha velat i en viss situation. Sådan information kan vara av stort värde när det gäller att t.ex. bedöma förutsättningarna för att patienten skulle ha samtyckt till den aktuella vården. Vidare finns det enstaka bestämmelser på hälso- och sjukvårdens område där närstående har tilldelats en särskild roll (se t.ex. 4 § transplantationslagen).
Enligt 5 kap. 3 § patientlagen ska dock patientens närstående få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. Bestämmelsen rör möjligheten för närstående att medverka dels i utformandet av vården, dels vid själva genomförandet av främst egenvård. Om patienten motsätter sig att en närstående medverkar anses det normalt sett inte lämpligt att involvera denne i vården.
Ekonomiska och personliga angelägenheter
Det är värt att nämna att det nu finns möjlighet att utse en person som tar hand om dina personliga angelägenheter, om du i framtiden inte längre kan ta hand om dem själv, genom en framtidsfullmakt. Tanken med en framtidsfullmakt är att den ska vara ett alternativ till att utse en god man eller en förvaltare, och därmed kan ge enskilda personer större integritet och självbestämmande i sina egna ekonomiska och personliga angelägenheter. Läs mer här och här.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!
