FrågaSTRAFFRÄTTBrott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB29/04/2022

Vållande till kroppsskada - försvarare?

Hej,Jag har haft en trafikolycka förra året nör jag körde sakta bakom en bil i rundellen. Detta eftersom hon bromsade. Personen har gjort en polisanmälan , vållande tll kroppsskada och sagt att hon har fått distorsion i halskotpelaren med smärta i följd och nu har jag fått stämningskallelse och ska till tilngsrätten den 2 juni. Tingsrätten anser inte att offentlig försvarare behövs men jag har aldrig haft en trafikolycka och jag har aldrig varit på tingsrätten och känner att jag behöver ha en som hjälper mig med detta. Är det hon som som skickat detta till åklagarnämnden eller är det polisen? Jag vet att hon varit på akuten samma kväll och sedan gjort polosanmälan men hon hade kunnat stanna kvar eller ringa ambulansen.

Lawline svarar

  

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! 

Jag tolkar det som att du har blivit åtalad i tingsrätten för brottet vållande till kroppsskada, och du nu undrar vad som kommer hända och varför du inte fått en offentlig försvarare. 

Offentlig försvarare – när får man det?

Tingsrätten har då gjort den initiala bedömningen att en offentlig försvarare inte behövs. En offentlig försvarare är en advokat som tingsrätten förordnar åt en. För att få en offentlig försvarare krävs det dock att en av flera förutsättningar är uppfyllda. Först och främst får man en offentlig försvarare om man är anhållen eller häktad, eller om brottet man är misstänkt för inte har ett lägre straff än fängelse sex månader (21 kap. 3a§ rättegångsbalken), vilka inga av dessa uppfylls i ditt fall. Vidare ska en offentlig försvarare förordnas om den misstänkte är i behov av en försvarare med hänsyn till brottets utredning, alltså om det är komplicerat, mycket bevisning, svåra juridiska frågor. Vidare ska man få en offentlig försvarare om det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas, och det finns anledning att döma till annat än villkorlig dom eller böter. Slutligen kan man få försvarare om det i övrigt finns skäl utifrån den misstänktes personliga förhållanden eller vad målet rör (21 kap. 3a§ 2st rättegångsbalken). 

Vad gäller brottets art och påföljden torde det inte vara ett allvarligt brott, utan straffskalan är böter eller fängelse högst sex månader (3 kap. 8§ brottsbalken), och utan att veta mer om omständigheterna kring händelsen låter det inte som att det skulle föranleda annat än böter eller villkorlig dom. I mål om vållande till kroppsskada i trafiken kan det ibland vara svårt att utreda skulden, men vid en påkörning bakifrån finns det vissa presumtioner för den bakomförvarande bilens skuld, så målet torde inte vara särskilt svårutrett generellt. Men möjligen kan man argumentera för att det är svårt att utreda vems fel påkörningen var, eller om det inte ens ska föreligga straffrättsligt ansvar utan händelsen ska klassas som en olycka helt enkelt. Det kan också vara svårt ibland att knyta ett orsakssamband mellan påkörningen och skadan som uppstått, det kan finnas andra omständigheter som påverkar att skadan kanske inte är ditt fel även om påkörningen var det, eller liknande.

Vad gäller den sista punkten angående särskilda skäl utifrån misstänkts personliga förhållanden eller vad målet rör, brukar det handla om exempelvis ålder, sjukdom eller andra handikapp eller problem som gör det svårt att hantera en rättegång på ett smidigt sätt, och utifrån målet kan det ibland bli aktuellt om det finns väldigt stora skadeståndsanspråk eller om det finns komplicerade frågor om förverkande eller liknande. 

Det är inte ovanligt att tingsrätten initialt i dessa mål gör bedömningen att offentlig försvarare inte behövs, på grund av målets ringa art och det låga straffvärdet. Bakom det ligger ett resonemang om att det kan kosta mer än vad det smakar, då om den tilltalade blir dömd, får man betala för sin försvarare. 

Om du är missnöjd med tingsrättens beslut kan du i första skedet försöka överklaga det beslutet, genom att kontakta tingsrätten med fördel per e-post, och förklara att du önskar att få en offentlig försvarare och varför. Jag råder dig då att försöka fokusera din argumentation kring de utgångspunkter jag sagt ovan på ett sakligt sätt, exempelvis att skulden är svår att utreda då du menar att det är målsägandes fel, om hen har skadeståndsanspråk mot dig, eller om du har några personliga skäl till behovet. Det kan alltid påpekas att du är oerfaren i rättssystemet, men det är ovanligt att det ensamt motiverar förordnandet. Om du avser att åberopa vittnesförhör med egna vittnen kan det också nämnas, och att du skulle ha svårt att leda förhör med både dina egna och motpartens vittnen exempelvis, på grund av din oerfarenhet. Dessa tips är dock ingen garanti för att tingsrätten skulle ge en försvarare. Om du ändå vill ha ett ombud får du då i andra hand anlita någon själv. 

Vem har tagit målet till tingsrätten?

När ärendet anmälts till polis i samband med olyckan, har polisen utrett målet. Därefter redovisar polisen vanligen sin utredning till åklagaren som fattar beslut om åtal ska väckas eller inte. Vid brottet vållande till kroppsskada, kan åklagaren åtala det själv om målsägande har angett det till åtal genom att anmäla det till polisen, och om det är påkallar ur allmän synpunkt (3 kap 12§ brottsbalken). Det är svårt för mig att säga vad motiveringen i ditt fall kan vara, men du får enklast svar på denna fråga genom att titta på stämningsansökan som du fått, om den är författad av åklagaren är det åklagaren som för talan och då är det åklagaren som beslutat att väcka åtal. Om stämningsansökan är författad av målsägande själv, då för hon talan själv utan åklagaren som då troligen inte ansett att det är påkallat av allmän synpunkt att föra talan. I vilket fall som helst torde utredningen föregåtts av en polisanmälan och en polisutredning.

Vad händer nu?

Nu när målet är i tingsrätt, har det satts ut till huvudförhandling som du kallats till. Fram till och med huvudförhandlingen kan du ge in bevisning som du anser domstolen ska beakta, exempelvis kan du åberopa egna vittnen som du tycker kan tala till din fördel i målet. Om du vill ha en offentlig försvarare bör du innan dess begära det så kommer tingsrätten titta på den frågan igen och fatta ett nytt beslut. Det beslutet kan sedan vidare överklagas till Hovrätten om det inte blir positivt. 

Sammanfattning och råd

Tingsrätten ska göra en bedömning i varje enskilt fall i frågan om offentlig försvarare ska förordnas, men dessa bedömningar kan bli ganska slentrianmässiga ibland. Du bör alltså vända dig till Tingsrätten och på nytt begära en offentlig försvarare och på ett sakligt sätt motivera det enligt ovan. Om tingsrätten avslår igen, kan det överklagas till Hovrätten, men om du inte får en offentlig försvarare kan du alltid anlita en privat försvarare som du själv bekostar om det känns tryggare. Den stora skillnaden är egentligen att om du frias står som utgångspunkt staten för kostnaden för den offentliga försvararen, och även om du fälls och din inkomst är för låg. Med en privat försvarare är utgångspunkten i stället tvärtom, att du själv bekostar detta både vid friande och fällande dom, men du kan begära i domstol att staten ska betala kostnaderna för ditt privata ombud om du frias. Kostnaderna kan uppgå till några tusen kronor, beroende på hur mycket försvararen jobbar och hur lång förhandlingen är, men hamnar vanligen på mellan 3 000-7 000 kr, en väldigt generell uppskattning dock. Du bör därför överväga om det är värt det för dig! 

Du bör slutligen även ge in egen bevisning eller åberopa vittnesförhör om du hade någon i bilen exempelvis som kan berätta vad som hände vid tillfället. Detta gör du smidigast genom att maila tingsrätten och skriva att du vill åberopa vittnesförhör med X person, ange adress, kontaktuppgifter och vad personen ska höras om. Det finns mer vägledning i bilagorna till din kallelse, och har du fler frågor rekommenderar jag dig att kontakta tingsrätten som garanterat kan svara på dessa!

Jag hoppas att du har fått någon vägledning i dina frågor! Du är välkommen att ställa en ny fråga till oss om du har fler frågor.

Bästa hälsningar, 

Sara PedersenRådgivare