Val av advokat vid rättshjälp

2020-07-28 i Rättshjälp
FRÅGA
Kan man få rättshjälp om man väljer en egen Advokat vore tacksam om man får snabbt svar
SVAR

Hej,

Tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!

Innan jag besvarar din fråga kommer jag gå igenom lite mer allmänt om vad rättshjälp är och vem som kan få rättshjälp.

Vad är rättshjälp?

Rättshjälp är en statlig ersättning som kan täcka en parts rättegångskostnader. En ansökan om rättshjälp skickas in och prövas av Rättshjälpsmyndigheten. Regleringen av rättshjälp finns i rättshjälpslagen (RHL), och i den tillhörande rättshjälpsförordningen (RHF). Båda är införda i lagboken och finns i 18 kap i Rättegångsbalken (RB).

Grundtanken med rättshjälp är att staten ersätter partens rättegångskostnader. Om man är den part som förlorar målet blir man normalt sätt även skyldig för motpartens rättegångskostnader. Denna kostnaden täcks alltså inte av rättshjälpen. Är man däremot den vinnande parten är det alltså motparten som skall betala rättshjälpskostnaderna (30-31 § RHL).

Utöver rättshjälp finns också rättsskyddsförsäkring, vilket är en annan typ av rättsligt ekonomiskt stöd. En enklare rättsskyddsförsäkring ingår när man tecknar en vanlig hemförsäkring. Omfattas man av skyddet från rättsskyddsförsäkringen är det alltså ens försäkringsbolag som står för ens utgifter i en rättstvist. Rättsskyddsförsäkringen och rättshjälpen är till viss del beroende av varandra genom att man inte får beviljas rättshjälp om man har eller borde haft en rättsskyddsförsäkring som omfattar ens ärende (9 § RHL).

Det framgår inte av din fråga om du har rättsskyddsförsäkring och/eller om den omfattar ditt ärende. I mitt svar kommer jag utgå från att du inte har det, och att du därför omfattas av rättshjälpen.

Vad ingår i rättshjälpen?

Rättegångskostnader består generellt av flera olika kostnader och avgifter, men oftast är det kostnaden för rättshjälpsbiträde som är den största kostnaden. Ett rättshjälpsbiträde är detsamma som en advokat, biträdande jurist eller en annan lämplig rättskunnig person och kostnaden för dennes hjälp utgörs av deras arvode, dvs. lön. Generellt ersätter rättshjälpen högst 100 timmar arbete (15 § RHL). Överstiger man denna tidsgräns får man göra en anmälan till Rättshjälpsmyndigheten, som genast måste pröva om ens rättshjälp ska fortsätta eller avslutas (34 § RHL).

Vem kan få rättshjälp?

När man ansöker om rättshjälp skall ens behov prövas, och då tar man t.ex. hänsyn till ens "ekonomiska underlag". I det ekonomiska underlaget beräknar man t.ex. summan av inkomster, förmögenhet, skulder och försörjningsbörda. Rättshjälp får bara beviljas om ens ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kr (6 § första stycket RHL).

Utöver detta beviljas rättshjälp endast om "det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna" (8 § RHL), vilket prövas mot vad det är för typ av angelägenhet och vad den har för betydelse, tvistens ekonomiska värde och övriga omständigheter. Det innebär att man sällan beviljar rättshjälp för angelägenheter som handlar om skatteplanering, spekulation i aktier och liknande. När man prövar angelägenhetens betydelse gör man det med utgångspunkt i betydelsen för den enskilde, objektivt sett.

Kan man själv få välja advokat om man får rättshjälp?

När man har en rättslig angelägenhet eller hamnar i en rättslig tvist är det vanligt att man kontaktar en advokat för att få råd och vägledning. En av advokatens första arbetsuppgifter blir vid den kontakten att ta ställning till hur hens arbete ska finansieras. Advokater arbetar efter något som kallas för "god advokatsed", vilket är vägledande regleringar för hur en advokat ska eller bör uppträda i sin yrkesroll. Enligt god advokatsed är advokaten skyldig att upplysa om möjligheten att söka rättshjälp eller att utnyttja en eventuell rättsskyddsförsäkring. Om det visar sig att det finns möjlighet att kunna få rättshjälp/rättsskydd ska advokaten hjälpa en med ansökan till Rättshjälpsmyndigheten.

Om ens ansökan om rättshjälp beviljas ska Rättshjälpsmyndigheten i sin tur utse denne advokaten till ens rättshjälpsbiträde, förutsatt att denne är lämplig (26 § första stycket RHL). Att det finns ett lämplighetskrav beror på att den som söker rättshjälp ska kunna lita på att den får så bra och kvalificerad hjälp av sitt rättsbiträde som möjligt.

I ditt fall innebär det alltså att du kontaktar en advokat, som hjälper dig att skicka in ansökan om rättshjälp. Om ansökan sedan beviljas och din advokat anses lämplig, så blir samma advokat den som Rättshjälpsmyndigheten utser som ditt juridiska biträde, dvs den som kommer företräda dig. På det sättet kan man säga att det alltså går att välja advokat om man får rättshjälp.

Det framgår inte vad du behöver hjälp med eller om du redan har en särskild advokat i åtanke för ditt ärende. Eftersom advokater och jurister ofta är inriktade på olika områden kan ett tips vara att välja någon som arbetar med just de frågor som du behöver hjälp med. Då det ofta kan vara svårt att på förhand veta vem man ska vända sig till kan det också vara bra att kontrollera ens tilltänkta ombud närmare genom att be om referenser. Man kan t.ex. kolla upp om en advokat har fått en anmärkning av Advokatsamfundets disciplinnämnd.

Hoppas svaret har varit till hjälp, och lycka till med ditt ärende! Du är såklart varmt välkommen att återkomma till Lawline om du har nya frågor.

Vänliga hälsningar,

Ellen Lagnéus
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Rättshjälp (66)
2020-07-31 Finns det möjligheter att få rättshjälp billigare när man saknar de ekonomiska möjligheter för att bekosta det själv?
2020-07-28 Val av advokat vid rättshjälp
2020-06-30 När har man rätt till en offentlig försvarare?
2020-06-30 När kan man beviljas rättshjälp och/eller rättsskydd?

Alla besvarade frågor (85361)