Vad krävs för att väcka åtal?

2020-05-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA
Hej, jag gör en uppgift inom privat juridiken jag har på gymnasiumet. Den lyder så här : Skulle du som åklagare ta paolo robertos sexköp incident till domstolen, varför varför inte? Så att min fråga lyder såhär: Hur går en åklagare tillväga när det gäller att "få fast" någon när det kommer till sexköp?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Det rör sig om en processrättslig fråga så de aktuella bestämmelserna finns i rättegångsbalken (RB).

När det gäller det specifika fallet du tar upp, så har ett strafföreläggande redan godkänts vilket betyder att den gärningen i princip inte kan prövas igen i domstol (48 kap. 3 § och 30 kap. 9 § första stycket RB). Det är en mänsklig rättighet att inte prövas för samma gärning två gånger (artikel 4 i protokoll 7 av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna). Vad gäller din faktiska fråga måste åklagaren kolla på en rad saker för att väcka åtal, men som jag antyder ovan behövs inte alltid åtal för att "få fast" sexköpare.

Är åklagaren behörig att väcka åtal?

För det första krävs att det att brottet är sådant att åklagaren får väcka åtal (20 kap. 2 § första stycket). Om inget annat framgår har en åklagare rätt att åtala för det aktuella brottet, då säger man att brottet är under allmänt åtal (20 kap. 3 § första stycket). Det framgår inget annat än att köp av sexuell tjänst hör under allmänt åtal (6 kap. 11 § brottsbalken).

Finns tillräckliga skäl för att väcka åtal?

För det andra krävs det att det föreligger tillräckliga skäl för åtal (23 kap. 2 § RB). Här finns det två moment som åklagare har att ta ställning till. Först rättsfrågan, huruvida det som den misstänkte har gjort utgör brott enligt en bestämmelse. Om det är ett gränsfall får åklagaren fundera på om det skulle ha betydelse för ledningen av rättstillämpningen om fallet bedömdes, så att man vet var gränsen går för ett aktuellt brott. Åklagaren ska även väga in risken för att den misstänkte tvingas gå igenom flera processer i domstol för en gärning som inte ens var kriminaliserad. Sedan har domstolen att ta ställning till sakfrågan, alltså om bevisningen är tillräcklig för att fälla den misstänkte. Åklagaren måste här försöka förutse hur sannolikt det är att den misstänkte faktiskt fälls till ansvar på den bevisning som åklagaren har. Till grund för bevisningen har i regel åklagaren en förundersökning. Inom en förundersökning kan åklagaren hålla förhör och i vissa fall ta salivprov mm. (23 kap. 9 § och 28 kap. 1213 § RB).

Är det lämpligt att väcka åtal?

För det tredje finns det vissa bestämmelser där åklagaren måste beakta om det vore lämpligt att utreda eller åtala för den brottsliga gärningen. Först ska åklagaren ta ställning till om förundersökningen bör läggas ner på grunda av att kostnaden för att utreda brottet skulle vara orimligt hög i förhållande till dess betydelse eller om det kan antas att åtalsunderlåtelse skulle ske och en nedläggning av åtalet inte skulle innebära att ett väsentligt allmänintresse åsidosätts (23 kap. 4 a § RB). Därefter ska åklagaren innan den väcker talan på nytt ta ställning om det finns skäl för åtalsunderlåtelse, eller om det ska läggas ner (20 kap. 7 § RB). Av störst betydelse för sexköp är att påföljden ofta blir böter, vilket innebär att det i för sig vore möjligt att lägga ner en förundersökning eller ett åtal (20 kap. 7 § första punkten RB). Något som talar mot att lägga ner en förundersökning skulle vara om det föreligger misstanke för människohandel. Annars är det svårt att säga generella aspekter.

En särskild gräns för att lägga ner förundersökning och åtal är att ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte får åsidosättas (20 kap. 7 § första stycketoch 23 kap. 4 a § RB). Här får man se till syftet med kriminaliseringen och även hur allvarlig den misstänkta gärningen är med hänsyn till detta syfte. Eftersom förbudet mot sexköp närmast har karaktären av en moralisk ordningsregel (när man ser till läran om skyddsintressen) så borde ett allmänt intresse åsidosättas om åklagare som regel inte väcker åtal eller läger ner förundersökning.

Strafföreläggande

Om kriterierna ovan uppfylls kan åklagaren åtala den misstänkte. Vid sexköp brukar det i regel utfärdas ett strafföreläggande. Det har att göra med att sexköp i regel brukar vara bötersbrott, att man vid ett erkännande kan slippa lägga ner tid och pengar på en förundersökning och att den misstänkte då slipper en offentlig rättegång (48 kap. 2 § första stycket och 23 kap. 22 § RB). Eftersom den misstänkte erkänner och polisen ofta säkrar bevisning på plats så finns det redan då tillräckliga skäl för att åtala och då är det helt enkelt smidigare med strafföreläggande (48 kap. 5 § RB). Det går till så att den misstänkte erkänner brott och godtar ett straff, som åklagaren bestämmer, genom att skriva under ett dokument och lämna en förklaring (48 kap. 2och 9§ RB). Ytterligare ett krav för att utfärda strafföreläggande är att det omfattar alla de brott som åklagaren med vetskap har begåtts (48 kap. 5 § RB). Här kan man ju tänka sig att åklagaren måste utesluta eventuell medverkan till människohandel eller våldtäkt (uppsåtligt eller oaktsamt) innan han utfärdar ett sådant föreläggande.

Är det verkligen rimligt att det går till så med strafföreläggande?

Man kan tycka ett det är olyckligt att en misstänkt kan undgå en offentlig process i domstol genom att erkänna brottet. Samtidigt så får den misstänkte det straff som den annars ändå skulle ha fått utan att processen kostar samhället onödiga resurser. Dessutom är rättegångar offentliga för att samhället ska ha insyn i rättsprocessen för att undvika korruption och maktmissbruk och inte för att allmänheten ska kunna få information om den enskildes brottsliga gärning. Mot detta kan man tycka att människor som väljer att begå brott ska få tåla att allmänheten får reda på brotten och hur denne har agerat. Emellertid ska ju det straff som domstolen dömer ut, eller i detta fall åklagaren bestämmer, vara tillräckligt för att ha sonat brottet från samhällets sida.

Jag hoppas att detta något utdragna svar hjälper dig!

Samuel Gilljam
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (1061)
2020-09-20 Arbeta inom grundskola efter bötesbrott
2020-09-19 Kan man neka drogtest?
2020-09-19 Vad händer när åklagaren överklagar till hovrätten?
2020-09-18 Kan en huvudförhandling skjutas upp i tiotals år?

Alla besvarade frågor (84225)