Vad kan man göra när åklagaren lägger ner anmälan?

2019-02-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA
Hej, jag behöver lite hjälp med hur ja ska göra.Gjorde en anmälan om misshandel och den blev nerlagd. Sen några dagar efter misshandeln gjorde jag en ny anmälan på samma person då han ringde å hotade mig, han sa med ord att detta va ett hot, i samma samtal erkände han att han misshandla mig. Hade det samtalet inspelat som polisen även fick höra. Blev kallad på förhör och sedan några dagar senare så vart den anmälan nerlagd med.Hur ska jag göra? Känns inte som rättvisan är skippad.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag känner sympati för din situation och kan förstå frustrationen som du känner när det verkar som att rättsstaten sviker en. Därför ska jag göra vad jag kan för att din situation ska bli något bättre.

Som jag ser det finns flera alternativ för att du ska få upprättelse. Jag kommer att gå igenom vart och ett av dem och försöka förklara vad de innebär och vad som skiljer dem åt.

Omprövning av beslutet att lägga ner förundersökningen

Vad du kan börja med att göra är att begära att beslutet om att lägga ner förundersökning omprövas. Detta gör du genom att skicka in begäran till antingen polis- eller åklagarmyndigheten.

Det finns inga formkrav för hur begäran måste se ut. Däremot ska du tydligt motivera varför du anser att beslutet ska omprövas.

Kanske når du framgång genom detta och åklagaren väljer att följa upp din anmälan och väcka åtal.

Enskilt åtal

Om inte åklagaren väljer att väcka åtal har du möjlighet att göra det istället genom ett enskilt åtal. Detta enligt 20 kap 8 § första stycket rättegångsbalken (hädanefter RB).

För att väcka ett sådant åtal på egen hand måste du skicka en skriftlig stämningsansökan till tingsrätten enligt 47 kap 1 § RB. Vad som ska finnas med i stämningsansökan och hur rättegången går till följer av 47 kap RB.

Detta kan givetvis vara en komplicerad process och jag råder dig därför att ta kontakt med ett juridiskt ombud om det skulle vara så att du funderar på att väcka enskilt åtal.

Jag vill även uppmärksamma att rättegångskostnaderna vid enskilda åtal är reglerat på samma sätt som ett civilmål (genom att 31 kap 11 § hänvisar till 18 kap). Det vill säga; huvudregeln är att den part som förlorar målet står för sina egna och motpartens rättegångskostnader (18 kap 1 § RB).

Det kan därför bli dyrt om du skulle förlora målet.

Civilprocess i form av en skadeståndstalan

Om du inte vill väcka enskilt åtal kan du istället välja att väcka en civilrättslig skadeståndstalan mot personen. En sådan talan skulle innebära flera skillnader:

Bevisning

I ett enskilt åtal tillämpas samma bevisbörda- och beviskravsregler som i vanliga brottsmål där åklagaren åtalar. Det skulle innebära att du som målsägande har full bevisbörda för att visa att ett brott har begåtts. Beviskravet är här "utom rimligt tvivel" för att få personen dömd. Det är det högsta beviskravet i svensk rätt och mycket gedigen bevisning skulle krävas för en fällande dom.

Däremot, i ett civilmål har du förvisso fortfarande bevisbördan för det du berättar i rätten. Du måste styrka att handlingen (brottet) har skett och att du lidit skada. Men beviskravet är här istället att du måste "styrka" händelsen och skadan, vilket är ett betydligt lägre beviskrav och sannolikheten att vinna framgång med din talan är större.

Rättegångskostnader

En civilprocess av detta slag skulle kunna innebära skillnad för dig avseende rättegångskostnader. Detta om du kräver skadestånd som understiger halva prisbasbeloppet (46 500 kronor 2019), det vill säga 23 250 kronor. Om det inte gör det kommer huvudregeln i 18 kap 1 § RB att gälla.

Vad som händer då är att du driver ett förenklat tvistemål (1 kap 3d § RB). Det du skulle behöva betala i form av rättegångskostnader om du förlorar målet är:

Dels dina egna rättegångskostnader men i övrigt:

*Rättslig rådgivning för din motpart, men bara under en timme vid ett tillfälle för varje instans,

*ansökningsavgift eller tilläggsavgift,

*resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits,

*resa och uppehälle för ombud,

*vittnesbevisning,

*översättning av handlingar.

Alltså skulle rättegångskostnaderna om du förlorar ett förenklat tvistemål vara betydligt mindre än om du förlorar ett enskilt åtal eller ett vanligt civilmål.

En civilrättslig skadeståndstalan skulle inte kunna leda till att personen fälls för brotten (vilket dels är anledningen att beviskravet är lägre), men personen skulle kunna krävas på skadestånd för den skada du lidit.

Ersättning som du har rätt att kräva

Om du har lidit personskada på grund av misshandeln så har du enligt 5 kap 1 § skadeståndslagen (hädanefter SkL) rätt att kräva ersättning för:

* sjukhuskostnader och andra kostnader.

* inkomstförlust

* sveda och värkersättning samt ersättning för lyte eller bestående men.

Däremot har du utövar ersättning för personskadorna också rätt till kränkningsersättning (2 kap 3 § SkL). Detta för både misshandeln och olaga hotet.

Kränkningsersättning för misshandel

Enligt praxis som sammanställs av brottsoffermyndigheten ligger kränkningsersättningen för misshandel av normalgraden vanligen på ett belopp mellan 5 000 och 15 000 kronor. Hur mycket du kan få i kränkningsersättning beror helt på kränkningens karaktär, brottets tidsmässiga förlopp, våldets karaktär och om tillhyggen har använts. Det är därför svårt för mig att avgöra vilken kränkningsersättning du är berättigad.

Kränkningsersättning för olaga hot

Praxis tyder på att ett verbalt olaga hot leder till berättigad kränkningsersättning om 5 000 kronor.

Kravbrev

I ett försök att få skadestånd utan att gå till domstol kan du alltid rikta ett kravbrev mot personen, i vilket du begär ekonomisk ersättning för de skador du har lidit. I kravbrevet kan du lägga till att i det fall personen inte betalar kommer du ta målet vidare till domstol.

Förvisso finns det inga garantier för att personen över huvud taget svarar och inte minst betalar. Däremot kan det vara värt ett försök för att få ekonomisk kompensation.

Slutsats

Du har flera alternativ för att få upprättelse. Försök först få förundersökningen att upptas igen genom att begära omprövning av beslutet.

Om inte det görs kan du antingen väcka enskilt åtal eller en civilprocess. Huruvida civilprocessen skulle klassas som ett förenklat tvistemål (som skulle innebära lägre rättegångskostnader om du förlorade) beror på om skadeståndet du begär är mindre än 23 250 kronor. Med tanke på min redogörelse om kränkningsersättning och att jag inte vet hur mycket du lidit i personskada är det fråga om gränsfall för om detta hade blivit ett förenklat tvistemål. Den främsta skillnaden mellan ett enskilt åtal och en civilprocess är att i det förstnämnda skulle personen kunna bli dömd för brotten och förpliktigas att betala skadestånd till dig. I en civilprocess kan bara personen förpliktigas att betala skadestånd.

Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!

Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen.

Med vänliga hälsningar,
Jesper Horndahl
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (917)
2019-08-17 Vem får man ringa till när man är frihetsberövad?
2019-08-17 Vad kan jag göra om hovrätten inte meddelar prövningstillstånd?
2019-08-12 När kan en fängelsedömd tidigast beviljas utökad frigång?
2019-08-09 Vad betyder texten under en bestämmelse i lagboken?

Alla besvarade frågor (72066)