Vad händer om testamentstagare är död och har barn, respektive inte har barn?
Hej,
Fakta: Ett testamete är skrivet där sju (7 st) namngivna syskonbarn ska ärva hela kvarlåtenskapen efter en avliden moster. Hon var inte gift, har inga barn och inga syskon kvar i livet.
Av dessa sju arvtagare är två stycken avlidna. En av dessa har inte varit gift och har inga barn, den andra personen har varit gift och det finns änkeman och barn.
Fråga: eftersom arvtagarna är specifikt namngivna i testamentet, vad händer med de två delar som skulle tillfalla de som avlidit. Vad händer med den del som testametarades till personen som inte har några arvvingar, respektive den som hade man och barn?
Tack på förhand!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Om en testamentstagare är död när testamentet ska verkställas kan olika saker ske beroende på omständigheterna i fallet. I första hand kollar på man på testamentet och ser om man där kan utläsa testatorns vilja vid en sådan situation (11 kap 1 § ÄB). Testatorn kan även ha uttryckt sin vilja under sin livstid, något man i så fall kan ta hänsyn till. Om det inte går att veta eller bevisa någon specifik vilja får man använda sig av de övriga reglerna i ärvdabalken.
Enligt 11 kap 6 § ÄB kan en testamentstagares eventuella barn träda i testamentstagaren ställe (det vill säga, ärva andelen) om barnen hade varit berättigade till arv om det inte hade funnits något testamente. Om testamentstagarens barn hade ärvt även om det inte hade funnits något testamente har de alltså rätt att ärva den testamenterade andelen. Detta gäller endast de testamentstagare som har barn.
Hur vet man då ifall testamentstagarens barn hade ärvt om det inte fanns något testamente? Jo, för att ta reda på detta måste man undersöka den legala arvsordningen och vilka som hade ärvt den avlidne (testatorn, mostern) enligt denna. I första hand ärver den avlidnes barn (vilka det inte fanns några). I andra hand ärver den avlidnes föräldrar. Du nämner inte ifall mosterns föräldrar lever eller inte, jag utgår dock från att de också har avlidit. Om föräldrarna är avlidna ärver deras barn istället, det vill säga den avlidnes syskon. Om syskonen är avlidna ärver deras barn (syskonbarnen). Om något syskonbarn skulle vara avlidit ärver i sin tur deras barn (och så vidare).
Detta innebär att det avlidna syskonbarnets barn skulle ha ärvt enligt den legala arvsordningen, om det inte hade funnits något testamente. Eftersom syskonbarnets barn skulle ha ärvt kan arvet också gå vidare till dessa enligt testamentet. Den andel som syskonbarnet fick enligt testamentet delas lika på dennes barn.
Ett annat av syskonbarnen som skulle ärva enligt testamentet är också avlidet men saknar barn/arvingar. I ett sådant fall måste man tolka testamentet och försöka utröna mosterns vilja. Utfallet beror på hur testamentet är skrivet. Om en testator har testamenterat bort en specifik egendom till en avliden testamentstagare skulle antagligen den legala arvsordningen träda in istället. Eftersom det i detta fall står att de 7 syskonbarnen ska dela lika på hela kvarlåtenskapen skulle man troligtvis dela det avlidne syskonbarnets (utan arvingar) andel på de resterande syskonbarnen. Mosterns vilja var uppenbarligen att dessa 7 skulle ärva efter henne, oavsett hur "stora" deras andelar blev. Om någon skulle vara avliden hade hon troligtvis velat att de resterande helt enkelt skulle få en större andel var.
Sammanfattningsvis kan jag alltså konstatera att den del som testamenterades till det avlidna syskonbarnet med arvingar skulle fördelas mellan dennes barn. Eftersom dessa barn hade ärvt även om det inte hade funnits något testamente kan de "träda in" i testamentstagarens ställe enligt 11 kap 6 § ÄB. Den del som testamenterades till det avlidna syskonbarnet utan några arvingar kommer troligtvis att fördelas mellan de resterande 6 syskonbarnet (även det andra avlidna).
Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning
