Vad händer när det man säljer är en förfalskning?
Hej! Jag har två frågor till er på Lawline,
1. Vad händer om man säljer arvegods som enligt utsaga är äkta - men - senare visar sig vara en förfalskning?
2. Vad händer om man säljer något som man köpt och tror är äkta - men - senare visar sig vara en förfalskning?
T:ex klocka, konst, mm.
Är man skyldig att häva köpet och betala tillbaka pengarna, även om man i god tro säljer objektet?
Mvh
Lawline svarar
Hej tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga!
Jag utgår från att det fall du syftar på i bägge fall handlar om när det är en privatperson som säljer egendom och att du med arvegods menar det man har ärvt.
Köplagen är tillämplig
Vid köp av lös egendom, tex. Klocka, konst mm., är köplagen tillämplig (1 § KöpL).
Köplagen är bara tillämplig om man inte har avtalat om annat, men i detta fall antar jag inte inget annat är avtalat, men det kan vara bra att veta (3 § KöpL). Dvs. om man har avtalat att ex. säljaren inte ansvarar för att varan stämmer överens med beskrivningen så gäller det istället för vad köplagen stadgar på detta område.
Alltså i detta fall är köplagen tillämplig. Hur säljaren har förvärvat egendomen, om det är genom arv eller köp spelar ingen roll. Jag kommer alltså behandla din första och andra fråga som en fråga.
Fel i köplagens mening
För att köparen i detta fall skulle ha rätt att häva krävs att varan är fel i köplagens mening.
Begreppet "fel" i köplagens mening har en ganska vid betydelse. Om varan exempelvis är grön fast det var avtalat om att den skulle vara gul föreligger fel enligt köplagens mening (17 § KöpL).
Relevant bestämmelse
Den relevanta felbestämmelsen i detta fall lyder (18 § KöpL):
"Fel föreligger även om varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet."
Alltså om säljaren har sagt att detta är en äkta och detta kan antas inverka på köpet föreligger fel i köplagens mening om varan inte är äkta.
Huruvida det kan antas inverka på köpet är det ganska självklart att äktheten gör det eftersom att ett visst märke kan göra att priset stiger mycket och när man köper ett visst märke är det ofta ett medvetet val.
Alltså enligt de omständigheter som du nämner leder till att ja det är fel i köplagens mening.
"befintligt skick"
Det kanske bör tilläggas att om varan säljs i s.k. befintligt skick med försäkran om att det är äkta blir det ändå ingen skillnad (19 § första punkten KöpL).
Vad fel ger köparen för rätt till hävning
För att i huvudtaget kunna få rätt till hävning krävs först och främst att köparen har reklamerat felet inom viss tid (32 § KöpL). Men vi utgår från att det sker.
För att hävning därefter ska kunna bli relevant krävs att varken omleverans eller avhjälpande kommer i fråga (37 §) men eftersom det är svårt med omleverans och avhjälpande (pga. det aktuella felet) går vi vidare till hävningsbestämmelsen.
Där stadgas att köparen får häva får häva köpet pga. av fel om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse och säljaren insåg eller borde ha insett det (39 § KöpL).
Att felet är av väsentlig betydelse är nog så i detta fall. Att egendomen är äkta kan vara avgörande för köparen.
"säljaren insåg eller borde ha insett det"
Frågan blir hur man ska bedöma om säljaren insåg eller borde ha insett det. Vilken tidpunkt ska man utgå från när man undrar om säljaren insåg att det var en förfalskning?
Detta blir alltså en avgörande fråga eftersom om tidpunkten för bedömning är innan köpet och om säljaren inte insåg eller borde ha insett att det var en förfalskning kan köparen förlora rätten till hävning.
Dock kan man fastställa att vissa förfalskningar borde säljaren ha insett, om det är en dålig förfalskning. Men om det är en bra förfalskning kanske annat råder. Här kanske vad det är för egendom kan spela roll eftersom vissa förfalskningar borde vara lättare att upptäcka.
Och om tidpunkten läggs till efteråt eller i alla fall i vissa fall ska senareläggas blir säljaren ansvarig.
Detta blir svårt för mig att svara på för här råder delade meningar. Rättsläget är alltså oklart. Vad tycker du är rimligt? Vem ska ta smällen? Köparen eller säljaren? Eller hur bör man tolka bestämmelsen (39 § KöpL)? Skulle omständighet hur säljaren förvärvat egendomen kunna spela in i denna bedömning? nja, det tycker jag iaf är tveksamt.
Prisavdrag
Dock bör tilläggas om köparen inte får rätt till hävning kan köparen istället ha rätt till prisavdrag (38 § KöpL).
Alltså
Ledsen att inte kunna ge något klart svar, men rättsläget ger inte alltid helt klara svar. Hoppas att detta hjälper!
MVH
