Vad händer med leasad egendom vid konkurs? Dolt avbetalningsköp?
Hej,
Jag har ett aktiebolag där vi har leasat inredning från Marginalen Bank.
Jag står i personlig borgen för beloppet. Vid en eventuell konkurs, vad händer då?
Eftersom inredningen är leasad så återgår den till Marginalen om jag förstår det rätt, men kommer de utöver att återta inredningen också att kräva mig på hela beloppet?
Eller säljs den och jag krävs på mellanskillnad?
Tacksam för svar!
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vad händer med den leasade egendomen vid en eventuell konkurs?
Huvudregeln är att leasegivaren har separationsrätt till egendomen vid en eventuell konkurs (3 kap. 3 § konkurslagen). Med separationsrätt menas att leasegivaren har rätt till att återfå egendomen eftersom denne har en bevarad äganderätt i egendomen. Det förutsätter dock att specialitetsprincipen är uppfylld. Specialitetsprincipen innebär att den leasade egendomen måste ha en bevarad objektsidentitet. Separationsrätt kan endast göras gällande till specifik, identifierbar egendom som finns i bibehåll hos leasetagaren då kravet görs gällande. Egendomen måste vara densamma som den var från början. Marginalen Bank har därför som huvudregel rätt att återfå egendomen vid en eventuell konkurs.
Vid leasing hyr ("leasar") endast företaget egendom under en period för en fast månadskostnad i stället för att köpa egendomen. Leasing innebär inte att du ska betala av egendomen. Det är därför tillräckligt att leasegivaren återfår egendomen vid en eventuell konkurs (förutsatt att denne har separationsrätt). Du är inte skyldig att betala "återstående del av beloppet" eller "hela beloppet" när egendomen har återlämnats. Dessa formuleringar tyder snarare på att det är fråga om ett dolt avbetalningsköp (se mer om detta nedan).
Separationsrätten kan dock bortfalla för leasegivaren i vissa situationer. Om den leasade egendomen har infogats i fast egendom och därmed utgör fastighetstillbehör eller byggnadstillbehör har inte leasegivaren separationsrätt (2 kap. 4 § jordabalken). Eftersom du har leasat "inredning" kan det därför bli avgörande om egendomen utgör byggnadstillbehör eller om egendomen fortfarande är bevarad sin identitet och därmed är lös egendom.
Byggnadstillbehör är fast inredning eller annat som byggnaden har blivit försedd med (2 kap. 2 § jordabalken). Inredningen ska alltså ha infogats i byggnaden. Det ska vara sådan inredning som installerats och fungerar tillsammans med byggnaden. Inredningen ska med andra ord ha ett funktionssamband och ett fysiskt samband med byggnaden. Dessutom ska inredningen vara ägnad till stadigvarande bruk. Exempel på byggnadstillbehör är kylskåp, markiser, fläktmaskin, diskmaskin och värmeskåp. Om inredningen som du leasat utgör byggnadstillbehör har inte leasegivaren separationsrätt.
Separationsrätt kan inte heller göras gällande till ett föremål som utgör tillbehör till ett huvudföremål (även om det är enkelt och billigt att frigöra föremålet). Till exempel kan inte leasade däck återtas om de sitter på en bil. Dessutom har inte leasegivaren separationsrätt om leasegivaren tillåter leasetagaren att förfoga över leasingobjektet och förfoganderätten utnyttjats genom att till exempel egendomen bearbetas eller infogas i annan egendom eller säljs vidare.
Om separationsrätten bortfaller har leasegivaren en oprioriterad fordran i konkursen, det vill säga en fordran som inte har någon säkerhetsrätt eller förmånsrätt (18 § förmånsrättslagen). Eftersom du har gått i personlig borgen (proprieborgen) kan leasegivaren dock kräva dig på det fordringsbelopp som avtalats (10 kap. 9 § handelsbalken). Vilket belopp som gäller när egendomen inte kan återlämnas borde framgå av leasingavtalet.
Är det fråga om ett dolt avbetalningsköp?
Du skriver att du gått i personlig borgen för beloppet och du undrar också om hela beloppet kan utkrävas av dig eller om bilen säljs och du därefter krävs på mellanskillnaden. Det låter som att det möjligen inte är fråga om ett leasingavtal, utan ett dolt avbetalningsköp. Har ett avtal som innebär nyttjande av en vara för vederlag betecknats som till exempel "uthyrning" eller "leasing" så är det ändå ett avbetalningsköp om avsikten med avtalet är att den som "hyr" egendomen ska bli ägare (1 § tredje stycket lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.). Om syftet är att du ska bli ägare av inredningen någon gång är det i stället ett avbetalningsköp. För att säljaren ska kunna återta inredningen vid en eventuell konkurs måste avtalet innehålla ett återtagandeförbehåll. Precis som vid leasing kan inte ett återtagandeförbehåll göras gällande i en konkurs om egendomen utgör byggnadstillbehör (2 kap. 4 § jordabalken). Specialitetsprincipen måste därför vara uppfylld även vid avbetalningsköp.
En avräkning sker om säljaren gör gällande sitt återtagandeförbehåll. Du återfår då den andel som du har betalat av det fulla priset med hänsyn till det nya marknadspriset (9 § lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.). Om inredningen till exempel kostade 100 000 kr, och du har betalat 50 % av det fulla priset, så har du rätt att få tillbaka 50 % av det priset som inredningen är värd vid återtagandet. Om pengarna inte täcker skulden vid en försäljning får säljaren endast kräva köparen på mellanskillnaden (restskulden) (10 § lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.).
Om säljaren inte kan göra gällande sitt återtagandeförbehåll på grund av att specialitetsprincipen inte är uppfylld får säljaren en oprioriterad fordran i konkursen (18 § förmånsrättslagen). Säljaren kan dock fortfarande kräva betalt på återstående fordringsbelopp eftersom du gått i borgen (10 kap. 9 § handelsbalken).
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
