Vad är viktigt att tänka på vid utformningen av en stämningsansökan?
Hej!
Jag har ett säljbolag och undrar hur man ska göra om man gör en stämningsansökan och vill få betalt för fakturorna och för själv tjänsten som är aktiv.
Ska man skriva något i stil med att de ska betala fakturorna och fullfölja avtalet annars ska skadestånd ställas ut på hela beloppet? har hört att det är viktigt att ha med alla eventuella påföljder när det inte är saker som handlar om brott.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör tvistemål, civilrättsligt mål. Vad och hur en stämningsansökan ska formuleras och innehålla framkommer i Rättegångsbalken (RB). Jag tolkar frågan som att du vill veta hur en stämningsansökan utformas och vad du ska tänka på vid utformningen av en stämningsansökan.
En stämningsansökan ska innehålla vissa saker för att anses som komplett. Stämningsansökan ska innehålla ett bestämt yrkande, grunderna till yrkandet, bevis som kan vara nödvändigt samt uppgifter som gör tingsrätten behörig i fall det inte framkommer tidigare (42 kap. 2 § RB). Stämningsansökan ska också innehålla vem som är den svarande, och uppgifter om denne.
Yrkandet
Det är viktigt att yrkandet är preciserat eftersom domstolen inte får gå utanför det som du har yrkat på (17 kap. 3 § RB). Yrkandet ska innehålla en beskrivning av resultatet som du vill uppnå. Ex. att de förfallna fakturorna ska betalas. Det som du vill att svarande ska göra.
Det finns två olika typer av yrkanden: Fullgörelseyrkande och fastställelseyrkande. Ett fullgörelse yrkande är att svarande ska åläggas en förpliktelse. Antigen att betala (penningpresentationen) något eller ge något annat (naturapresentation). Viktigt att tänka på här är att yrkandet är ett bestämt yrkande, att den exakta summan anges eftersom domstolen inte kan bestämma det själva. För det andra måste tiden för själva fullgörelse ha inträtt. Ex förfallodatumet för fakturan måste ha inträtt, har den inte det kan du inte kräva svarande på pengar (13 kap. 1 § RB).
Fastställandeyrkande innebär att du yrkar på att ett vist rättsförhållande ska föreligga. Antigen att det ska gälla eller att det ska undanröjas. Exempelvis att ett avtal föreligger eller att avtalet inte föreligger. Även här ska yrkandet vara bestämt till sitt innehåll. En fastställelsetalan kan ske även fast tid för fullgörelse inte har inträffat ännu (13 kap. 2 § RB).
Alternativ eller kumulativa yrkanden
Det gå att ha med flera olika yrkande i en stämningsansökan. Antigen alternativ yrkandet, där du framställer flera än ett yrkande men bara vill att ett yrkande ska bifallas av domstolen. Det är då viktigt att du tydliggör i vilken ordning som du vill att yrkande ska prövas. Exempelvis att i första hand yrkar jag på att köpet ska återgå och i andra hand yrkar jag på prisavdrag.
Eller så kan du ha kumulativa yrkande vilket innebär att du vill att alla yrkandena ska bifallas. Ex. att köpet ska återgå och samtidigt vilja att domstolen även ska döma ut ett skadestånd.
Grunden
I grunden talar du om vad som har hänt och de omständigheter som föreligger till grund för yrkandet (42 kap. 2 § RB). Det som du påstår har hänt mellan dig och svarande.
Fakturorna som har förfallit till betalning och den aktiva tjänsten
Du kan utfärda ett yrkande på de fakturorna om de har fallit till betalning, eftersom det är ett fullgörelseyrkande. Det krävs alltså att fullgörelse (betalningstidpunkten) har inträffat. Gällande den aktiva tjänsten är det svårare att säga om du kan utföra en stämning på eller inte, beroende på vad det är du vill yrka på. Är det betalning av den aktiva tjänsten måste, som tidigare nämnt, fallit för betalning. Om det är ett rättsförhållande som du vill fastställa på den aktiva tjänsten borde du kunna göra ett fastställandeyrkande för det.
Viktigt att tänka på:
Som du varit inne lite på i frågan är det viktigt att vara precis och ta med det man vill att svarande ska göra i stämningsansökan. Varför det är viktigt att vara bestämd i sitt yrkande och få med det man vill uppnå är på grund av att domstolen inte får gå ut över det som är yrkat. Domstolen kan inte döma till något annat utan är bunden av det som står i grunderna och vad parterna har yrkat på (17 kap. 2 och 3 § RB). Om det är något du inte yrkar på kan domstolen inte döma ut det till dig även fast du egentligen skulle ha rätt till det enligt lag.
Det är även viktigt att tänka på att stämningsansökan uppfyller alla krav eftersom det annars kan leda till att stämningsansökan avisas av domstolen eller att den måste kompletteras. Dock är det viktigt att inte heller "överyrka" eftersom "vinner" du bara delvis så kan du komma att få stå för en viss del av rättegångskostnaderna.
Om du vill har hjälp att utforma en stämningsansökan så att den blir korrekt kan du alltid vända dig till info@lawline.se för vidare hjälp.
Hoppas du fick svar på din fråga!
