Undersökning av vara

2017-03-18 i Köplagen
FRÅGA
Hej! Har köpt en kylmonter från ett svenskt företag som importerar från Kina. Varan togs emot av en praktikant.Senare när varan blev uppackad upptäcktes att glaset är sprucket på insidan. Vid kontakt med säljaren sade han att jag borde ha packad upp varan framför speditören och att undersökningsplikt måste fullgöras vid mottagandet av godset annars kan jag inte åberopa någon ersättning. Men eftersom det var en praktikant som tog emot gods och som inte har någon fullmakt kan jag då upphäva köpet och bestrida fakturan.
SVAR

Hej och tack för att du vände dig till Lawline med ditt ärende!

Det framgår inte av er fråga men baserat på att det handlar om ett köp av en kylmonter så utgår jag från att ni agerat som näringsidkare och att det är ni som har haft praktikanten som tagit emot varan.

Dessa frågor om köp mellan näringsidkare regleras i köplagen (1990:931) (KöpL). I 3 § KöpL står det att lagen ej tillämpas i den mån annat följer av avtal, partsbruk eller handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande. Denna lagen är alltså helt dispositiv. Det innebär att om ni har ett avtal emellan er som reglerar fel i varan så är det de reglerna som gäller. Även om ni inte har reglerat frågan i ert enskilda avtal kan ett standardavtal (som är rätt vanligt i dessa sammanhang) vara inkorporerat i det enskilda avtalet vilket då gäller.

KöpL

Då jag inte sett ert avtal kan jag inte uttala mig om det men däremot kan vi hitta viss vägledning i KöpL.

13 § KöpL säger att risken för köpet går över till köparen vid avlämnandet. Vidare står i 20 § att köparen inte får åberopa fel som han borde känt till vid köpet. Andra stycket i samma paragraf säger: ”Har köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder”

Detta innebär att om du har undersökt varan eller om du på säljarens uppmaning avstått från att undersöka varan får du inte åberopa fel som du borde märkt vid en sådan undersökning. Denna paragraf ger dock inget lagstadgat krav på undersökningsplikt innan köpet (men observera att detta kan man avtala om!). Om det faktiskt skett en undersökning och inget fel uppmärksammats kan inte köparen i efterhand åberopa felet. Samma sak gäller om säljaren uppmanat till undersökning men den inte har gjorts utan godtagbar anledning.

I 31 § KöpL regleras köparens skyldighet att undersöka varan efter avlämnandet. Det ska ske så snart omständigheterna medger det i enlighet med god affärssed. Sedvänjan har en stor påverkan här och det kan vara väldigt olika från bransch till bransch. Om du packat upp varan direkt när du kommit till din lokal bör det nog kunna anses att du uppfyllt undersökningsplikten. I 32 § regleras reklamationsskyldigheten. Där står det att man måste reklamera felet ”inom skälig tid”. Tiden räknas det från då du märkt felet eller borde märkt felet.

I 30 § står det att om varan är felaktig och det inte beror på köparen eller något förhållande på hans sida får han kräva avhjälpande. Risken för varan går över till köparen vid avlämnandet, se 13 § och 6 § KöpL. Säljaren skulle kunna vägra att avhjälpa felet på grund av att han anser att risken stod på dig och att varan kan blivit felaktig efter avlämnandet. Det blir en svår fråga att bevisa när felet uppkommit och det är mycket svårt att avgöra hur domstolen skulle döma i denna frågan.

Praktikanten

Du vill häva avtalet på grund av att det var en praktikant som mottog varan. Jag vet inte exakt vilken sorts praktik det utgör, men vanligtvis utgör det av personer som går i skola, som praktiserar under skoltid. I 6 kap 5 § 2 p. skadeståndslagen (1972:207) står det att den som under utbildning vid skola utför arbete som vid sin art liknar sådant som vanligen utgörs av arbetstagare omfattas av lagen. Även om det inte är ett direkt skadeståndskrav kan lagen ge viss vägledning i vilket ansvar som en praktikant kan förväntas ha. Om då praktikanten kan anses som arbetstagare uppstår frågan om ställningsfullmakt. En ställningsfullmakt är sådana fullmakter som arbetstagare genom handelsbruk och sedvänja utarbetats får ingå avtal med andra med bindande verkan för sin arbetsgivare. En arbetstagare får alltså rättshandla åt sin arbetsgivare, utan en given fullmakt. I rättsfallet NJA 1992 s. 782 uttalar sig HD på följande sätt: ”ställningsfullmakt avser de schablonartade och i det dagliga livet upprepade rättshandlingarna, under det att ovanliga och mera omfattande rättshandlingar har fullmaktsdokumentet som sitt naturliga instrument.” Det handlar alltså om mindre ”avtal” och sällan något omfattande. T.ex. får kassörskan på ICA rättshandla åt sin arbetsgivare och en lagerarbetare får ta emot en varulast på lagret.

Frågan är dock om praktikanten i ert fall faktiskt har rättshandlat. Det framgår inte om praktikanten bara har tagit emot varan rent fysiskt, eller om han skrivit under på t.ex. ett transportdokument eller liknande. Det framgår inte heller om praktikanten har fått ansvar om att få ta emot varor. Det kan finnas visst utrymme att argumentera för att praktikanten inte hade behörighet här, då tredje man har bevisbördan för att det föreligger sedvana som ger praktikanten fullmakt. Rättsläget är dock oklart och därför kan jag inte ge något säkert svar.

Sammanfattning.

När en köpare tar emot en vara går risken för varan över på köparen. Säljaren är dock inte fri från ansvar för de fel som visar sig senare men som funnits vid övergången av risken, se 21 § KöpL. I din situation uppstår en fråga om när felet faktiskt inträffat vilket kan vara svårt att bevisa. Går köparen med på att felet funnits vid övergången av risken ska han stå för avhjälpande av felet. Att det var en praktikant som mottog varan har jag svårt att se att det är grund för att du ska kunna häva avtalet. Möjligtvis om praktikanten har gjort någon större rättshandling som han inte var behörig att göra vid mottagandet.

Observera att KöpL är helt dispositiv så har ni något avtal eller standardavtal som reglerar dessa frågor är det de som gäller. Är det väldigt långtgående och tyngande klausuler kan de ev. jämkas enligt 36 § AvtL, men domstolen använder sig sällan av denna möjlighet.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss.

Med vänlig hälsning,

Sebastian Uddgren

JR Umeå
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Köplagen (1299)
2021-01-17 Vad gör vi när vi beställt men inte fått leverans?
2021-01-17 Ett fel uppstår efter ett bilköp mellan två privatpersoner, vem har gjort fel och kan en stämning bli aktuell?
2021-01-17 Kan ägandet gå tillbaka om köparen inte hämtar varan?
2021-01-17 Måste jag köpa tillbaka en trasig sadel?

Alla besvarade frågor (88239)