Under vilka förutsättningar kan ansvar för egenmäktighet med barn komma ifråga?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att mamman till en av dina vänners barn på olika sätt har lyckats hålla honom (barnet) ifrån sin pappa i över ett år och att du därför undrar vad som krävs för att ett beslut ska kunna fattas om att inleda en förundersökning om egenmäktighet med barn.
För att besvara din fråga kommer jag nedan att tillämpa dels rättegångsbalken (RB), dels brottsbalken (BrB).
Vad händer efter anmälan?
Det första som händer efter att en polisanmälan har upprättats, är att beslut fattas om huruvida en förundersökning ska inledas eller inte. En förundersökning ska inledas, så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (23 kap. 1 § första stycket RB). Ett “brott” är en gärning som är beskriven i BrB eller i annan lag eller författning och för vilken straff är föreskrivet (1 § BrB). Egenmäktighet med barn är en gärning som är straffbelagd enligt 7 kap. 4 § BrB. Brottet “egenmäktigt med barn” hör även under allmänt åtal, eftersom något annat inte uttryckligen sägs i lagtexten (jämför 7 kap. 4 § BrB och 20 kap. 3 § första stycket RB). Det nu sagda innebär att sedan en polisanmälan har gjorts om egenmäktighet med barn, ska en förundersökning inledas, om det rent objektivt sett finns anledning att anta att gärningen egenmäktighet med barn faktiskt har förövats (jämför JO 1953, s. 105 & 107).
Inledande om egenmäktighet med barn
De objektiva förutsättningarna för egenmäktighet med barn framgår av 7 kap. 4 § BrB. I den nyss nämnda bestämmelsen stadgas att ansvar för egenmäktighet med barn ska ådömas den (a) som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som har vårdnaden om barnet, (b) som med någon annan har vårdnaden om ett barn under 15 år och utan beaktansvärt skäl egenmäktigt skiljer barnet från den andra vårdnadshavaren och (c) som ska ha vårdnaden men obehörigen bemäktigar sig barnet och därigenom själv tar sig rätt.
Som jag tolkar din fråga är både mamman och pappan vårdnadshavare i det fall som du beskriver. I det följande kommer jag därför enbart att fokusera på det fall (b) där någon med gemensam vårdnad om ett barn under 15 år skiljer detta (barnet) från den andra vårdnadshavaren.
Gemensam vårdnadshavare bortför eller undanhåller barnet
Att en vårdnadshavare egenmäktigt “skiljer” ett barn från den andre vårdnadshavaren, innebär att han eller hon (vårdnadshavaren) för bort barnet, vägrar att återlämna barnet, gömmer det eller på annat sätt hindrar att barnet återkommer till den andre vårdnadshavaren (Prop. 2013/14:120, s. 10). För straffansvar krävs emellertid också att detta bortförande eller undanhållande sker utan beaktansvärda skäl. Genom uttrycket “beaktansvärda skäl” ges vårdnadshavare ett begränsat utrymme att vidta åtgärder som annars skulle varit straffbara, nämligen om de sker i syfte att tillvarata barnets berättigade och omedelbara krav på skydd och omsorg. Som exempel på beaktansvärda skäl kan nämnas att skydda barnet mot övergrepp. I en sådan situation kan gärningspersonen alltså gå fri från ansvar. Att vårdnadshavarna har olika syn på frågor om uppfostran eller liknande utgör dock inte beaktansvärda skäl och kan således inte heller rättfärdiga ett bortförande eller undanhållande (Prop. 2013/14:120, s. 12 f.).
Vad gäller i ert fall?
Sammanfattningsvis kan alltså sägas att en förundersökning om egenmäktighet med barn ska inledas, om det rent objektivt sett finns anledning att anta att en sådan gärning (egenmäktighet med barn) faktiskt har förövats i det enskilda fallet. Brottet egenmäktighet med barn kan delas in i tre olika fall, nämligen (a) när utomstående skiljer ett barn från dess vårdnadshavare, (b) när gemensam vårdnadshavare bortför eller undanhåller ett barn och (c) vårdnadshavaren bemäktigar sig ett barn och därigenom själv tar sig rätt. Det fall du beskriver torde bäst stämma överens med situation (b), där någon med gemensam vårdnad om ett barn under 15 år skiljer detta (barnet) från den andra vårdnadshavaren. Eftersom jag inte har tillgång till all information är det dessvärre inte möjligt att här ge ett konkret svar på om ansvar för egenmäktighet med barn eventuellt skulle kunna komma i fråga i det fall som du beskriver. Av din fråga framgår emellertid att modern har erbjudits skyddat boende, vilket kan tala för att hon – i vart fall enligt sin egen mening – undanhåller barnet för att skydda det (barnet) mot övergrepp eller liknande. I en sådan situation skulle undanhållandet sannolikt kunna motiveras med beaktansvärda skäl och mamman i så fall gå fri från ansvar. Det bör emellertid observeras att det är rättens sak att avgöra om så är fallet.
Vi på Lawline kan hjälpa er vidare!
Vi på Lawline kan hjälpa er vidare! Om ni behöver ytterligare hjälp rekommenderar jag därför att ni bokar tid hos en av våra jurister.
Ni kan enkelt boka en tid här.
Hoppas att mitt svar är till hjälp och tveka inte att höra av dig igen om du har några fler frågor!
Vänligen,
