Undantag från "obligatorisk häktning"
Vad kan de uppenbara skälen vara till att inte häkta en person som går under obligatorisk häktning?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Av 24 kap. 1 § 2 st. RB framgår att häktning som huvudregel ska ske när den tilltalade på sannolika skäl är misstänkt för ett brott där två års fängelse är minimistraffet på straffskalan. Detta är så kallad "obligatorisk häktning", men uttrycket är missvisande då det rör sig om en presumtion för häktning och inget obligatorium. Det finns dock ett undantag till denna regel i form av att häktning inte sker om det är "uppenbart" att skäl till häktning saknas. Skäl till häktning saknas när samtliga av de tre häktningsgrunderna som räknas upp i 1 st. i samma paragraf inte anses uppfyllda, det vill säga om varken flyktfara, kollusionsfara (störande av utredningen) eller fara för återfall i brott bedöms föreligga. Hur uppenbarhetsrekvisitet ska tolkas kan jag inte säga säkert då jag inte kan hitta någon information om detta i praxis, förarbeten eller dylikt. Med tanke på ordvalet ligger det dock enligt min uppfattning nära till hands att tolka det som att synnerligen starka skäl måste tala för att samtliga tre häktningsgrunder verkligen kan uteslutas i det enskilda fallet för att domstolen ska underlåta att häkta den tilltalade. Enligt min uppfattning måste det rimligen vara extremt sällsynt att denna grund för att underlåta häktning används.
Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!
Med vänlig hälsning
