Tre personer misshandlar en person, vilket straff och skadestånd?
Hej!
En vän till mig fick besök av tre personer som tog sig in i hans lägenhet, väl därinne misshandlade den ena av dessa tre min vän genom flera olika slag och sparkar i huvudet och resten av kroppen, hotade honom till livet, försökte pressa honom på pengar samt planerade att ta med honom därifrån. En annan av dessa tre personer hotade personen med kniv. Den tredje var väldigt passiv i det hela och försökte mest lugna dem andra två.
Vad kan straffen tänkas bli för dessa tre personer? Både ifall de är straffade och ostraffade.
Samt vad kan min vän tänkas kräva för summa av personerna?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag tänker börja med att gå igenom vilka brott det kan vara fråga om, sedan gärningsmännens ansvar och till sist skadeståndet för brottsoffret.
Utifrån din beskrivning hittar vi ett flertal brott. Det brott som är mest grovt kommer att så kallat konsumera de andra brotten, så de kommer inte att dömas till alla.
Till att börja med kan vi konstatera att de har antingen trängt sig in i hans lägenhet utan lov eller åtminstone kvarstannat utan lov och gör sig då skyldiga till hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Det är ett straffvärde på böter. Detta brott kommer alltså bli konsumerat av andra brott.
Att slagen och sparkarna räknas som misshandel är självklart, frågan är dock om det är misshandel av normalgraden (3 kap. 5 § brottsbalken) eller grov misshandel (3 kap. 6 § brottsbalken). Vid bedömningen av om det är grov misshandel beaktas om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen har tillfogat en svår kroppsskada eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Man tar hänsyn till samtliga omständigheter i gärningen och gärningsmannens uppsåt till våldet.
Att han blev hotad till livet kan tala för att gärningen framstod som livsfarlig, beroende på hur allvarligt menat hotet var och verkade. Om det inte faktiskt är fråga om försök till mord eller dråp (vilket det inte verkar vara här) talar hoten med kniven för att misshandeln ska bedömas som grov. I rättsfallet RH 1981:131 hade en person uttalat hotelser om att ta livet av offret och kort därefter huggit efter denne med kniv, och det fallet bedömdes som grov misshandel. Här har de faktiskt inte använt kniven annat än att hota med den så själva kniven kanske inte bedöms som så allvarligt menat, så endast omständigheten med kniven kommer inte räcka för att det ska vara en grov misshandel.
Svår kroppsskada lär inte vara fråga om här eftersom det ändå verkar vara "vanlig" misshandel mellan, vad jag tolkar det som, vuxna män.
Det faktum att de är tre mot en talar mest för att det är grov misshandel så det kan vara en sådan omständighet som ses som särskild rå eller hänsynslös. Offret hamnar i ett särskilt utsatt läge när han eller hon angrips av flera på en gång och anses särskilt allvarligt, oberoende av vilken skada som uppkommit av misshandeln. Om misshandeln är oprovocerad är det ännu mer försvårande. Detta kan alltså hänga lite på huruvida misshandeln var oprovocerad eller inte. I rättsfallet RH 1992:69 ansågs oprovocerat gatuvåld som grov misshandel.
Något annat som framstår som ett utslag av särskilt råhet är att sparka på någon som redan ligger, dvs man fortsätter med våldet trots att offret inte kan försvara sig.
I rättsfallet NJA 2011 s. 89 hade två män genom slag och sparkar misshandlat offret som var en ensam man och de fortsatte att sparka honom när han låg ner. Samtidigt som de sparkade honom mot kropp och huvud sa de "du ska dö". Sedan lämnade de offret på brottsplatsen där han låg allvarligt skadad och försvarslös. Sedan återvände de till platsen och fortsatte misshandeln och fortsatte att uttala sig hotfullt. Offret fick livshotande skador i det här fallet. Frågan här var om brottet skulle vara "grov misshandel" eller "synnerligen grov misshandel" och det blev grov misshandel.
Även i NJA 2003 s. 229 hade två personer slagit offret mot huvudet och kroppen och sedan sparkat honom sedan han fallit till marken. Misshandeln hade varit oprovocerad och inte alltför kortvarig, men inte lett till någon svår kroppskada eller varit livsfarlig. Efter en helhetsbedömning om att det var oprovocerat våld med två mot en och att de fortsatt våldet sedan offret fallit till marken bedömdes brottet som grov misshandel.
Straffet för grov misshandel är fängelse mellan 1 till 10 år. I NJA 2013 s. 1155 var det precis som i det fallet jag nämnde sist lite oklart huruvida det skulle anses vara misshandel av normalgraden eller grov misshandel. Även där rörde det sig om två mot en och oprovocerat våld som ledde till sparkar efter att offret fallit till marken. I det fallet blev det också grov misshandel trots inte så allvarliga skador. Påföljden i det här fallet blev fängelse i ett år.
Min egen uppfattning är att det nog kan bli fråga om grov misshandel men att det inte lär bli mer än 1 års fängelse för de båda gärningsmännen som genomförde handlingarna tillsammans. Det straffet kan bli längre beroende på hur det där med pengarna och bortföringen bedöms. Den tredje personen som försökte lugna ner dem kanske får ett mildare straff beroende på om det verkar som att faktiskt var med på det hela eller inte och eventuellt gå helt fri. Det är en bedömning domstolen får göra om personen uppsåt och medverkan.
Angående brotten ska jag till sist lite kort beröra det om pengarna och bortföringen. Här blev inte de brotten fullbordade, och de bestämmelserna finns i 23 kap. brottsbalken. Det är viktigt att ta reda på varför de inte fullbordade dessa brott. Det blir delvis en fråga om faktiskt uppsåt till de brotten eller om det bara var tomma hot, och delvis en fråga om de gjorde ett så kallat frivilligt tillbakaträdande från brotten enligt 23 kap. 3 § brottsbalken. Man kan inte bli dömd för ett brott som man slutat utföra av egen vilja. Det blir svårt att påstå något sådant om gärningens avslutande hänger på något annat, såsom att polisen eller en granne plötsligt kom eller offret gjorde motstånd.
Om hela anledningen till våldet egentligen handlade om att de ville åt pengar eller något annat av värde kanske hela våldet bedöms som rån och inte alls grov misshandel som jag tidigare redogjort för. Bestämmelserna om rån hittar du i 8 kap. 5 § brottsbalken. Rån innebär att gärningsmannen använder våld och hot för att stjäla. Straffskalan är mellan 1 års fängelse till 6 års fängelse. Liknande grov misshandel kan även rånet vara grovt enligt 8 kap. 6 § brottsbalken och rekvisiten är väldigt lika, måhända kan grovt rån ha strängare rekvisit än grov misshandel. Våldet ska vara livsfarligt, leda till svår kroppsskada eller gärningsmannen visar synnerlig råhet eller hänsynslöshet, utnyttjar offrets skyddslösa ställning eller gärningen i sig är av särskilt farlig art. Enligt min mening verkar det inte tillräckligt för att rubriceras som grovt rån.
Eventuellt skulle de – alla tre – vara ansvariga för försök till rån. Ett försöksbrott leder till fängelse till det som är minst i straffskalan, dvs 1 års fängelse.
Att de vill föra bort honom skulle kunna vara ett försöksbrott till olaga frihetsberövande (4 kap. 2 § brottsbalken) eller människorov (4 kap. 1 § brottsbalken) och skulle där också innebära ett straff på 1 års fängelse. Samma problem gäller här, vad var gärningsmännens uppsåt? Var det allvarligt menat? Vad skulle de göra med honom? Varför avbröt de?
Vi slutar alltså här på flerfaldig brottslighet och brottslighet av olika slag som skedde samtidigt. De lär inte bli dömda för både misshandel och rån utan något av dem eftersom skyddsintressena är desamma och i Sverige vill man undvika dubbelbestraffning. Något av brotten skulle kunna anses vara en försvårande omständighet och leda till ett högre straff.
Om gärningsmännen har återfallit i brottslighet kan det vara försvårande. Om gärningsmännen var unga får de "ungdomsrabatt".
Om det hela slutar med ett straffvärde på över 2 års fängelse finns en presumtion till fängelse, annars kan det bli någon annan form av vård.
När det gäller skadeståndet så är tanken med skadestånd är att det ska återställa den skadelidna personen till ett tillstånd som om skadan inte hade skett. Skadeståndet kommer alltså att vara baserad på ev. förlorad arbetsinkomst och det varierar ju beroende på hur hans arbetssituation ser ut. Han kan få skadestånd för förstörd egendom ifall de förstörde något när de var i lägenheten. Han kan även få skadestånd för sveda och värk både pga fysiska och psykiska besvär efter det som hände. Här kan han förmodligen få skadestånd pga kränkningen i sig att bli misshandlad. Enligt Brottsoffermyndigheten kan ett skadestånd pga misshandel och rån av lite grövre slag ge mellan 10 000 och 15 000 kr. Om misshandeln räknas som mindre grov skulle summan ligga mellan 5 000 – 10 000 kr. Du kan läsa mer om det här. Kom ihåg att olaga hot kommer att räknas in i brottet om det bedöms som grov misshandel.
Jag skickar även med den här länken. Där kan du läsa om hur det fungerar med ersättningen. I första hand gäller skadeståndet domstolen ger, i andra hand kan försäkringsbolag täcka upp och i tredje hand kan Brottsoffermyndigheten täcka skadan. Det är alltså inte kört ersättningsmässigt om det inte går bra i domstolen.
Hoppas detta långa svar ledde till i alla fall några klarheter! Önskar dig och din vän all lycka!
