FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTTestamente30/12/2021

Testamente: Särkullsbarns rätt till laglott+ särkullsbarns rätt till efterarv vid den efterlevande makens bortgång

Hej!

Jag och min nuvarande make har båda barn sedan tidigare. Vi har skrivit testamente där det står att den efterlevande av oss ska ha "fri förfoganderätt". Vad betyder det egentligen för den efterlevande i realiteten när en av oss väl har avlidit? Hur kan vi i bästa möjligaste mån "skydda" oss i testamentet mot särkullbarnen? Behöver vi ändra något i testamentet?

Jag vet att det är skillnad på arvslott och laglott, men det vore hemskt att tvingas sälja o flytta från vårt hem för att barnen har "rättigheter".

Det här är något som jag ofta tänker på och som oroar mig.

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du har funderingar kring vad som menas med fri förfoganderätt samt om det finns någon möjlighet för er att begränsa särkullsbarnens rätt till arv. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Ärvdabalken (ÄB).

Som bröstarvinge har särkullsbarnen rätt att ärva från sin förälder

Inom svensk arvsrätt finns det tre grupper som den avlidnes släktingar delas in i och som har rätt till arv. Grupperna kallas för arvsklasser och bland dessa tre finns en viss turordning.

Till den första arvsklassen hör den avlidnes barn, 2:1 ÄB. Dessa kallas för bröstarvingar och har alltså rätt att ta del av arvet först. Eftersom både du och din make har barn sedan tidigare räknas de som bröstarvingar och ska därmed enligt den vanliga arvsordningen ärva hela kvarlåtenskapet (arvet).

Testamentet sätter den vanliga arvsordningen ur spel

Genom att upprätta ett testamente kan en make dock välja att sätta den vanliga arvsordningen ur spel och istället testamentera sitt arv till förmån för den efterlevande maken, 11:1 ÄB. Detta medför att dina eller din makes bröstarvingarna inte längre har rätt till arvet direkt utan hela kvarlåtenskapen tillskiftas istället den av er som finns kvar i livet.

Vad innebär det att testamentera med fri förfoganderätt

Så länge det upprättade testamentet följer de formkrav som följer av 10:1 ÄB, dvs kraven på att testamentet ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av två vittnen samtidigt närvarande så gäller alltså testamentet och arvet kommer tilldelas den efterlevande maken. Så som testamentet är tecknat nu kommer denna make att ärva med fri förfoganderätt. Med detta menas att den efterlevande maken har rätt att fritt disponera över egendomen under sin levnadstid. Den efterlevande maken får dock inte fritt fördela arvet utefter sina egna önskemål vid sin egen bortgång. Den efterlevande makan har alltså inte rätt att själv testamentera arvet till vem den vill.

Varför den efterlevande maken inte har rätt att testamentera bort egendomen är för att barnen till den först avlidne maken har rätt till efterarv från sin förälder. Rent konkret innebär detta att om din make går bort före dig och maken har tre barn sedan tidigare och lämnar efter sig ett arv på 150 000 kr. Då kommer du till följd av testamentet ärva de 150 000 kr från din make när han avlider då en testators vilja ska respekteras, 11:1 ÄB. När du sedan avlider kommer din makes tre barnen ha rätt till en viss kvotdel ur det arv du lämnar efter dig. Dina barn kommer alltså få dela på ditt arv med din makes barn (dock enbart till en viss kvotdel). Du kan läsa mer om hur denna kvotdel( efterarvet) beräknas HÄR.

Det finns en möjlighet för den efterlevande maken att ärva med full äganderätt

För att den efterlevande makens barn inte ska behöva dela på arvet med din först avlidnes barn krävs det att det framgår av testamentet att den efterlevande maken ska ärva arvet med full äganderätt. Med detta menas en rätt för den kvarlevande maken att själv testamentera arvet utefter sina egna önskemål när väl tiden är inne för detta. Låt oss återigen använda oss av oavstående exempel. Din make avlider före dig och du tilldelas din makes arv till följd av testamentet. Skillnaden nu är att testamentet har lydelsen "ärver med full äganderätt". Då kan du, efter det att din make gått bort och du tilldelats arvet, upprätta ett nytt testamente där du testamenterar arvet till dina barn. Då går makens barns rätt till efterarv förlorad.

Som jag ser det finns det dock ingen anledning för er att ändra lydelsen i testamentet. Den oro du beskriver är kopplad till det läge där enbart en av er gått bort och inte till när ni båda gått bort. I detta läge (dvs där enbart en av er gått bort) spelar det ingen roll om särkullsbarnen har rätt till efterarv eller inte då rätten till efterarv aktualiseras först när även den efterlevande maken avlidit.

Vilka begränsingar finns det för vad man får teckna i ett testamente

Genom att upprätta ett testamente kan den avlidne maken alltså ensidigt sätta den legala arvsordningen åt sidan och istället låta sitt arv fördelas utefter egna önskemål. Utöver barnens rätt till efterarv finns det dock ytterligare en begränsning av denna rätt. Oavsett om testamentet är tecknat så att den efterlevande maken ska ärva med fri förfoganderätt eller med full äganderätt så har bröstarvingarna till den först avlidne makens alltid rätt att få ut sin laglott. Med laglott menas hälften av det belopp de skulle få ut i arv i det fall ett testamente aldrig upprättats, 7:1 ÄB ihop med 7:3 ÄB. Låt oss återigen använde oavstående exempel. Din make avlider före dig, hans arv uppgår till 150 000 kr och han har tre barn sedan tidigare (särkullsbarn). I det fall ett testamente aldrig var upprättat hade barnen haft rätt att ta ut arvet direkt och därmed tilldelats 50 000 kr vardera, 2:1 ÄB ihop med 3:1 ÄB. Nu när ett testamente faktiskt existerar kommer arvet på 150 000 kr istället gå till dig som testamentstagare eftersom en testators vilja ska respekteras, 11:1 ÄB. I det fall din makes tre barn utnyttjar sin rätt till laglott enligt 7:1 ÄB och åberopar jämkning av testamentet i enlighet med 7:3 ÄB kommer dock barnen få ut 25 000 var och du 75 000 kr.

Sammantaget kan sägas följande

Med fri förfoganderätt menas att den efterlevande maken har rätt att disponera över arvet från sin make under sin levnadstid. Den efterlevande maken får dock inte testamentera bort arvet den erhållit från sin make. Varför den efterlevande maken inte får testamentera bort arvet är för att den först avlidne makens barn har rätt till efterarv när den kvarlevande maken avlider. Hur efterarvet (en viss kvotdel av den efterlevande makens totala egendomsvärde) beräknas kan du läsa om HÄR. För att särkullbarnen inte ska få rätt att ta del utav den kvarlevande makens arv när denna går bort krävs att testamentet ändras så att det istället står att den kvarlevande maken ärver egendomen med full äganderätt. Detta medför en möjlighet för den kvarlevande maken att upprätta ett nytt testamente där denna tecknar att arvet ska tillfalla dennes barn. Då går efterarvsrätten för särkullbarnen förlorad.

Oavsett om det står att den efterlevande maken kommer ärva med fri förfoganderätt eller med full äganderätt har dock särkullbarnen alltid rätt att få ut sin laglott enligt 7:1 ÄB. Denna rätt går aldrig att inskränka genom testamente. För att få ut laglotten behöver särkullbarnen dock åberopa jämkning av testamentet i enlighet med 7:3 ÄB. Gör de inte detta kommer den efterlevande maken tilldelas hela arvet eftersom detta framgår av testamentet och denna vilja ska respekteras, 11:1 ÄB.

Mitt råd till dig och din make är att ta hjälp utav någon med juridisk kunskap. På så vis kan ni få mer konkreta råd kring just eran situation och därmed undvika framtida otydligheter eller oklarheter. Jag råder er därför att ta kontakt med en juristbyrå som kan hjälpa er vidare med ärendet.

Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga, är det något som var oklart är du mer än välkommen att återkomma till oss.

Mvh,

Jennifer ErikssonRådgivare
Hittade du inte det du sökte?