Tacka nej till arv?
Jag och min syster är helsyskon. Vår pappa gick bort i sviterna av Covid-19. Han har inga fler barn. Pappa var andelsägare i en lägenhet i Spanien, de var sammanlagt fyra andelsägare från början (tre kvar nu). Hur blir det för mig och min syster? Ärver vi pappas fjärdedel? Min syster och jag vill inte ha lägenheten alls, vare sig andelen eller köpa ut de andra. Är min syster och jag tvingade att betala löpande omkostnader för lägenheten? Kan vi slippa från pappas del i lägenheten? Vad händer om de tre kvarvarande andelsägarna säljer den? Pappa bodde och avled i Sverige.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till lawline!
Som jag förstår det, undrar du vad som gäller för arv när den avlidnes kvarlåtenskap befinner sig utomlands. Du undrar även om det finns möjligheter att tacka nej till arvet.
EU:s arvsförordning
Fört och främst aktualiserar din fråga bestämmelser inom den internationella privaträtten. Från den 17 augusti 2015 började nya regler, arvsförordningen, för arv som har internationell anknytning att gälla. Syftet är att underlätta för de anhöriga att lösa alla frågor som gäller arvet i ett och samma land.
Vilken lands domstol är behörig?
I allmänhet är domstolarna i det land där den avlidne hade hemvist behöriga i frågor som rör arvet (art 4). I vissa fall kan domstolarna i det land där den avlidne var medborgare vara behöriga, dock förutsätts att den avlidne i ett testamente valt att det landets lag ska tillämpas på arvet (art 5 - 9). Om den avlidne hade hemvist i ett land som inte tillämpar arvsförordningen kan svenska domstolar ändå vara behöriga att pröva arvet om det finns egendom här som ingår i kvarlåtenskapen (art 10).
Vilket lands lag ska tillämpas?
Normalt ska lagen i det land där den avlidne hade hemvist tillämpas på arvet, dvs. om den avlidne hade hemvist i Sverige ska också svensk lag tillämpas (art 21). Om det av samtliga omständigheter framgår att den avlidne vid sin död uppenbart hade närmare anknytning till ett annat land, ska dock lagen i det landet tillämpas i stället (art 21 p 2). I arvsförordningen finns även en möjlighet för en person att välja vilket lands lag som ska tillämpas på arvet efter honom eller henne (art 22).
När svensk lag ska tillämpas gäller ärvdabalkens (ÄB) regler. Ärvdabalken innehåller bestämmelser bl.a. om vem som ärver, om bröstarvingars laglott och om efterlevande makes rätt. Dessa regler ändras inte genom arvsförordningen.
Ditt fall
Av omständigheterna framgår att din pappa bodde och avled i Sverige. Detta innebär att svenska domstolar är behöriga i (art 4) detta fall om inte han har upprättat ett testamente som säger annat. Den tillämpliga lagen är även svensk lag (art 21) vilket innebär att ÄB blir tillämplig.
Allmänt om arvsrätt
Dör någon utan att efterlämna en make/maka är det dennes närmaste släktingar som har rätt till arv enligt arvsordningen i ÄB (i 3 kap 1 § ÄB framhålls att efterlevande make ärver före gemensamma barn). Den avlidnes arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser som står i tur till arv efter varandra. Detta betyder att så länge någon arvinge inom en klass lever och kan ta arv är arvingarna i de andra klassen uteslutna. Av istadarätten följer att om en arvinge i första eller andra arvsklassen är avliden går dennes avkomlingar in i den avlidnas ställe.
Den första arvsklassen består av de närmaste arvingarna d.v.s. arvlåtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna (2 kap 1 § ÄB). Som bröstarvinge klassas barn, barnbarn o.s.v. Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, d.v.s. den avlidnes syskon och deras avkomlingar (2 kap 2 § ÄB). Den tredje klassen omfattar i sin tur, arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, d.v.s. arvlåtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder (2 kap 3 § ÄB). Enligt 2 kap 4 § ÄB kan inga andra släktingar vara legala arvingar.
Tillbaka till dig
Din syster och du är bröstarvingar och tillhör således den första arvsklassen enligt 2 kap 1 § ÄB. Ni har således rätt att ärva er fars kvarlåtenskap, vilket inkluderar hans andel i fastigheten. Ni ärver dock inte hans skulder då dessa avräknas från kvarlåtenskapen innan den delas. När det gäller andra kostnader som kommer med fastigheten, kommer ni att ansvara för dessa om ni blir nya ägare till fastigheten. Säljer de andra tre fastigheten, har ni rätt till er fars andel av beloppet de får via försäljning (fortfarande hans kvarlåtenskap).
Tacka nej till arv?
Genom att avstå från ett arv kan den som är arvsberättigad tacka nej till arvet. Att avstå från sitt är inte reglerat i lag men följer av praxis. Enligt praxis, avstår man från ett arv genom att göra det till förmån för sina egna arvingar.
För att avstå från arvet ska den arvsberättigade personen berätta för dödsboet att denne vill avstå från arvet. Det sker genom antingen en avståendehandling till boutredningsman, testamentsexekutorn eller (om ingen av dessa finns) övriga dödsbodelägare. Det finns även en möjlighet att vid bouppteckningen anmäla att man vill avstå från sitt arv, vilket då måste antecknas i bouppteckningen.
Det finns en möjlighet att avsäga sig sin rätt till arv. Om en arvinge gör detta är denne inte längre dödsbodelägare. Den del av arvet som skulle ha tillfallit arvingen fördelas mellan de resterande arvingarna. Om avsägelsen skett före förrättningen ska den som avsagt sig arvet inte antecknas som dödsbodelägare i bouppteckningen. Hur man avsäger sig sin rätt till arv efter arvlåtarens död är inte reglerat i lag.
Sammanfattningsvis, är svenska domstolar behöriga i detta fall vilket för att svenska lag ska tillämpas. Enligt svensk lag, dvs ÄB, är ni bröstarvingar och har rätt till arv. Ni ärver således en del av er fars kvarlåtenskap, inte hans skulder – bara tillgångar. Det finns dock möjligheter för er att antingen avstå från arvet eller avsäga er detta.
