Ta över målsäganderätt vid avliden målsäganden

FRÅGA
Hejsan!Jag undrar lite hur det går till i en förundersökning och rättegång när målsäganden är avliden. Exempelvis att en person blivit misshandlad till döds av två andra personer. Vem blir målsäganden då, närmsta familjen eller är den avlidne fortfarande målsägande? Får familjen ett målsägandebiträde vid rättegång? Vart sitter de placerade i rättssalen isåfall?Stort tack på förhand!
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

I mitt svar kommer jag främst hänvisa till rättegångsbalken (RB), men även brottsbalken (BrB) och lag (1988:609) om målsägandebiträden.

Vem är målsäganden?

Precis som du nämner i ditt svar är målsäganden den som blivit utsatt för brottet (20 kap. 8 § 4 st. RB). Utgångspunkten är att målsäganderätten är strängt personlig och inte kan överlåtas. Exempelvis vid skadegörelsebrott ändras inte målsäganden om den skadade egendomen säljs.

Ett undantag från detta är emellertid om målsäganden har avlidit. Har målsäganden avlidit på grund av brottet (ex. misshandel) övergår målsäganderätten till dennes efterlevande make, bröstarvingar, föräldrar eller syskon. Har målsäganden avlidit, men inte som en följd av brottet (ex. vid förtal), övergår dock inte målsäganderätten om det står klart att den avlidne inte hade velat ange brottet.

I ditt fall övergår dock alltid målsäganderätten till närmsta familjen (20 kap. 13 § RB).

Målsägandebiträde

När det gäller brott enligt 3 kap. BrB (där misshandel ingår) ska målsäganden förordnas ett målsägandebiträde om det finns behov för detta (1 § 2 p. lag [1988:609] om målsägandebiträde). Som utgångspunkt stannar dessa kostnader på staten även om den tilltalade blir frikänd (jfr 31 kap. 2 § RB)

Placeringen i rättegång

Rättssalarna kan se olika ut från sal till sal, men strukturen är mer eller mindre alltid densamma. Du kan se en tydlig bild och förklaring från Brottsoffermyndigheten här (s. 17) på hur en rättegång ser ut.

Förundersökningen

Till sist vill jag även nämna att förundersökningens syfte är att utreda vem som kan misstänkas för brottet samt utreda huruvida tillräcklig bevisning finns för att väcka åtal (23 kap. 2 § RB). Om vi bortser från de s.k. "angivelsebrotten" (dvs. de brott som kräver att målsäganden anger brottet) ska förundersökning inledas så fort det finns anledning att anta att ett brott har begåtts (23 kap. 1 § RB). Det innebär att oavsett om målsäganden har avlidit eller inte så kommer förundersökningen fortsätta förutom vid undantagsfall.

Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att din situation löser sig!

Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:

Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:

Telefon: 08-533 300 04

Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00

Med vänliga hälsningar,

Filip Karlsson
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB (433)
2021-06-14 Vad krävs för att dömas till vållande till kroppsskada i trafiken och vad är strafföreläggande?
2021-05-31 Straff för flera mord
2021-05-31 Gränsen mellan mord och misshandel?
2021-05-29 Misshandel

Alla besvarade frågor (93179)