Skattskyldighet vid anställning på utländskt fartyg

2021-03-14 i Inkomstskatt
FRÅGA
Hej!Jag undrar över skattskyldighet för min dotter som är sjöman på en privatyacht. Anställningen påbörjades 21 juni 2020 och bolaget som är arbetsgivare är registrerat på Caymanöarna.Under sommaren och inledande del av hösten låg båten i Medelhavet och på senhösten åkte de vidare mot Maldiverna och vidare mot Asien. Hon äger fortfarande en bostadsrätt i Sverige som hyrs ut i andra hand.Sedan anställningen påbörjades har hon tillbringat 14 dgr i Sverige.Inget skatteavdrag görs av arbetsgivaren och jag undrar nu vilket regelverk som är tillämpligt? Verkar i stort omöjligt att få svar vi Skatteverkets hemsida.Vänligen,Uno
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att den avser i vad mån din dotter är skattskyldig för inkomsterna från hennes anställning och om "skatteavdrag" för exempelvis utländsk skatt medges i Sverige.

3 kap. 3 § inkomstskattelagen (IL) stadgar regler om vilka personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige. 3 kap. 8 § IL stadgar att den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Enligt 3 kap 3 § IL är följande personer obegränsat skattskyldiga i Sverige. 1. Den som är bosatt i Sverige. 2. Den som stadigvarande vistas i Sverige. 3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här. Jag kommer nu gå igenom punkterna i 3 kap 3 § inkomstskattelagen i ordning.

Bosatt: Det finns inte någon särskild definition av ordet bosatt i inkomstskattelagen och då avses ordets allmänna innebörd. Skatteverket har i ett ställningstagande (2005-12-05 dnr 131 656725-05/111) tagit upp folkbokföringens betydelse för uttrycket bosatt i Sverige. Verket anser att utgångspunkten är att en person som är folkbokförd i Sverige är att se som bosatt i Sverige, men folkbokföringen är inte avgörande. I stället ska beaktas de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet och det är de objektivt konstaterbara fakta som ska bedömas, inte personens avsikt. Vid inflyttning till Sverige kan, enligt Skatteverket, en person inte anses bosatt här om han inte uppfyller det tidsmässiga kravet för stadigvarande vistelse. Den som flyttat ut ur landet utan att anmäla utvandring ska inte enbart p.g.a. sin folkbokföring anses bosatt här. Stadigvarande vistas: Det finns inte heller någon definition av stadigvarande vistelse i inkomstskattelagen eller i någon annan lag utan här får man tolka ordets allmänna innebörd. I förarbetena till kommunalskattelagen uttalades att en sammanhängande vistelse på sex månader eller mer bör anses som stadigvarande. Eftersom din dotter endast spenderat 14 dagar i Sverige under de senaste ca nio månaderna kommer hon troligen inte anses vistas i Sverige.

3. Väsentlig anknytning: Omständighet som är av betydelse för att bedöma om någon har väsentlig anknytning till Sverige anges i 3 kap 7 § IL.

Innehavet av en bostad i Sverige som är inrättad för åretruntbruk har i allmänhet haft en stor betydelse i praxis. Det spelar ingen roll om den skattskyldige äger bostaden eller om han hyr den (se t.ex. RÅ 1975 not. 909 där en persons son övertagit hyresrätten).

I flera fall har den omständigheten att en skattskyldig behållit sin bostad här ensamt varit avgörande för att väsentlig anknytning ansetts föreligga. I RÅ 2002 ref. 70 har den omständigheten att den utflyttade behöll den bostad i Sverige som varit hans och familjens permanenta bostad varit det främsta skälet. Skatteverket har i ett ställningstagande (den 8 april 2008, dnr 131 687505-07/111) uttalat att innehav av en tidigare permanentbostad ska anses som en väsentlig anknytning endast t.o.m. utgången av femte året efter utflyttningsåret om det är den enda kvarvarande anknytningsfaktorn av betydelse. Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked (den 22 mars 2011) funnit att innehav av en övernattningslägenhet som ägts parallellt med en inför utflyttningen avvecklad permanentbostad inte medfört väsentlig anknytning.

I 3 kap 7 § IL andra stycket finns en regel om bevisbördan som stadgar att "Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här".

Mycket talar för att din dotter fortfarande är obegränsat skattskyldig i Sverige i vart fall enligt 3 kap 7 § punkt 3. Anledningen därtill beror på att innehavet av en bostadsrätt tillmäts stor betydelse av skatteverket. Därtill är din dotter svensk medborgare och jag förutsätter att hon har varit bosatt i Sverige under lång tid.

Det finns dock särskilda bestämmelser i inkomstskattelagen om inkomst från anställning utomlands och anställning på utländskt fartyg vilka jag kommer gå igenom i det följande.

Enligt 3 kap 9 § IL är en obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

§:ns andra stycket stadgar att "Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, regioner, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet."

3 kap 10 § IL stadgar att: "Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid för vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår."

3 kap 12 § IL andra stycket stadgar att: "Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart inte är skattskyldig för inkomst av anställningen om

- vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod, och

arbetsgivaren hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdetMed oceanfart avses fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira, och fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden – Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd."

Eftersom arbetsgivaren är registrerad på Caymanöarna hör denne inte hemma i en stat inom EES enligt andra strecksatsen i §:n. Din dotter blir således troligen skattskyldig i Sverige för inkomsterna från anställningen.

Om jag förstår saken rätt betalar din dotter inte utländsk skatt på inkomsten. I sådant fall behöver frågan om eventuella dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cayamanöarna utredas.

Jag hoppas detta besvarar din fråga.

Isak Henriksson
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Inkomstskatt (189)
2021-03-31 Beskattning av tävlingsvinster
2021-03-25 Vilka kriterier gäller för att få sinkskatt på pension?
2021-03-20 Vad innebär uttagsbeskattning?
2021-03-17 Brottsligt att tjäna svarta pengar?

Alla besvarade frågor (91320)