Skadestånd och självrisk

2020-12-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA
Hej!Jag och min sambo hade parkerat bilen och satt kvar i ca 30 sekunder.Sedan dök en helt främmande man upp och vrålade på oss och kastade ett äpple i vindrutan. Sedan fortsätter han att skrika hotfullt och bankade näven i motorhuven så att en buckla uppstod. Mannen var klart drogpåverkad.Vi sitter kvar, ringer polisen och går efter mannen på långt avstånd , för att polisen ska kunna gripa mannen. Han greps , bilen fotades och vi vittnade. Mannen var äldre, missbrukare och gissningsvis arbetslös. Därav min fråga. skadan på bilen kostar 4500 kr i självrisk att laga, vem betalar självrisken? Vem betalar skadan då mannen troligen saknar inkomst? Måste man vänta på dom innan man lagar bilen för att slippa att själv stå för självrisken? Hur stor är chansen att han döms? Vad blir påföljden?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag kommer här främst behandla rättegångsbalken (här, nedan RB) och brottsbalken (här, nedan BrB)

Först går vi in på vad mannen kan ha gjort sig skyldig till för brott:

Det självklara brottet här är skadegörelse enligt 12 kap. 1 BrB. Där stadgas att de som förstör eller skadar egendom till men för någon annans rätt döms för skadegörelse till fängelse i högst 2 år. Enligt 12 kap. 2 § BrB döms man dock till ringa skadegörelse om brottet anses ringa med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter. Enligt lagkommentaren kan vägledning tas ur värdegränsen mellan snatteri och stöld, som är drygt 1000 kronor. Detta är dock inte helt avgörande, och att sparka sönder ett fönster ska t.ex. som oftast ses som en fullvärdig skadegörelse. I det här fallet tolkar jag dig som att bucklan kostar mer än 4500 då självrisken i sig är den summan, och därför drar jag mig åt att det rör sig om skadegörelse enligt 12 kap. 1 § BrB.

Sedan finns det såklart andra brott mannen kan ha gjort sig skyldig till förutom skadegörelse, t.ex. olaga hot beroende på vad han sagt till er etc. Jag kan tyvärr inte uttala mig om detta utan att i mer detalj veta vad som hänt. Enligt 4 kap. 5 § BrB gör man sig skyldig till olaga hot om man hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Vad som är relevant i fallet är om hotet framstått som allvarligt menat och framställt på ett sätt som för dig ur din synpunkt varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla. Du behöver inte ha blivit rädd, och gärningsmannen behöver inte ha menat att hotet allvarligt, men om det varit ägnat framkalla sådan rädsla och du haft fog att känna en sådan rädsla så räcker det. Om du inte känt dig rädd kan detta dock tjäna som fingervisning på allvarligheten i hotet, på samma sätt som din rädsla kan peka på att hotet var allvarligt menat. För olaga hot döms man till böter eller fängelse i högst ett år.

Vem står för självrisken:

Här kommer vi gå in på de processuella frågorna, som främst återfinns i rättegångsbalken. Det är viktigt här att poängtera att frågan om vad gärningsmannen ska dömas till för påföljd är en fråga som hör till brottmål. Detta ska skiljas från tvistemål, där rättsförhållanden på det civilrättsliga planet behandlas, bland annat skadestånd. Vad innebär detta? Jo: att ifall inte ett civilrättsligt element tillförs, alltså ett krav på skadestånd från den som lidit skada, så kommer inte detta behandlas i straffprocessen, för här behandlas egentligen bara vilken påföljd den åtalade ska få gentemot staten. Då blir frågan; hur går det här till då? Det finns två sätt man går tillväga. Det för er enklaste sättet är att man kumulerar (kopplar ihop) brottmålet med er skadeståndstalan (vilket kallas ett enskilt anspråk). Enligt 22 kap. 1 § RB får talan mot den misstänkte eller annan om enskilt anspråk i anledning av brott föras i samband med åtal för brottet. Om det enskilda anspråket grundas på ett brott som hör under allmänt åtal så är åklagaren skyldig att förbereda och utföra ert enskilda anspråk (22 kap. 2 § RB), om det kan ske utan väsentligt olägenhet. Ni måste dock begära detta till åklagaren. Om undersökningsledaren eller åklagaren finner att det finns ett möjligt enskilt anspråk så ska denne i god tid underrätta målsäganden om detta. Den andra vägen att gå är att väcka en skild skadeståndstalan mot gärningsmannen där ni kräver honom på ersättning enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen. I vissa fall när det rör sig om ringa skadestånd så hör inte brottet under allmänt åtal (om brottet hör enskilds rätt och det inte finns synnerliga skäl att väcka åtal) och i dessa fall har inte åklagaren rätt att väcka åtal. I dessa fall kan man väcka enskilt åtal, och till detta åtal kan man kumulera ett skadeståndsanspråk om det är ett anspråk i anledning av brottet.

Vem blir då att stå för självrisken? Erat skadeståndsanspråk kommer basera sig på den skada som åsamkats er, och självrisken är i det avseendet irrelevant. Det är inte orimligt att ni hade fått rätt rörande ett skadeståndsanspråk, men som ni själv påpekar så kanske inte gärningsmannen kan betala detta. Ni kommer av domstolen få en exekutionstitel som ni kan använda för att driva in skulden genom kronofogdens utmätningsförfarande. Trots detta kanske ni inte får ut pengarna. Det kan också anmärkas att försäkringsgivaren oftast har regressrätt på det belopp de betalar ut till er, och därav kan ert anspråk förändras. Eftersom jag inte har alla omständigheter som krävs kan jag inte svara på dessa frågor. Hoppas detta svar hjälpte er!

MVH,

Fredrik Holmström
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (1150)
2021-04-22 Krävs läkarintyg när ombudet blivit sjuk och inte kan inställa sig vid huvudförhandling? Vem betalar vittneskostnaderna vid inställd huvudförhandling?
2021-04-18 Att få prövning i HD
2021-04-17 Undanhålla sig fängelsestraff
2021-04-17 Förutsättningarna för husrannsakan.

Alla besvarade frågor (91430)