Skadestånd med särskilt beaktande av principalansvar och kumulerande fel

FRÅGA
Hej!Var på ett bröllop och i fest lokalen så skadade jag mig. Jag satt ner på en stol gjord av plast och bakbenet gick sönder. Jag föll baklänges och slog i huvud och rygg. Behövde ambulans som tog mig till akuten, där sade de att jag hade fått en hjärnskakning. Jag hade problem med att gå och mådde illa i veckor efter, år fortfarande inte helt återställd. Stolen i fråga, satt jag på i flera timmar innan jag föll. Vet ej om bakbenet redan var trasigt eller om den gick sönder precis då. Jag vill anmäla de för jag tror att stolen var trasig från början, benet gick säkert sönder när arbetarna staplat stolarna på varandra eller varit hårdhänta. På grund av stolens konstruktion så kunde man inte se att benet var i två delar när man satte sig på den men det skulle arbetarna lätt kunna upptäcka när de ställde fram stolarna. Exakt samma sak hände en väninna till mig några veckor innan min olycka. Där hon satt på en stol som gick sönder under henne och hon föll ner till golvet. Hon var i samma festlokal som arrangerades av samma företag.till vem vänder jag mig till/ Hur kan jag anmäla de för att få skadestånd?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Eftersom skadeståndsfrågor avgörs av domstol är det till tingsrätten du ska vända dig. Det är dock inget jag rekommenderar. Anledningarna till min avrådan kan du läsa om nedan.

Kriterierna för skadeståndets utdömande

För att du ska kunna få skadestånd krävs en del saker: att du lidit skada, att det finns en skadevållare, att det föreligger ett orsakssamband mellan skadevållarens gärning och din skada, samt att skadevållaren agerat vårdslöst eller med flit. Att du lidit skada är alldeles uppenbart, och jag går därför direkt vidare i analysen.

Om skadevållaren

Vem skadevållaren kan tänkas vara är inte helt klart. Du skriver att stolsbenet säkert gick sönder när arbetarna staplade stolarna, eller när de varit hårdhänta på annat sätt. En fråga som uppstår är hur man ska kunna veta vem av arbetarna (hädanefter kallade A) som hade ställt fram just din stol, och vem av dem som ursprungligen gjort sönder den. Om de är arbetare i ordets egentliga mening, det vill säga om de är anställda, ansvarar arbetsgivaren enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen (SkL) för de skador hans anställda orsakar i tjänsten. Om så är fallet behöver vi inte veta exakt vem som gjort vad, eftersom det yttersta ansvaret ändå ligger på arbetsgivaren. Även vissa uppdragstagare anses som arbetstagare enligt 6 kap. 5 § SkL Eftersom du skriver att ett företag anordnade bröllopet måste jag utgå ifrån att personerna som jobbade där faktiskt var anställda.

Kausalitet

Om vi då förutsätter att vi identifierat en skadevållare uppstår frågan om det föreligger ett orsakssamband mellan dennes agerande och din skada. Här stöter vi på problemet med att bestämma vilken handling som ska anses vara den skadevållande. Vi har ju dels själva staplandet av stolarna, och dels när de sattes fram. Det är här bäst att betrakta gärningarna som kumulerade. Med det menas att varje gärning för sig inte är skadeståndsgrundande, men att de tillsammans kan vara det. Vi ser alltså på saken som om det varit samma person som staplat stolarna och som ställt fram dem. Finns det då ett orsakssamband mellan de företagna gärningarna och din skada? Ja, det måste det anses göra.

Adekvat kausalitet

Problemet är emellertid inte kausaliteten, utan kravet på att den måste vara adekvat. Hela universum består av kausalkedjor. Exempelvis kunde inte A ställt fram din stol och orsakat skadan om inte han blivit anställd på företaget, HR-chefen på företaget hade i sin tur inte kunnat anställa A om det inte vore för att hon bestämt sig för att bli HR-chef efter att ha sett en utbildningsannons. Den som publicerat utbildningsannonsen hade inte kunnat göra det, eller någonting alls för den delen, om hans föräldrar inte träffats några decennier tidigare, och föräldrarna hade i sin tur inte kunnat träffas om inte deras föräldrar också gjort det. I slutändan är det alltså urcellen som orsakat din skada. Det vore naturligtvis absurt, och därför måste man avgränsa kausalkedjorna vid någon rimlig gräns. Denna gräns är den adekvata kausaliteten. Hur bedömer man då denna sak, vad är adekvat kausalitet? Jo, det är en fråga om rimlighet och förutsägbarhet. Utgångspunkten i adekvansbedömningen är att slumpmässiga fall inte är att betrakta som adekvat kausala. Det är här vi kommer in på ett svårlöst problem. Efter det att stolarna staplats ställs de ju sedan ut slumpmässigt, det liknar något av ett rouletthjul. Om några av stolarna förblev oanvända försvårar detta ytterligare din sak. Å andra sidan kan man naturligtvis invända att det ligger en viss förutsägbarhet och rimlighet i att en trasig stol kan orsaka skada på så sätt som nu skett. Det är en svår bedömning, och jag ska inte uppehålla mig mer vid den. Domstolen har sista ordet i sådana här frågor. Dessutom kan det tyckas onödigt att jag alls går igenom detta, eftersom jag är övertygad om att din sak kommer gå förlorad av helt andra orsaker, även om denna otydlighet i adekvansfrågan givetvis i sig inte heller är fördelaktig för din sak.

Vårdslöhet

2 kap. 1 § SkL stadgar att den som av vårdslöshet vållat skada ska ersätta den. Är det vårdslöst att göra sönder en stol och sedan ändå ställa fram den? Ja, jag kan inte komma till någon annan slutsats. Det ser alltså ut som att alla kriterier för din rätt till skadestånd är uppfyllda (om än med vissa tveksamheter i skadevållar- och adekvansfrågorna). Problemet är hur det ska bevisas. Kan det visas att stolen varit trasig från början? Även om den var det, kan det visas att A, när han ställde fram den, märkte eller borde ha märkt att den var trasig? Mitt bestämda svar på dessa frågor är nej, det går inte. Med sådana luckor i bevisningen blir det omöjligt att visa att någon faktisk vårdslöshet ägt rum, och därför kommer skadestånd inte på fråga.

En annan väg

Istället för att fokusera på A och deras gärningar kanske man ska se till arbetsgivaren istället. Två stolar har gått sönder. Varför? Kan det vara så att arbetsgivaren fuskat med inköpen, och köpt – ursäkta uttrycket – gammalt skräp, otjänligt som sittplats? I sådana fall skulle man kunna hävda att han agerat vårdslöst i och med detta, men i slutändan brister det nog i bevisfrågan här också. Det måste anses föreligga en presumtion för att den som köper en stol ska kunna räkna med att den håller, och då är ju agerandet inte vårdslöst.

Jag vet att jag gett dig ett långt och tråkigt svar, men jag hoppas i vart fall att du ska vara nöjd med analysen, och att du känner att din fråga har besvarats!

Jesper Eng
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare (112)
2020-09-22 Kan man polisanmälas för inte gett kund i butik all information gällande kreditköp?
2020-09-19 Vad gäller i fråga om arbetsgivarens skadeståndsansvar?
2020-09-13 Skadeståndsansvar för arbetstagare
2020-08-30 Skada i tjänsten

Alla besvarade frågor (84382)