Självständighetsprincipen samt utrednings-, bevisnings- och förklaringsbörda

2016-09-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA
Hej! Jag undrar i vilket lagrum jag kan finna självständighetsprincipen? Och vad betyder utrednings-, bevisnings- och förklaringsbörda? Med vänlig hälsning, Linnea
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Självständighetsprincipen återfinns i 12 kap 2 § regeringsformen. Principen innebär att ingen annan myndighet, riksdagen eller kommunal beslutande församling får lägga sig i när förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall fattar beslut som rör myndighetsutövning mot enskild, beslut mot kommun eller beslut som rör tillämpning av lag. Förvaltningsmyndigheten ska med andra ord fatta sitt beslut självständigt.

Bevisbörda innebär en börda att föra bevisning, med risk för att talan ogillas i ett mål, om bevisningen inte är tillräcklig. I ett tvistemål har ofta en av parterna, som utgångspunkt den som väckt talan (käranden), bevisbördan för att det som yrkas verkligen har hänt. Detta kan förklaras med ett exempel: I ett mål där kärande (A) väcker talan i domstol mot B, för att B inte har betalat sin skuld till A, så har A bevisbördan för att B överhuvudtaget har en skuld till A. Om kärande A inte lyckas bevisa att B har en skuld till honom/henne, så misslyckas A med att uppfylla sin bevisbörda, och kärandet kommer att ogillas. Så fungerar bevisbördan.
Noteras bör är att bevisbördan kan ligga på olika personer i olika slags mål. I brottmål har åklagaren bevisbördan för att den tilltalade har begått det brott som åberopas. Dessutom kan bevisbördan i tvistemål övergå från kärande A till svarande B, beroende på om A lyckas bevisa att B har en skuld till A, och beroende på vad B anför som motargument.

Utredningsbörda innebär en börda att utreda det man har att bevisa i målet och insamla material till stöd för sin ståndpunkt. Utredningsbördan är således tätt kopplad till bevisbördan. Hur stor utredningsbördan är beror på vad som ska bevisas och varierar således från mål till mål. I mål om sexuella övergrepp ställs exempelvis högre krav på bevisningens (och därmed även utredningens) beskaffenhet, än i mål av enklare beskaffenhet, där den tilltalade kanske erkänt. (Se exempelvis vad som uttalats i motionen här: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/utredningsplikten-i-mal-om-overgrepp-mot-barn_GS02Ju376)

Förklaringsbörda innebär att domstolen i ett brottmål kan ålägga den tilltalade att förklara en viss omständighet. Om den tilltalade inte kommer med någon förklaring, kan tystnaden läggas den tilltalade till last i bevishänseende. Genom att underlåta att förklara, eller ”försvara sig”, i en fråga kan den tilltalade således bedömas vara skyldig till vad den står åtalad för. Samtidigt har man alltid rätt att vara tyst, vilket innebär att tystnaden som sådan inte direkt innebär att man är skyldig, men tystnaden kan alltså tas med i bedömningen och tala för den tilltalades skuld.

Hoppas du fick svar på dina frågor.

Med vänliga hälsningar,

Franziska Brüggemann
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bevis och bevisning (334)
2020-10-18 Vad innebär det att vara kallad till en bevisupptagning?
2020-10-11 Fastställelsetalan om äganderätt till hund.
2020-10-11 Beslag av vittnes mobil och advokatens uppgift
2020-10-10 Räcker ett erkännande för fällande dom i brottmål?

Alla besvarade frågor (85395)