Servitut avseende djupborrad brunn
Vi är 4 fastigheter som har ett servitut från 1980 för en djupborrad brunn.
Servitutet är tydligt skrivet att det endast gäller för husbehovsförbrukning.
En av "fastighetsägarna" har inget hus här utan äger bara mark. Nu har han arrenderat ut mark till en bonde som släppt ut 17 kor på marken och tar upp vatten ur brunnen för detta ändamål.
Inte kan väl 17 kor+ 8 kor som kalvar snart, innefattas av husbehovsförbrukning?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vilken lag gäller?
Bestämmelser om fastigheter och servitut finns i jordabalken (härefter JB).
Servitut avseende vatten från brunn
Ett servitut får upprättas i syfte att främja en ändamålsenlig markanvändning. Ett servitut innebär att en fastighet (den s.k. härskande fastigheten) får nyttja eller på annat sätt ta i anspråk den fastighet som upplåter servitutet (den s.k. tjänande fastigheten) (14 kap. 1 § JB). Det är därför möjligt att upprätta ett servitut som medför att den härskande fastigheten får ta vatten från en brunn som tillhör den tjänande fastigheten.
Vad som krävs för att ett servitut ska vara giltigt
Ett servitut måste vara skriftligt och upplåtas av den tjänande fastighetens ägare. I upplåtelsehandlingen måste det tydligt framgå vilken fastighet som är den härskande och vilken som är den tjänande fastigheten. Dessutom måste ändamålet med upplåtelsen framgå (t.ex. att ta vatten från en brunn för husbehovsförbrukning) (14 kap. 5 § JB). Om inte dessa tre krav är uppfyllda är servitutet ogiltigt. Det krävs inte att servitutet har lämnats in till inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet) för att vara giltigt. Det är dock lämpligt att ansöka om inskrivning av avtalsservitutet eftersom det är en belastning på fastigheten (ett s.k. rättsligt tillbehör). Servitutet gäller därför mellan fastigheterna trots att det upprättades av en tidigare ägare (14 kap. 3 § JB och 21 kap. 1 § JB). Ett servitut gäller tills vidare, såvida inget annat avtalats. Utgångspunkten är därför att servitutet från år 1980 fortfarande gäller.
Servitutet gäller endast "husbehovsförbrukning"
Jag tolkar det som att det framgår av det skriftliga servitutet att rätten att ta vatten endast omfattar rätten att använda vattnet i hushållet (husbehovsförbrukning) t.ex. för dricksvatten och hygieniska skäl. Det framgår alltså en begränsning i servitutet. Servitutet omfattar inte rätten att använda vattnet till andra ändamål. Att ta med villkor som begränsar den härskande fastighetens rätt att i visst avseende nyttja den tjänande fastigheten är möjligt. Ett avtalsservitut är en överenskommelse mellan fastighetsägarna. Att ta vatten från den tjänande fastigheten i syfte att tillgodose kossorna är inte ett ändamål som rimligen kan anses omfattas av "husbehovsförbrukning". Det framstår snarare som att vattnet används för bondens näringsverksamhet.
Ägaren av den härskande fastigheten ska vid servitutets utövning agera så att den tjänande fastigheten inte betungas mer än nödvändigt (14 kap. 6 § JB). Den fastigheten som har brunnen ska därför inte belastas utöver vad som följer av avtalsservitutet. De härskande fastigheterna har därför inte rätt att belasta brunnen utöver vad som följer av det upprättade servitutet.
Min rekommendation är att prata med bonden och fastighetsägaren. Fastigheten har ingen rätt att gå utöver vad som följer av servitutet. Den tjänande fastigheten ska inte behöva belastas mer än vad som är nödvändigt. Om något behöver förtydligas eller om du är intresserad av ytterligare hjälp, t.ex. att tolka avtalsservitutet, från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås på mathias.nilsson@lawline.se.
Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Med vänlig hälsning,
