Begränsningar i testamentstagares arv
Hej,
Min svärfar som är frånskild har skrivit testamente. I testamentet står att bara hans tre barn får ta del av hans arv och makarna till barnen får inte ta del av arvet! Det står också ifall någon av barnen är döda vid hans bortgång så får barnbarnen ärva i stället för det avlidna barnet. Så långt tycker jag egentligen inget konstigt så går det till utan att skriva testamente eller hur?!
Min frun har varit emot att han tar bort mig som arvtagare, men jag ärver överhuvudtaget inte efter honom eller har jag fel?
Om min fru ärver efter honom och om vi inte har skrivit något äktenskasförord så har jag väll rätt till de pengarna precis som alla andra förmågenhet/pengar vi har tillsammans. Jag och min fru har gemensam ekonomi och har aldrig pratat om att ha egna pengar trots att jag har alltid tjänat dubbel så mycket.
Min fråga är om det råder något speciellt regel när han skrivit detta testamentet?
Lawline svarar
Hej
Tack för att Du vänder Dig till Lawline!
Arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB) (1958:637) se här, och regler kring enskild egendom i äktenskap återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB) (1987:230) se här.
Makar till bröstarvingar tillhör ingen arvsklass och är således inte arvsberättigade enligt reglerna i 2 kap. ÄB om släktingars arvsrätt. Eftersom hon är bröstarvinge till hennes far så är hon närmsta arvstagare enligt 2 kap. 1 § första stycket ÄB och innehar alltid en laglottsrätt enligt 7 kap. 1 § ÄB till minst hälften av sin fars kvarlåtenskap. Detta arv ska fördelas lika mellan andra eventuella bröstarvingar enligt 2 kap. 1 § andra stycket ÄB och eftersom hennes far inte är gift ärver Din fru och hennes syskon allt. Hon ärver såsom du säger ändå. Du har alltså ingen rätt till arv efter Din frus far enligt ÄB. Du hade hittills rätt i det mesta av Dina antaganden.
Varför testamentera kvarlåtenskapen till ens barn om de ändå kommer ärva allt?
När äktenskap upplöses ska bodelning ske där makarnas egendom fördelas mellan dem enligt 9 kap. 1 § första stycket ÄktB. I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Egendom som inte är enskild är giftorättsgods enligt 7 kap. 1 § ÄktB. Egendom som make ärvt och som enligt arvlåtarens testamente ska vara mottagarens enskilda, är enskild egendom enligt 7 kap. 2 § första stycket 3 p. ÄktB. Ett testamente som följer med villkor att "makarna inte får ta del av arvet" torde innebära att den egendom hon ärver efter sin far ej kommer utgöra giftorättsgods och därmed inte ingå i en bodelning med Dig i framtiden om en sådan skulle vara aktuell.
I det vägledande fallet NJA 1992 s. 773 där HD menade att medel som utgör enskild egendom och tillförts ett bankkonto med medel som utgjort giftorättsgods ska anses vara beblandat och ha tappat sin karaktär av enskild egendom. Det krävs därför att hon håller medlen från arvet separerade för att arvet inte ska bli giftorättsgods. Att testamentet innehåller en begränsning för Dig att ta del av arvet innebär endast att egendomen inte ska ingå i en framtida bodelning med Dig och att Du inte får ärva den egendomen från henne. Hon kan däremot som huvudregel göra vad hon vill med egendomen. Så det är inga konstigheter härvid förutom att den testamenterade egendomen inte ska vara en del av en framtida bodelning eftersom det inte är giftorättsgods, om inte egendomen beblandas i ett gemensamt bankkonto som ni fortlöpande använder på ett sätt som medför att det inte längre kan avskiljas från giftorättsgodset.
Hoppas Du fick svar på Din fråga!
Mvh
