Särkullbarns rätt till efterarv vid arvsavstående

Question

Hej

Min far dog 2009, han har tre barn ifrån tidigare äktenskap, mor och far har 6 gemensamma barn mao mina helsyskon.

Mor och far hade ett juridsikt papper på att sitta i orubbat bo oavsett vem som dog först och fars barn godkände det vid hans bortgång mao har de inte fått något arv.

Mor (samma fastighet mor och far hade) har en fastighet och lite pengar nu undrar hon hur mycket av det som fars särkulls barn ärver då fastigheten stigit i värde sedan far dog samt att hon gjort renoveringar.

Samt att hennes sparade pengar ökat oxå.

Kan hon skriva över sin fastighet till oss sex helsyskon som Gåva .

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Vad är ett orubbat bo?

Utgångspunkten vid en arvsfördelning är att barnen till den avlidne ärver all kvarlåtenskap (den avlidnes egendom). Kvarlåtenskapen ska då fördelas lika mellan barnen, och vad respektive barn ärver kallas för arvslott.

Om arvlåtaren var gift ska emellertid hela kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. En efterlevande make/maka har som huvudregel alltså rätt att sitta kvar i orubbat bo vilket betyder att han/hon ha fri förfoganderätt till all den avlidne makens egendom, fram till sin egen död. Makarnas gemensamma barn får del av arvet först efter att den efterlevande maken avlidit, vilket kallas för efterarv. (3 kap 1 § Äktenskapsbalken, ÄB).

Dock uppställer lagen ett undantag när det gäller särkullbarn. Särkullbarnen har som utgångspunkt en lagstadgad rätt att få ut sin arvslott direkt efter förälderns död (3 kap 1 § ÄB).

Särkullbarnet kan dock välja att vänta med att ta ut sin del och låta den efterlevande maken/makan sitta kvar i orubbat bo. Barnet får då ut sin del när båda makarna dött (3 kap 9 § ÄB). Har särkullbarnet gjort ett sådant avstående har barnet i stället rätt till efterarv vid den efterlevande makens död precis som om de skulle vara gemensamma barn. 3 kap 1 § 1 st ÄB och 3 kap 2 § ÄB. Den lott som efterlevande make ärver på grund av avståendet ärvs enbart med fri förfoganderätt. Man kan säga att avståendet är bara ett uppskjutande av arvsrätten till dess båda makarna är döda. Särkullbarnen kommer att behandlas som en gemensam bröstarvinge till makarna när det gäller rätt till arv efter sin förälder. Det är viktigt att avståendet formuleras på det sätt som anges i 3 kap 9 § ÄB, avståndet ska uttryckligen gälla till förmån för den efterlevande maken.

Hur mycket av det som fars särkulls barn ärver får då särkullbarnen tillgodoräkna sig?

Eftersom att de har avstått sin rätt till arv och behandlas som gemensamma barn så kommer de få ta del av alla eventuella värdeökningar som de har rätt till från sin pappa. Om exempelvis fastigheten ägdes gemensamt av både er pappa och mamma så är särkullbarnens efterkrav vid er mors död vara; halva värdet på fastigheten delat på 9 (eftersom ni är nio barn). Dvs varje särkullbarn ska behandlas som att han eller hon vore ett gemensamt barn.

Vad menas med fri förfoganderätt?

Att er mamma ärver med fri förfoganderätt innebär att hon får förfoga/disponera över er pappas egendom. Skillanden mellan fri förfoganderätt och äganderätt är att vid äganderätt får man fritt bestämma vad man ska göra med egendomen, t.ex. testamentera bort egendomen, eller ge bort något i gåva till makes barns nackdel. Men nu när hon ärver med fri förfoganderätt får hon inte testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån.

Kan hon skriva över sin fastighet till oss sex helsyskon som gåva?

Tyvärr inte. Är det så att särkullbarnen har efterarvsrätt till fastigheten (vilket de har) så kommer en regel i 3 kap 3 § ÄB aktualiseras.

Regeln innebär att om den efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling utan "tillbörlig hänsyn" till efterarvingars rätt till efterarv orsakar en väsentlig minskning av sin egendom, vederlag ska utgå till efterarvingarna. Ett exempel är som i ert fall; Om er mamma skänker bort fastigheten eller övrig egendom till er sex helsyskon kan denna regeln tillämplig. Regeln blir inte endast tillämplig vid gåva utan även vid andra med gåva jämförliga handlingar. Härmed avses bl.a. försäljning av egendom till underpris, om det benefika inslaget är dominerande.

En förutsättning för regelns tillämplighet och för att vederlag ska kunna utgå är att gåvan, eller den därmed jämförliga handlingen, orsakat en väsentlig minskning av den efterlevande makens egendom. Här avses inte en minskning i absoluta tal utan det ska vara fråga om en väsentligt minskning jämfört med vad boet skulle ha varit värt om gåvan inte fullbordats. Är fastigheten värd väldigt mycket pengar och det inte finns någon annan egendom av högt värde så kommer regeln att aktualiseras.

Om vederlag inte kan utgå p.g.a. avsaknad av medel i dödsboet ska gåvan, eller pengar motsvarande gåvans värde, återbäras under förutsättning att den som tog emot gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan var till nackdel för efterarvingar. Dock får det inte ha gått mer än fem år mellan det att gåvan fullbordades till dess att talan om återgång väcks. Här kommer det bli tydligt i ert fall att er mamma skänker fastigheten i gåva till er för att särkullbarnen inte ska få ta del av värdeökningen.

Jag råder er därför inte att göra på detta sättet eftersom att det är ett försök till att kring särkullbarnens efterkrav vilket ändå kommer få återbäras pga av 3 kap 3 § ÄB.

Sammanfattningsvis så kan ni alltså inte komma undan reglerna, utan särkullbarnen har rätt till sin lott från er fars del och de har därmed rätt till den eventuella värdeökningen.

Hoppas det var svar på din fråga. Undrar du något annat är det bara att höra av sig igen.

Med vänliga hälsningar