Resning efter ändrade uppgifter
Hej!
Det är så här att en person i min närhet har fått redan på att han har blivit oskyldigt dömd och efter detta suttit på behandlingshem i ett års tid (samt häktning). Saken är den att målsägande har blivit religiös, hur otroligt det än låter, och tror nu att världen ska gå under och vill få ett avslut på alla fel han har gjort. Han har nu kontaktat personen i min närhet och sagt att han har ljugit ihop allt. Personen i min närhet har inga minnen av händelsen, på grund av alkohol, men bevisningen ledde till att personen ifråga blev dömd.
Jag undrar nu om det finns något man kan göra och i så fall hur man ska gå tillväga? Jag antar att man kommer behöva ett erkännande att allt var en lögn om det ska gå att göra något men på grund av hans tro på att han måste göra allt rätt så är detta en möjlighet.
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga!
Först kan sägas att det kan vara straffbart att polisanmäla någon i syfte att få denne dömd för ett brott om man vet att hen är oskyldig, enligt regeln om falsk angivelse. Som jag förstår frågan handlar den dock främst om vad den dömde personen kan göra.
Huvudregeln är givetvis att domar ska stå kvar. En kort tid efter att en dom faller kan man överklaga. När den tiden går ut vinner domen laga kraft och den blir så att säga slutligt gällande. Även när en dom vunnit laga kraft kan man ibland få den ändrad genom vad som kallas extraordinära rättsmedel. Det som är mest aktuellt i fallet som du nämner är institutet resning som i detta fall regleras i Rättegångsbalken 58 kap 2 §. Om en person dömts för brott och bevisläget ändras så att det numera är mer tveksamt om domen verkligen är riktig kan fallet prövas igen (man gör alltså en fullständig prövning av allt material, precis som i den första rättegången). Ett känt exempel på när detta hänt är Quick-rättegångarna.
I fallet som du beskriver kan mest troligt den fjärde punktens sista led tillämpas, där det står att resning får beviljas "om det, med hänsyn till vad sålunda åberopas och i övrigt förekommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts". Kravet på synnerliga skäl medför att tröskeln sätts ganska högt för när man beviljar resning. Det har förekommit i praxis att resning har beviljats då målsäganden lämnat oriktiga uppgifter i ett annat sammanhang, varpå dennes tilltro har skadats. Det är dock svårt att uttala sig generellt om vad som kan gälla, då bevisläget kan vara väldigt starkt även utan målsägandens uppgifter. Om domen i stor utsträckning grundas sig på målsägandens uppgifter och det saknas övertygande teknisk bevisning talar det i större utsträckning för att resning kan beviljas. Om det finns gott om annan bevisning är det svårare.
Det är alltså en helhetsbedömning av bevisningen som ska göras av rätten, man kan säga att den ställer sig frågan "om vi bortser från målsägandens uppgifter som nu tas tillbaka, hur ser bevisningen mot den dömde ut?", och därefter gör en bedömning.
Ansökan om resning ska lämnas in till hovrätten om domen kom i tingsrätten, och annars i Högsta domstolen (enligt RB 58 kap. 4 §). Av nästföljande paragraf framgår vad en sådan ansökan ska innehålla, nämligen den dom som ansökan avser, de förhållanden ansökan grundar sig på och skålan för ansökan, samt de bevis sökanden vill åberopa och vad som ska styrkas med varje bevis. Det är givetvis lättast att ta hjälp av ett juridiskt ombud för att ha större möjligheter att övertyga rätten om att målet ska prövas igen.
Hoppas du fått svar på din fråga!
