Rättsstatliga principer, häktning och förundersökning
Hej.
Hur länge kan en person som är 19 år och tidigare ostraffad sitta isolerad i häkte? Han har nu suttit anhållen och häktad i 6 veckor. Han har ordnade förhållanden, självförsörjande med jobb och gått klart gymnasiet. Har aldrig haft några som helst drogproblem eller andra problem och är välmående. Har flickvän, kompisar och bor hos förälder. Skötsam. Han är misstänkt för grovt narkotikabrott och synnerligen grovt vapenbrott. Polisen säger att utredningen kan ta året ut. Enligt Försvararen har polisen inget som motsäger hans version om vad som hänt och han nekar till brott. Hur länge kan han sitta häktad på enbart misstankar och inga bevis om brott? Finns det ingen hänsyn att ta till att det är en ung människa utan något brottsligt bakom sig? Vad har nära anhöriga för rätt att träffa honom? Polisen sa att de har fullt upp och inte kunde avsätta resurser för ett bevakat besök. Varför kan inte detta utredas utan att han hålls inspärrad och isolerad? Jag tappar tron på rättsstaten, lever vi inte i ett rättssamhälle?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Sverige är en rättsstat som tillämpar rättsstatliga principer. En sådan princip är legalitetsprincipen vilken bland annat återfinns i 1 kap 1 § Brottsbalken. Den innebär inom straffrätten att det krävs lagstöd för att en person ska kunna dömas för ett brott. Alltså "inget straff utan lag". En annan rättsstatlig princip är oskuldspresumtionen. Den innebär att en person betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisas och denne alltså döms för ett brott. Därutöver är det åklagaren som har att bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att en person har begått ett brott.
Det finns olika syften med att häkta en misstänkt. Ett skäl är att den misstänkte inte ska kunna påverka utredningen genom att gömma undan bevis. Ett annat skäl att häkta är om rätten bedömer att det finns risk för att den misstänkte flyr landet och därmed undandrar sig lagföring.
För att en misstänkt ska kunna häktas krävs lagstöd. Lagrummen för häktning återfinns i 24 kap Rättegångsbalken. Att det krävs lagstöd har slagits fast i 24 kap 23 § Rättegångsbalken.
Grunderna för häktning återfinns ibland annat 24 kap 1 § Rättegångsbalken. Enligt 24 kap 1 § 2 st Rättegångsbalken ska en misstänkt häktas om det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Det innebär att häktning kommer att ske oavsett hur den misstänktes levnadsförhållanden ser ut och oberoende av dennes ålder (förutsatt att den misstänkte är myndig) om det är föreskrivet två års fängelse eller mer för brottet som personen är misstänkt för.
För grovt narkotikabrott är föreskrivet fängelse i lägst två år och högst sju år enligt 3 § Narkotikastrafflagen. För synnerligen grovt vapenbrott är föreskrivet fängelse i lägst fyra år och högst sex år enligt 9 kap 1 a § 2 st Vapenlagen.
Detta innebär att om någon är misstänkt för dessa brott så kommer häktning att ske med stöd av 24 kap 1 § 2 st Rättegångsbalken.
Under tiden den misstänkte är frihetsberövad så som häktad så genomför åklagaren en förundersökning enligt 23 kap Rättegångsbalken. Förundersökningen syftar till att utreda brottet, om det finns tillräckliga skäl för åtal och att ta fram bevisning. Eftersom en åklagare arbetar under objektivitetsprincipen enligt 23 kap 4 § 1 st Rättegångsbalken är denne skyldig att lägga fram bevisning som talar både för den misstänktes fördel och nackdel.
Åklagaren och rätten kan besluta om att den misstänkte ska vara häktad med restriktioner enligt 24 kap 5 a § Rättegångsbalken. Restriktionerna kan till exempel avse att den häktade inte får inneha tidningar eller att den inte får ta emot besök (6 kap Häkteslagen). Vid varje ny omhäktningsförhandling, vilken sker med minst två veckors mellanrum enligt 24 kap 18 § 3 st Rättegångsbalken, tar domstolen ställning till om restriktionerna ska upphävas eller om de ska kvarstå. Detta innebär att om domstolen har godtagit åklagarens yrkande om att den häktade ska ha restriktioner så kan det innebära att denne inte får ta emot besök. Finns det inget beslut om restriktioner borde den häktade ha rätt att ta emot besök.
Till sist kan nämnas att beslut om häktning kan ske fram till och med och under huvudförhandling. Beslutet kan också kvarstå fram tills verkställighet i anstalt eventuellt ska påbörjas. Beslutet om häktning kan också upphävas innan huvudförhandlingen startar.
Hoppas du fick svar på din fråga.
Med vänliga hälsningar,
