Rättigheter för arbetstagare med och utan kollektivavtal
Hej,
Jag har frågor/funderingar angående kollektivavtal för ett litet företag med sommarpersonal:
Finns där en skillnad i lön?
När har sommarpersonal rätt att för ÖB?
Hur funkar uppsägningstiden för företag med och utan kollektivavtal?
Finns där ett rätt för arbetsgivare med och utan kollektivavtal att ändra scheman? Vad gäller? (Företaget är beror på vädret)
Vad gäller angående rast tid och lön?
Tack på förhand.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Som jag förstår det undrar du hur rättigheterna för arbetstagarna ser ut beroende på om de är bundna av kollektivavtal eller inte. Det är väldigt svårt att svara specifikt på dina frågor då jag inte vet vad som står i ditt kollektivavtal, men jag kommer förklara övergripande hur det fungerar.
Hur fungerar ett kollektivavtal?
Bestämmelser om kollektivavtal finns i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Ett kollektivavtal är ett avtal mellan en arbetstagarorganisation (facket) och arbetsgivaren (23 § MBL). Ett kollektivavtal är bindande för de parter som slutit det, alltså arbetsgivaren och de som är medlemmar i den aktuella arbetstagarorganisationen (26 § MBL). Om en arbetsgivare och en arbetstagare som är bundna av ett kollektivavtal sluter ett avtal som strider mot kollektivavtalet kommer deras avtal bli ogiltigt och kollektivavtalets regler gäller istället (27 § MBL).
Vad gäller för arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtal?
Om en arbetsgivare har slutit ett kollektivavtal med en arbetstagarorganisation och det på arbetsplatsen finns arbetstagare som inte är medlemmar i den aktuella arbetstagarorganisationen kallas dessa för utanförstående arbetstagare. I den enskilda relationen mellan arbetsgivaren och den utanförstående arbetstagaren gäller avtalsfrihet. Om ett avtal mellan dem strider mot kollektivavtalet är det ett kollektivavtalsbrott, men avtalet blir ändå rättsligt bindande. Den enda som kan hävda att den skadas av kollektivavtalsbrottet i denna situation är arbetstagarorganisationen, inte den utanförstående arbetstagaren. Om det finns villkor i kollektivavtalet som inte regleras i den utanförstående arbetstagaren anställningsavtal anses kollektivavtalets villkor få s.k. utfyllande verkan. Det innebär att de anses fylla ut anställningsavtalet och därmed även gälla den utanförstående arbetstagaren.
Vad gäller för OB-tillägg?
OB-tillägg är tillägg på lönen för att arbetstagaren jobbar på obekväma arbetstider, t.ex. sent på kvällen. Rätten att få OB-tillägg regleras vanligen i kollektivavtalet. Om det inte finns ett kollektivavtal måste rätten till OB-tillägg framgå av anställningsavtalet.
Hur fungerar uppsägningstiden för företag med och utan kollektivavtal?
Regler om uppsägningar finns i lagen om anställningsskydd (LAS). Arbetstagare har rätt till en minsta uppsägningstid om en månad. Arbetstagaren får även rätt till längre uppsägningstid ju längre den har jobbat hos arbetsgivaren (11 § LAS). Arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen får avtala om andra uppsägningstider genom kollektivavtal. Det är även möjligt för arbetsgivaren och arbetstagaren att i det enskilda anställningsavtalet avtala om förmånligare villkor.
Rätten för arbetsgivare att ändra schemat
Rätten för arbetsgivare att förlägga arbetstiden hör som utgångspunkt till arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Om en ändring i schemat medför en viktigare förändring för arbetstagaren är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen denne har kollektivavtal med (11 § MBL). Om en fråga särskilt rör en medlem av en annan arbetstagarorganisation än den arbetsgivaren har kollektivavtal med måste arbetsgivaren även förhandla med denna organisation (13 § MBL). Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal är denne endast skyldig att förhandla med arbetstagarorganisationerna då det rör uppsägning på grund av arbetsbrist eller företagsöverlåtelse (13 § andra stycket MBL).
Som utgångspunkt har arbetstagaren rätt att få besked om ändringar i arbetstidens förläggning minst två veckor i förväg, om inte verksamhetens karaktär omöjliggör det, eller om oförutsägbara händelser ger anledning till det. Detta framgår av 12 § arbetstidslagen. Genom kollektivavtal kan man dock gör avvikelser från denna bestämmelse.
Vad gäller angående rast och lön?
Som arbetstagare har man rätt till raster under sin arbetsdag som förläggs så att man inte utför arbete längre än fem timmar i följd. Rasternas längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena (15 § tredje stycket arbetstidslagen). Arbetsgivaren ska också ordna så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna (17 § arbetstidslagen). Även dessa bestämmelser kan åsidosättas genom ett kollektivavtal.
Angående lön finns minimilöner ofta stadgade i kollektivavtal. I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön. Utöver detta gäller den lön arbetstagare och arbetsgivare kommit överens om.
Sammanfattningsvis är det väldigt svårt att svara specifikt på dina frågor då jag inte vet vad som står i kollektivavtalet på din arbetsplats. Svaren beror helt enkelt på vad som står i just ditt kollektivavtal. Om du vill ha mer specifika svar än jag kunnat ge dig skulle jag rekommendera att du tar reda på vad som står i ditt kollektivavtal eller att du hör av dig till den aktuella arbetstagarorganisationen. De kommer antagligen kunna hjälpa dig bättre än jag kan.
Vänliga hälsningar,
