Rätten att få veta grunden för ett frihetsberövande.

FRÅGA
Hej !När man blir anhållen hur länge får man sitta ovetande om skälen till gripandet/ anhållan?Bakgrund . Jag hade kontaktförbud mot 2 personer för ofredande via sms,brev och telefon- inga HOT - bara otrevliga. 6 dagar efter KF hade beslutats -greps jag i mitt hem, anhölls och husrannsakan genomfördes. ( anhållen i ca 10 timmar men fick först efter 4.5 tim veta vad jag var anklagad för - jag var livrädd !! trodde att ngn av personerna jag hade KF för hade utsatts för allvarlig skada- det visade sig vara samma skäl som tidigare - otrevliga sms o telefon samtal men inga hot ! Detta hade även genomförts 6 dagar tidigare då jag anhålls i samband med att jag kallats till förhör ang ofredandet enligt ovan. Och då anhölls ( i ca 8 tim ) -skälen framgick inte då heller- ngt om nya fakta under förhöret och att husrannsakan skulle genomföras. Vid båda fallen fanns ingen tekniskbevisning om att det var jag som gjort det jag var misstänkt för - allt var anonymt , kontant kort etc. Nu är dock saken istort sett utredd - KF upphävda då det framkommit i utredningen att det jag misstänktes för citat från åklagaren - har gjort av annan person som velat ge sken av att NN ( jag ) låg bakom dessa.Mina frågor - När man blir anhållen hur länge får man sitta ovetande om skälen till gripandet/ anhållan? Är det rimligt att gripa en person i hemmet anhålla o genomföra husrannsakan på dessa misstankar . För mig känns det som man tagit i överkant.
SVAR

Hej, trevligt att du vänt dig till Lawline för att få svar på dina frågor!

Utan dröjsmål och på ett språk som du förstår har du rätt att utan dröjsmål få besked om för vilket ”brott” du är misstänkt och ”grunden” till gripandet, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 24:9 och artikel 5.2 Europakonventionen. Med ”brott” avses att polisman vid gripandet ska underrätta dig om vilken gärning du misstänks ha begått, när och var denna gärning skulle ha skett, hur du skulle ha utfört gärningen och vid behov har du även rätt att få veta mot vem du misstänks ha begått gärningen. Med ”grunden” avses de häktningsskäl som anges i RB 24:1. Du har rätt att få veta om du grips p.g.a: 1, att polisen anser att det finns risk att du flyr för att undandra dig lagföring. 2, gripandet grundar sig i att polisen anser att det finns risk att du kommer att företa åtgärder som försvårar brottsutredningen t.ex. talar med vittnen eller undanröjer bevis. 3, att polisen anser att det finns risk att du begår fler brott när du befinner dig i det fria.

Jag tolkar regeln som att du i vart fall vid gripandet hade rätt att närmast omedelbart få besked om det brott du var misstänkt för och grunden för gripandet. När åklagare sedan beslutade att anhålla dig hade du än en gång rätt till en motivering för beslutet, se RB 24:9. Som anhållen har du även rätt till att ta del av det utredningsmaterial som än så länge bifogats till utredningen och möjlighet att uttala dig om vad som bifogats, se RB 24:9a.

Du skriver att du i första fallet var anhållen i 10 h och att du först efter 4,5 h fick reda på varför du var anhållen. Jag tolkar det som att du här fick veta vilken gärning du var misstänkt för att ha begått, när, var och hur du ansågs ha begått gärningen. Dock fick du inte reda på ”grunden” för beslutet: alltså om du var anhållen p.g.a. 1, flyktfara 2, kollusionsfara eller 3, återfall (se ovanstående punkter för utförligare förklaring av begreppen, se även RB 24:1och RB 24:9). Du har alltid rätt att få veta skälen (grunden) för frihetsberövandet, oavsett om du är gripen eller anhållen. Det var fel av åklagaren att inte underrätta dig om skälen för anhållandet. Nästa fråga är om du fått reda på ”grunden” för anhållandet ”utan dröjsmål”. Ett anhållande kan vara i upp till tre dagar sedan måste beslut fattas om du ska fortsätta vara frihetsberövad eller försättas på fri fot, se RB 24:11-12. Jag tolkar det som att 4,5 h måste ställas i proportion till tre dagar för att kunna besvara denna fråga och att övriga omständigheter i fallet även måste vägas in. Jag tycker att 4,5 h låter som en lång tid att vänta på en motivering men det är enbart min subjektiva uppfattning och jag kan inte avgöra om det utgör ett tjänstefel att efter sådant dröjsmål underrätta den anhållne.

När polis och åklagare fattar beslut som innebär en inskränkning i en persons fri- och rättigheter måste de alltid göra en avvägning. Vilka fördelar finns med att vidta dessa åtgärder? Hur kan dessa åtgärder komma att kränka den misstänktes integritet? Är fördelarna större än nackdelarna med åtgärden?, se ”proportionalitetsprincipen” RB 24:1 3 st. En polisman måste i sin tjänsteutövning också alltid beakta behovet av att företa en viss gärning: Är åtgärden försvarlig med hänsyn till dess syfte och övriga omständigheter?, se ”behovsprincipen” 8 § polislagen (1984:387) (PolisL).

Gripande och anhållande är åtgärder som inskränker en persons rörelsefrihet. Dessa åtgärder får företas av polis och åklagare om de kan motivera beslutet med laga stöd, t.ex. genom hänvisning till RB 24:7 1 st., 24:6 och 24:1-3.

Husrannsakan är en åtgärd som kan kränka en persons integritet och rätt till hemfrid. Denna åtgärd får också vidtas om beslutet kan motiveras med laga stöd, se RB 28:1 1 st.

Precis som du skriver kan åtgärder som gripande, anhållande och husrannsakan kritiseras då de av den drabbade framstår som mer ingripande än nödvändiga. Polis och åklagare får endast vidta dessa åtgärder om de anser dem vara behövliga och proportionerliga. I detta fall tycks polis och åklagare ha gjort en bedömning att åtgärderna var befogade. Om denna bedömning var riktig eller inte kan jag inte svara på med så lite bakgrundsfakta.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Med vänlig hälsning,

Vega Schortz
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll