Putativt nödvärn

Question

Hej!

Föreligger rätten till nödvärn om part A utan uppsåt råkar beröva part B livet även fast ingen fara för liv fanns.

Ex "B attackerar A med ett skumsvärd som A tror är ett riktigt svärd och råkar beröva B livet"

Har A gjort sig skyldig för mord och skall dömas för detta eller går A fri från ansvar?

Answer 1

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att din fråga är om A gjort sig skyldig till mord enligt Brottsbalken (BrB) 3 kap. 1 §.

Uppfyller B:s agerande brottsbeskrivningen i BrB 3:1?

BrB 3:1 stadgar att: "Den som berövar annan livet, döms för mord…". Inledningsvis bör det prövas om B:s agerande uppfyller rekvisiten i BrB 3:1, dvs. om B har berövat A livet.

Av din beskrivning framgår vad B:s agerande gentemot A består av. Om vi antar att B har upprepade gånger hugger A i magen med en kniv, vilket leder till att A dör kan B anses ha berövat A livet på det sätt som avses i BrB 3:1.

Vidare måste B:s agerande (att hugga A med kniven) utgöra ett otillåtet risktagande. Härför krävs att B:s agerande utgör en kontrollerad gärning, vilket det måste vara fråga om här. B har kontroll över handlandet dvs. han gör ett aktivt val när han väljer att hugga A med kniven.

Härtill måste den kontrollerade gärningen utgöra ett otillåtet risktagande. Det som görs risken otillåten är de följder som kan inträffa pga handlingen. Bedömningen görs utifrån hur världen såg ut när den kontrollerade gärningen utfördes. Vilka risker fanns att beakta? Hur allvarlig är skadan om dessa risker skulle inträffa? Vid risk för stora skador ställs inte lika höga krav på sannolikheten (plausibel) att risken förverkligas.

Vi kan ganska enkelt konstatera att riskerna som kan inträffa när man vid upprepade tillfällen hugger någon i magen är stora. Riskerna är allvarliga och sannolikheten för att de inträffar är stora.

Följden som inträtt måste också vara relevant. Någon i B:s situation måste ha kunnat förutse risken dvs. att flera hugg skulle leda till att A dog.

Rättfärdigande omständigheter

En rättfärdigande omständighet är nödvärn enligt BrB 24 kap 1 § som stadgar att:

En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.

Rätt till nödvärn föreligger mot
1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,
2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,
3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller
4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse

Det kan konstateras att det troligen inte utgör ett brottsligt angrepp att angripa någon med ett skumsvärd.Möjligtvis skulle "attacken" med skumsvärdet kunna utgöra ofredande enligt BrB 4 kap 7 §. Om vi utgår från att A:s agerande är brottsligt är det fråga om ett påbörjat brottsligt angrepp på person.

Vi kan dock enkelt konstatera att B:s motvärn (flera hugg med kniv, eller vilket annat agerande som helst som leder till att A dör) är uppenbar oförsvarligt. B:s motvärn är för det första inte nödvändigt för att värja sig mot A:s angrep. För det andra råder troligen uppenbart missförhållande mellan A:s angrepp och B:s motvärn eftersom B använder sig av en kniv, se NJA 1994 s 48.

En viktig utgångspunkt är att bedömningen om nödvärnsrätt föreligger görs utifrån den angripnes (dvs. B:s) uppfattade bild. Däremot kan det vara oaktsamhet att han en viss uppfattning. För att B ska undgå ansvar för brott krävs att uppfattningen har stöd av de faktiska omständigheterna. Om det är uppenbart för B att A håller i ett skumsvärd kan nödvärn uteslutas. Om inte fortsätter bedömningen.

Skuld

För mord krävs uppsåt. Inledningsvis krävs att B hade tillfälle och förmåga att inte hugga A med kniven. I mitt exempel framgår inga omständigheter som talar för att B inte hade tillfälle att göra detta.

När det gäller uppsåt finns det tre olika former av uppsåt i svensk rätt.

Avsiktsuppsåt - Kontrollerad gärning utförs för att en viss följd ska inträffa. Endast effekter (att följd inträder) kan vara föremål för avsikter med hänsyn till gärning får likgiltighet eller insikt prövas. Avsikt förutsätter att A ser en praktisk möjlighet att syftet uppnås (misstanke).

- Tillämpat på fallet B hugger A för att B vill att A ska dö

Insiktsuppsåt - B ser ett visst faktum som mycket sannolikhet och hyser inte några tvivel om att följd kommer att inträffa som en konsekvens av gärningen. B har avsiktsuppsåt till att spränga en bomb på ett fartyg för att få ut försäkringspengar. Att en del av besättningen kommer omkomma har B endast insiktsuppsåt till. Att besättningen ska dö är inte eftersträvat.

- Svårt att tillämpa på fallet eftersom bedömningen nästan blir densamma som vid avsiktsuppsåt. Eventuellt kan hävdas att B vill ser det som mycket sannolikt att A kommer dö om B hugger hen med kniven. Anledningen till att B handlar är för att skydda sig.

Likgiltighetsuppsåt i) B har handlat i osäkerhet men har åtminstone en misstanke om att risk kommer inträffa (men chansar). B har varit medvetet oaktsam i förhållande till effekten (insikt om risk). ii) Därtill har B:s inställning till effekten varit sådant att ett förverkligande av risken inte utgjort ett relevant skäl för att avstå från G NJA 2004 s 176. Se även NJA 2016 s 763 som gällde en person (X) som högg en 20 cm lång kniv i ryggen på en man vid flera tillfällen. HD verkar mena att om gärningsmannen tror att offret kommer dö genom ett visst handlande är detta ofta tillräckligt för att likgiltighetsuppsåt ska anses föreligger.

B tror att A kommer dö om han hugger honom vid upprepade tillfällen med kniven. B:s tro visar att han är medveten om risken (A:s död) och likgiltigt inför effekten (A:s död) dvs. han hade handlat på samma sätt om han varit säker på att B hade dött.

Mycket talar för att B har handlat med i vart fall likgiltighetsuppsåt.

Täckningsprincipen

B:s uppsåt/oaktsamhet ska täcka den rättsstridiga gärningen. Vad A tror att han har gjort ska överensstämma med vad som faktiskt är utrett har skett, modell. Följder: Avsikt, insikt, likgiltighet Omständighet: insikt, likgiltighet

B hugger A med en kniv vilket leder till att A dör

Hugger bygger på avsikt (Kontrollerad gärning)Berövar annan livet (B förstod/misstänkte att A skulle död)Annan (B förstod/misstänkte att A var en människa)

Villfarelse och okunnighet utesluter uppsåt verkar inte föreligga.

Excess BrB 24 kap 6 § reglerna i 24 kap. eller andra nöd-/nödvärnsregler överskrids.

B måste ha berättigad till att göra något (ex i motvärn), inte helt klart.B har inte hållit sig inom gränsen för det tillåtna, jaSvårligen kunnat besinna sig, BrB 24:6 dvs svårt att rätta sig efter lagen (konformitet), oklart inga omständigheter tyder på detta.

Vid bedömningen beaktas farans art, den tid som stått till förfogande för adekvat reaktion, A:s individuella egenskaper, tillfälliga subjektiva tillstånd. Särskild vikt fästs vid om faran varit stor, överhängande eller om angreppet kom plötsligt eller på ett oväntat sätt.

Putativ s 378 B inbillar sig att han befinner sig i en situation som rättfärdigar att han brukar våld. B tror situationen är farligare än vad den faktiskt är och har även fog för denna uppfattning.

Om B tror att han befinner sig i en situation som hade utgjort en nödvärnssituation om den varit verklig, och företar en handling som hade varit tillåten om så vore fallet går han fri från ansvar. Det är svårt att komma till en tydligt slutsats här. Om B hade blivit attackerad med ett riktigt svärd hade möjligtvis motvärn med en kniv eller våld som skulle kunna leda till A:s död ha varit tillåtet men det framgår inte. Mycket talar för att så inte är fallet. B:s motvärn ska ha varit strikt nödvändigt dvs. tillräckligt för att avvärja A:s angrepp men inte mer. Om B:s handling är uppenbart oförsvarlig föreligger putativ nödvärnsexcess.

Slutsatsen är att B troligen har förövat brottet mord på grund av putativ nödvärnsexcess men det är som sagt inte helt tydligt.