PPP
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är inkomstskattelagen (IL).
Din ärendebeskrivning innehåller två huvudsakliga frågor och dessa kommer att besvaras i tur och ordning och i den mån det går ska tilläggas. Jag vill också framhålla att nedan text motsvarar min uppfattning om och tillika bedömning av det skatterättsliga regelverket utifrån nu aktuella förutsättningar.
Allmänna hållpunkter
För att avgöra om en tidigare i Sverige bosatt person har väsentlig anknytning hit finns nio s.k. anknytningspunkter, vilka räknas upp i 3 kap. 7 § 1 st. IL och samtliga ska beaktas vid den här prövningen. Vidare anges i andra stycket, i samma bestämmelse, att under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han eller hon inte visar att han eller hon inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. I det här sammanhanget vill jag dock betona att det i skrivande stund inte finns något givet svar. I grunden kan ett skatterättsligt spörsmål ofta utrönas till fullo först efter ett betungande beslut ifrån Skatteverket som överklagats av den enskilde och sedermera lett till en efterföljande domstolsprocess och en lagakraftvunnen dom. Men följande kan i vart fall anföras.
Förutom det svenska medborgarskapet kan möjligen anknytningspunkten "Bostad här som är inrättad för åretruntbruk" att aktualiseras (om det exempelvis finns ett sådant fritidshus i Sverige). Därutöver kan eventuellt anknytningspunkten "Familj i Sverige" också bli aktuell, men det beror naturligtvis på hur familjeförhållandena i övrigt ser ut. Det finns ingen uttrycklig regel som anger hur många anknytningspunkter som behövs för att väsentlig anknytning ska anses föreligga. Det är istället en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet som fäller avgörandet. Lagtexten ger dessvärre inte någon direkt vägledning om hur anknytningspunkterna ska tolkas och/eller viktas sinsemellan varför svaren ofta måste sökas i rättstillämpningen och då närmare bestämt i Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis.
När det gäller den förstnämnda anknytningspunkten, "Bostad här som är inrättad för åretruntbruk", finns flertalet avgöranden från HFD. Det kan inledningsvis sägas att bostaden kan vara både en hyresrätt och ett eget hem. I domen RÅ 1974 ref. 97 uttalade HFD att den i målet aktuella villan, vilken enbart hade använts för fritidsändamål, i skattehänseende inte var att betrakta som en fritidsfastighet eftersom den enkelt hade kunnat användas som permanentbostad på grund av dess närhet till Stockholm. Märk väl att bostadens storlek, standard och geografiska läge brukar få stor betydelse i de här fallen. I rättsfallet RÅ 2009 not. 84 hade en i Sverige bosatt finsk medborgare med familj flyttat till Storbritannien. Att familjen avsåg att hyra ut sin tidigare permanentbostad alternativt använda den som fritidsfastighet ansågs tillräckligt för att grunda väsentlig anknytning. I HFD 2012 not. 21 hade den skattskyldige valt att behålla två bostäder efter dennes flytt utomlands varför väsentlig anknytning förelåg enligt domstolen. Även innehavet av en jordbruksfastighet på vilken det stod ett hus som endast användas som fritidsbostad medförde väsentlig anknytning och detta trots att huset låg avskilt och var av mycket enkel beskaffenhet, se avgörandet HFD 2012 not. 51. I en mer nutida dom, HFD 2016 not. 13, anförde domstolen att innehavet av en bostadsrätt, vilken hade fungerat som övernattningslägenhet, i kombination med visst arbete i Sverige resulterade i väsentlig anknytning. Och när det gäller anknytningspunkten "Familj i Sverige" kan sägas att det främst är make eller minderåriga barn som avses i det här avseendet. Som exempel kan rättsfallet RÅ 1976 ref. 116 nämnas vari en person under en längre tid haft en bostad i utlandet, men sin hustru i Sverige, vilka utgjorde omständigheter som ansågs grunda väsentlig anknytning.
Ovan refererad rättspraxis vittnar i vart fall om att innehav av egen bostad i allmänhet medför väsentlig anknytning i inkomstskattelagens mening. Bestämmelsen i 3 kap. 7 § 2 st. IL, vilken nämndes inledningsvis, är en s.k. presumtionsregel som syftar till att förhindra skenbosättning i utlandet. Efter fem år övergår dock på bevisbördan på staten och i det här fallet på Skatteverket, se prop. 1984/85:175 s. 14-15 samt 120-122.
Din första fråga - Vad gäller?
I det här scenariot, vilket bygger på återkommande arbete i Sverige, föreligger en överhängande risk för att du kommer att betraktas som obegränsat skattskyldig och därmed och för egen del i princip som varaktigt bosatt i Sverige (eller åtminstone att det är fråga om en stadigvarande vistelse), vilket i sin tur sannolikt riskerar att grunda väsentlig anknytning för din makes del. I praxis har gränsen mig veterligen generellt gått vid ca sex månader (ungefär motsvarande den tid som du på årsbasis har för avsikt att arbeta i Sverige). Se avgörandet RÅ 2008 ref. 16 i vilket en läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader (likt din ambition) ansågs stadigvarande vistas i Sverige varför lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) inte ansågs tillämplig. Jfr även RÅ 2008 ref. 56.
Din andra fråga - Vad gäller?
Mot bakgrund av ovanstående är risken i den här delen av uppenbara skäl ännu större, alltså risken för att din make kommer att anses ha väsentlig anknytning hit till följd av en permanent flytt tillbaka till Sverige för din del.
Notis: HFD styr rättspraxis på förvaltningsrättens (och skatterättens) område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på "RÅ.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning likt denna och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
