Personskada vid nödvärn

Question

Jag har en fråga angående nödvärn vid hemfridsbrott och skador som uppkommit i samband med att man kör ut en person som vägrar lämna ens bostad.

Gärningsmannen vägrar efter flera tillsägelser lämna min bostad, jag försöker då köra ut personen genom att ta tag runt personen bakifrån, runt magen, och dra personen bort till ytterdörren för att köra ut personen. Gärningsmannen i fråga är kraftigt överviktig och väger runt 110 kg, medan jag drar bort personen i fråga mot dörren stretar denna emot och jag måste ta i kraftigt för att få bort personen till dörren, detta resulterar i att jag drabbats av ett ljumskbråck, vilket innebär att jag kommer behöva uppsöka sjukvård framöver, utöver detta får jag även andra lindriga skador på mina underarmar i form av rivsår och blåmärken.

Kan gärningsmannen dömas till ansvar för det ljumskbråck jag fått på grund av gärningsmannens agerande, som dels orsakar mig smärta och förmodligen kommer innebära att jag kommer behöva opereras för att åtgärda skadan?

Answer 1

Hejsan!

Vad uppskattat att Ni vänder er till oss på Lawline.

Som jag uppfattar frågan, undrar Ni om den påstådda gärningsmannen kan dömas till straffrättsligt och/eller civilrättsligt ansvar för sitt agerande för era personskador.

Det finns ingen passande brottsbeskrivning som passar gärningsmannens gärning eller underlåtenhet. Svårigheten ligger i att gärningsmannen inte aktivt begår en gärning mot Er. Närmaste till hands är, som Ni har påpekat, hemfridsbrott.

Vad gäller den civilrättsliga aspekten blir den skadeståndsrättsliga regleringen aktuell (se https://lagen.nu/1972:207). Enligt 2 kap. 1 § Skadeståndslagen ska den som vållar personskada ersätta skadan. För detta krävs uppsåt/oaktsamhet till gärningen, uppkommen skada, samt ett orsakssamband mellan skadan och den vållande gärningen. Gärningen kan antingen vara en aktiv gärning eller en underlåtelse att vidta en gärning. Ansvar för en underlåtelse att vidta en gärning utdöms ansvar i vissa speciella fall som inte är aktuella i detta fall. Om man kan se gärningsmannens fasthållande som en aktiv gärning som har orsakat skadan måste det fortfarande finnas ett adekvat orsakssamband mellan gärningen och skadan. Det ska ligga i farans rikting att gärningsmannens gärning orsakar ljumskbråck hos Er. Enligt min uppfattning är det svårt att för det första se gärningen som en oaktsam eller uppsåtlig gärning att skada och i andra hand ligger inte gärningen i farans riktning i förhållande till skadan. Orsakssambandet är uttunnat.

Även om gärningsmannen kan dömas till ansvar i enlighet med 2 kap. 1 § Skadeståndslagen kan skadan jämkas enligt 6 kap. § 1 samma lag om den skadelidande genom uppsåt eller grov oaktsamhet medverkat till skadan. Genom att Ni vidtog en aktiv gärning att dra i gärningsmannen kan Ni ha medverkat på ett uppsåtligt sätt.

Mvh

Lawline