Om tillräckliga skäl för gripande, om tillräckliga skäl för husrannsakan vid narkotikabrott, rätt att ta del av allmänna handlingar – regler

FRÅGA
Hej, jag vart stannad för fortkörning för drygt 8 månader sedan. Personen som satt i min bil hade på sig 5 gram tjack och han tog på sig det på plats och då berättar polisen att de skulle göra husrannsakan på min adress fast jag var utan straffregister... Mitt urinprov gav utslag på kokain och jag vart arresterad i 18h men blodprovet visade rent. Det känns konstigt att de fick göra husrannsakan på en fortkörning och även klampa in hemma hos mig 3 dagar i streck efteråt och när mina grannar frågade dem så de att de letade efter en person som inte bor eller har varit på adressen. Sedan dess har jag inte hört något av dem.. de hittade en replika av en beretta med en kula i samt 13.6 g hasch hemma hos mig. Tycker ni att detta låter korrekt gjort av dem? Har inte så stor erfarenhet av sånt här. Och hur lång tid tar det innan jag ska få böter för fortkörningen?
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!

Nedan utgår jag ifrån de brott som jag tror att du misstänktes för och som polisen kunde ha utgått ifrån när de bestämde att ta med dig till polisstationen och vid husrannsakan. Mot bakgrund av de omständigheter du nämner, utgår jag också ifrån att husrannsakan möjligen gjordes på annan grund än just fortkörningen.

Utan att veta vilka brott polisen misstänkt dig för, kommer mitt svar mestadels beskriva vilka bestämmelser som blir aktuella när man svarar på frågan om allting gått rätt till i ditt fall. Svaret fungerar alltså som en allmän upplysning för dig och andra läsare som funderar kring samma frågor.

Din rätt att ta del av allmänna handlingar

Du kan alltid kontakta polisen och fråga vad som hände i ditt fall. Du har alltså rätt att ta del av de allmänna handlingar, där det sekretessbelagda är överstruket. I vissa fall kan dock vissa handlingar inte lämnas ut om detta t ex försvårar utredningsarbetet i annan förundersökning (jfr 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Om det väcktes en förundersökning mot dig och den fortfarande inte är avslutad gäller dock inte sekretessen mot dig och din försvarare (jfr 10 kap. offentlighets- och sekretesslagen och 23 kap. 18 § rättegångsbalken). Du nämner att ingen har hört av sig, vilket kan innebära att om polisen/åklagaren inledde en förundersökning i ditt fall så kanske den fortfarande inte är avslutad, eller redan blev avslutad när du släpptes.

Vilka brott kan du/ni tänkas ha begått?

Denna fråga är relevant vid bedömningen av om det funnits skäl att gripa dig och vid husrannsaksbedömningen. Det behöver så klart också bevisas att du har begått dessa brott som anges nedan, men vid gripandet och husrannsakan räcker det med att du bara är skäligen misstänkt.

Du har redan nämnt att du kört för fort. Alltså har du varit vårdslös i trafiken (eller grovt vårdslös i trafiken, se 1 § i lagen om trafikbrott). Att ditt urinprov gav utslag på kokain ger anledning att misstänka att du har begått brottet som anges i punkten 6 i 1 § narkotikastrafflagen – brukat eller kommit att "befatta" sig med narkotika. Med tanke på att den mängd amfetamin (tjack) som den andra personen hade i påsen är ett övervägande antal doser (som jag uppfattat det räcker några mg för en dos), hade polisen anledning att misstänka att narkotikan skulle säljas vidare. Den andra personen skulle därför kunna misstänkas för att ha "transporterat" eller "tagit sådan befattning med narkotika som inte varit avsedd för eget bruk" (1 § p. 4 narkotikastrafflagen eller annan punkt i 1 § som har att göra med försäljning). Eftersom du satt i samma bil som personen med 5 gram tjack, fanns det anledning att tro att du kan ha haft något att göra med de 5 gram som personen i din bil hade på sig. Du kunde därför också ha misstänkts för medverkan till det narkotikabrott som personen i din bil misstänktes för (jfr 5 § narkotikastrafflagen). Att ditt blodprov senare var ren betyder alltså inte att det inte funnits skäl att ta med dig till polisstationen. Du kunde fortfarande misstänkas för medverkan till den andra personens narkotikabrott.

När hasch hittades vid husrannsakan blev det fråga om ett till narkotikabrott (p. 6 ,1 § narkotikastrafflagen). Det framgår inte av din beskrivning om du hade tillstånd att inneha vapen. Därför kan det också hända att du har begått ett vapenbrott (jfr 9 kap. 1 § vapenlagen).

Om det fanns skäl att ta med er till polisstationen? – gripas av polisen

Det kan ha varit så att ni omhändertogs enligt polislagens regler (bl. a. 11 § polislagen). Du nämner inte vad polisen sa till dig när ni togs med; i brist på sådan information utgår jag därför ifrån att ni blev gripna av polisen (24 kap. 7 § rättegångsbalken). Polisen får gripa en person i fall förutsättningarna för ett anhållande är uppfyllda (24 kap. 7 § 1 stycket rättegångsbalken). Ett anhållande får ske i fall det finns (a) skäl att häkta någon enligt 24 kap. 1 § eller (b) om den misstänkte är skäligen misstänkt för ett brott och det är av "synnerlig vikt" att den misstänkte tas i förvar medan fortsatt utredning pågår (situationen b är ett s.k. utredningsanhållande) (24 kap. 6 § rättegångsbalken).

Skäligen misstänkt i situation (b) är ett lågt ställt beviskrav. Det kan därför redan på den grunden finnas anledning att tro att gripandet av polisen varit berättigat i ditt fall. Det fanns, som nämnts tidigare, rimliga skäl att anta att brott begåtts: den andra personen i bilen hade en icke liten mängd amfetamin på sig och transporten av narkotikan skedde i din bil. Narkotikans art och mängden narkotika pekade därför på att det krävdes viss utredning kring hur han införskaffat narkotikan och om någon av er egentligen innehade narkotikan i försäljningssyfte. Det fanns alltså vissa konkreta omständigheter som gjorde att ni skäligen kunde misstänkas att ha begått narkotikabrott. Utredningen i situation (b) behöver inte avse själva brottet, utan den kan också avse häktningsgrunderna. Polisen hade alltså rätt att utreda om ni kunde misstänkas för det brott polisen misstänkte att ni hade begått, genom att ta med er på ett förhör.

Kraven för häktning, i situation (a) ovan, är annars att (1) du kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse ett år kan följa, och att det kan antas (2) att det finns en risk att du undanröjer bevis eller försvårar utredningen eller att du fortsätter brottslig verksamhet (alltså kopplat till narkotikabrotten) (jfr 24 kap. 1 § rättegångsbalken). Du kunde ha misstänkts för att ha medverkat till den andra personens brott och ditt urinprov visade utslag på narkotika. Eftersom ett innehav av fem gram eller mer av amfetamin bedöms som narkotikabrott av normalgraden (alltså enligt 1 § och inte enligt 2 § narkotikastrafflagen, jfr NJA 1997 s. 522) kan fängelse i över 1 år följa på det brottet. Det fanns samtidigt en anledning att tro att ni möjligen skulle komma att undanröja bevis, om polisens misstanke om att ni höll på med försäljning av amfetamin hade varit korrekt. Polisen hade alltså högst sannolikt rätt att ta med er till polisstationen även på denna grund (a).

Rätt att få veta grunden till frihetsberövandet

Redan när du greps hade du rätt att få reda på vilket brott du misstänktes för. Det borde ha skett utan dröjsmål och på ett språk som du förstod (jfr 24 kap. 9 § rättegångsbalken och artikel 5.2 Europakonventionen). Ett beslut om anhållande måste ha fattats i ditt fall, eftersom du var frihetsberövad i över 12 timmar (se under rubriken nedan). Även vid beslutet om anhållande måste du ha underrättats om varför du frihetsberövats (se 24 kap. 9 § rättegångsbalken). Det är ett fel att inte göra detta.

Hur länge fick polisen hålla kvar dig - frihetsberöva?

När man tas in på polisstationen gäller vissa tidsramar för hur länge man får hålla kvar en person. Ett förhör måste äga rum inom rimlig tid och åklagaren måste också inom denna tid avgöra om ett beslut om anhållande ska fattas. Om inget beslut om anhållande har fattats av åklagaren så är 6 timmar den maximala tiden som polisen har rätt att låta någon kvarstanna efter ett beslut om gripande (23 kap. 9 § rättegångsbalken). Bara om det är av synnerlig vikt att förhöret förlängs som det går att förlänga tiden för förhörstiden med ytterligare 6 timmar och bara i fall beslutet gäller en misstänkt (23 kap. 9 § 1 stycket 2 meningen). Om det har varit fråga om polislagens omhändertagande utgår man från 16 § polislagen för att bestämma tidsfristerna (förhör så snart som möjligt, max 6 timmar).

Polisen fick alltså bara kvarhålla dig i endast 12 timmar efter ett gripande (som sker enl. 24 kap. 6 rättegångsbalken); därefter måste ett anhållningsbeslut eller ett häktningsbeslut ha funnits i ditt fall. I brist på annan information, utgår jag ifrån att åklagaren beslutade om att anhålla dig eller så har ett beslut att häkta dig fattats, innan dessa 12 timmar hunnit löpa ut.

Om polisen hade skäl för att göra husrannsakan?

Husrannsakan får genomföras om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa (28 kap. 1 § st. 1 rättegångsbalken). 28 kap. 1 § hänvisar också till 36 kap. 1b § i brottsbalken som pratar om egendom som kan bli förverkad. Jag antar som sagt att polisens husrannsakan hade en koppling till det narkotikabrott du kan ha varit misstänkt för, och inte till fortkörningen eller annat. Och husrannsakan syftade möjligen på att utreda om ni höll på med narkotikahandel. Beroende på vilken information som polisen utgått ifrån, kan polisen därför ha trott att de skulle hitta mer narkotika eller pengar från narkotikahandeln.

Eftersom fängelse följer på narkotikabrottet du misstänktes för, så hade de goda grunder för att besluta om husrannsakan, även om det kanske kan diskuteras om tre dagars husrannsakan är rimlig. Husrannsakan får nämligen bara beslutas om "skälen för åtgärden uppväger det intrång" som husrannsakan innebär (jfr 28 kap. 3a § rättegångsbalken).

Du har dock därutöver nämnt att polisen svarade till grannarna att de sökte efter en person. Möjligen har det först varit fråga om en reell husrannsakan (polisen letat efter föremål) och därefter har det varit fråga om en personell husrannsakan (polisen letade efter en person). Förutsättningarna för att göra en sådan personell husrannsakan finns i 2 § (28 kap. rättegångsbalken). En sådan husrannsakan förutsätter att det existerar ett beslut om ett frihetsberövande av den som eftersöks. Om husrannsakan görs hos någon annan (i ditt hem) än den som eftersöks, får husrannsakan bara företas om det finns "synnerlig anledning" att anta att den eftersökte skulle uppehålla sig där. Med "synnerlig anledning" menas att det ska finnas en faktisk omständighet som påtagligt visar att man med fog kan förvänta sig att den som eftersöks går att finna på ett visst ställe. Eftersom en sådan personell husrannsakan ägde rum hos dig har det alltså krävts att det funnits en faktisk omständighet som pekade på att den eftersökte kunde befinna sig i ditt hem. Utan att känna till vilket underlag polisen använde sig av i sin bedömning kan jag inte säga om förutsättningarna för en sådan husrannsakan har varit uppfyllda.

Om du kan anmäla polisen om du anser att de behandlat dig felaktigt?

Du har alltid rätt att kontrollera om vad som beslutats i ditt fall genom att efterfråga de allmänna handlingarna som finns hos polisen. Om det då exempelvis framgår att ett beslut om anhållande aldrig fattats och du hållits kvar i mer än 12 timmar utan anledning, kan det finnas skäl att tro att polisen har begått ett tjänstefel (20 kap. 1 § brottsbalken). Även t ex i fall polisen gjort husrannsakan utan att ett verkställandebeslut om att frihetsberöva någon annan funnits kan polisen ha gjort sig skyldig till tjänstefel.

I sådana fall gör du en vanlig polisanmälan hos polisen. Upplever du annars att du har behandlats felaktigt kan du också göra en JO-anmälan.

Hur lång tid tar det innan du får böter för fortkörningen?

Hur snabbt du får böter beror på om åklagaren väljer att meddela ett strafföreläggande eller väcker åtal. Åtal leder till en rättegång och strafföreläggande gör det inte (dock räknas strafföreläggande som en dom). I fall åklagaren har stor arbetsbelastning eller upplever att ditt brott kommer i andra hand och väljer att inte väcka åtal, kan ditt brott komma att preskriberas (som i detta fall: https://www.lawline.se/answers/11541). Preskriptionstiden för att väcka åtal eller meddela strafföreläggande för vårdslöshet i trafik är 2 år (jfr (1 stycket 1 § trafikbrottslagen och 1 punkten i 35 kap. 1 § brottsbalken). Bedömer åklagaren att omständigheterna i ditt fall visar på att du körde alldeles för fort och att du varit "uppenbart likgiltig inför andra människors liv och hälsa" kan det dock bli fråga om grov vårdslöshet i trafik (2 stycket i 1 § trafikbrottslagen). Bara åtal får väckas vid grov vårdslöshet (ej strafföreläggande, se 48 kap. 4 § rättegångsbalken). Preskriptionstiden för att väcka åtal för grov vårdslöshet är då istället 5 år (jfr 2 punkten i 35 kap. 1 § brottsbalken).

Eftersom trafikbrottet som begåtts av dig ännu inte preskriberats efter 8 månader, har åklagaren fortfarande tid att bestämma sig.

Annat

Att fängelse följer på vissa brott, innebär inte att man också senare döms till fängelse. Kortvariga fängelsestraff kan nämligen komma att ersättas av skyddstillsyn eller samhällstjänst (prop. 1989/90:7 s. 20, prop. 1997/98:96 s. 96). I dessa fall tas hänsyn till det brottsregister/straffregister som en person har.

Hoppas att du blev upplyst om vad som gäller i ditt fall!

Med vänliga hälsningar,

Dana Larsson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll