Om rätten till försvar i brottmål

FRÅGA
Hej!Var i måndags på rättegång för våldsamt motstånd. Är väldigt missnöjd med hur allting har skett. Skulle vilja veta varför man inte får advokat vid dessa tillfällen? Är väldigt svårt o argumentera mot en åklagare och dessutom ställa rätt frågor, samtidigt som man ska hålla sig lugn när vakterna sitter och ljuger mitt framför ögonen på mig. Skulle även vilja veta om det är lämpligt av en åklagare och komma fram till mig o fråga varför jag har kallat in 2 vittnen, när det bara gäller 40 dagsböter? Har inte fått någon kontaktperson, så har ingen annan och fråga.Tack på förhand!
SVAR

Hej och tack för din fråga!

Relevanta bestämmelser finns i rättegångsbalken (RB) respektive brottsbalken (BrB).

Våldsamt motstånd är ett brott som stadgas i 17 kap. 4 § BrB. Straffskalan för detta brott är böter eller fängelse i högst sex månader. Din fråga handlar om varför du inte fick ha en advokat (försvarare) under rättegången. I 21 kap. 3 § RB 1 st. framgår att den misstänkte må biträdas av försvarare vid talans förberedande och utförande. Det stadgas således att den misstänkte får biträdas av en försvarare vid bl.a. huvudförhandlingen. Av bestämmelsens 2 st. anges att försvararen utses av den misstänkte själv. Denna bestämmelse tar således sikte på s.k. privat försvarare, d.v.s. då den misstänkte själv anlitar samt betalar för sitt försvar.

Det finns emellertid situationer då den misstänkte har rätt till offentlig försvarare, d.v.s. en försvarare som utses av domstolen och som ersätts av staten. I 21 kap. 3a § 1 st. RB anges att en misstänkt som sitter anhållen eller häktad har rätt till offentlig försvarare om den misstänkte själv begär detta. Vidare ska offentlig försvarare utses om den misstänkte begär det och straffet för det misstänkta brottet inte är lindrigare än fängelse i sex månader. Dessutom finns även 3 situationer då offentlig försvarare ska utses (2 st.). Den första situationen är om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet. Den andra situationen då offentlig försvarare ska utses är om det föreligger tveksamheter omkring vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning till att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom, eller sådana påföljder i förening. Den tredje och sista situationen är om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör. Som en tumregel kan man således säga att offentlig försvarare ska utses i de fall då det rör sig om allvarligare brottslighet.

Av det jag kan utläsa av din fråga torde du inte ha omfattats av situationen i 3a §, varför du inte heller haft rätt till offentlig försvarare. Men som framgår av 3 § får man som misstänkt alltid biträdas av ett försvar. Dock måste man som misstänkt själv se till att ombesörja detta om det inte föreligger skäl som medger en rätt till offentlig försvarare.

Avslutningsvis vill jag bara tillägga att du alltid kan överklaga domen om du skulle vara missnöjd. En överklagan ska då göras inom tre veckor från den dag då domen meddelas (51 kap. 1 § RB). Tingsrätten informerar dig om hur en överklagan går till.

Jag hoppas detta gav svar på din fråga!

Vänligen,

Desirée Wiberg Hammar
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Parter i rättegången (112)
2020-11-23 Är en juriststudent ett lämpligt ombud i en rättegång?
2020-11-19 Vad händer om jag inte dyker upp till rättegången?
2020-09-10 Förutsättningar för part att bedriva domstolsprocess från utlandet
2020-09-04 Varför är straffrätt offentligrättslig

Alla besvarade frågor (86481)