Om fullgörelsetalan och fastställelsetalan

2017-03-03 i PROCESSRÄTT
FRÅGA
Om man kommit överens med en kompis om att jag skulle köpa en gammal bil av denne för 10 000 kr. Varpå man ångrar sig, men kompisen hävdar att avtal har slutits, vad kan jag göra då? Jag har hört talas om att det finns två typer av talan i tvistemål och undrar vad dessa går ut på och hur man skulle kunna utforma sådana i i mitt fall? finns det två typer av talan och hur förklaras dessa?Och om jag vid en kommande rättegång måste jag berätta allt en gång till vid huvudförhandlingen? Kan inte domarna läsa innantill i de papper som jag skickat in, och slippa ställa samma frågor som de redan läst på åtalet?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Det stämmer att det finns två typer av talan i tvistemål, fullgörelsetalan och fastställelsetalan. Jag ska kort förklara vad skillnaden mellan dessa är, sedan går jag över till att besvara din andra fråga om huvudförhandlingen.

Fullgörelsetalan

En fullgörelsetalan, se 13 kap. 1 § RB, innebär att man vill föra talan om att rätten ska förpliktiga någon annan att fullgöra något, t.ex. något man avtalat om. Det kan vara att man vill att personen ska betala eller kanske åtgärda något. Om talan bifalles så blir domen en exekutionstitel, vilket innebär att det går att gå med den till t.ex. kronofogden och begära verkställighet. För att fullgörelsetalan ska kunna väckas så krävs att tiden för fullgörelse har inträtt eller kommer inträda under processens gång. Det går t.ex. (i princip) inte att föra talan om att motparten ska betala en skuld som inte ens har förfallit till betalning, och gör man det lär man antingen få talan avvisad eller ogillad.

Fastställelsetalan

Fastställelsetalan, se 13 kap. 2 § RB, däremot är när man vill föra talan om att rätten ska fastställa visst rättsförhållande. Man vill t.ex. att rätten ska fastställa huruvida ett avtal mellan parterna existerar eller inte, eller man vill få sin rätt till något fastställd - fastställa vem som är ägare till något till exempel. Det finns vissa rekvisit som ska vara uppfyllda för att det ska vara möjligt att föra en fastställelsetalan:
- talan måste avse visst rättsförhållande,
- det måste råda ovisshet om detta rättsförhållande,
- ovissheten leder till nackdel för den som väcker talan,
- fastställelsetalan måste vara lämplig i det enskilda fallet.

Att det ska röra visst rättsförhållande kan man säga betyder att det måste finnas viss rättslig grund till tvisten. Ovissheten kring rättsförhållandet betyder att parterna måste vara oense om huruvida rättsförhållandet föreligger eller ej. Fastställelsetalan kan vara positiv eller negativ. En positiv fastställelsetalan innebär att man vill föra talan om att visst rättsförhållande består, medan en negativ fastställelsetalan innebär att man vill föra talan om att visst rättsförhållande inte består. En fastställelsedom får ingen exekutionstitel, det fungerar snarare som bevisning för framtiden, men det kan vara minst lika effektivt.

I ditt fall blir det svårt för dig att föra någon fullgörelsetalan, för som jag förstår finns det ingen vilja från ditt håll att motparten ska fullgöra något. Däremot skulle din kompis kunna föra en fullgörelsetalan mot dig om hen vill att du ska fullgöra avtalet. För din del skulle du däremot kunna väcka en negativ fastställelsetalan, alltså en talan om att du vill få det fastställt att det inte föreligger något avtal mellan er. Om du kan få det fastställt så är chansen ganska stor att din kompis slutar begära att du fullföljer avtalet. Men i ditt fall kan det vara bra att avvakta, om din kompis inte är villig att ta saken vidare till domstol så kanske hen kommer släppa diskussionen utan att du behöver väcka talan om något.

Vid huvudförhandlingen; muntlighetsprincipen

Till din andra fråga, huruvida man vid en eventuell rättegång måste redogöra för allt en gång till, eller om det räcker med att rätten läser de inkomna handlingarna. Vid rättegång i Sverige så gäller den s.k. muntlighetsprincipen, vilken innebär att en förhandling i rättegång ska vara muntlig och parterna får i princip inte läsa något innantill (43 kap. 5 § RB), undantag från detta gäller dock om ”det skulle underlätta rättens förståelse”. Men principen är ändå att förhandlingen ska vara muntlig, och man ska därmed vara beredd på att kunna besvara frågor och redogöra för omständigheter. Principen finns till som ett rättssäkerhetsskydd.

Hoppas du fått svar på dina frågor, överväg gärna om du tror det är värt att vara initiativtagare till en tvist, i många fall är det bättre att avvakta för att se hur motparten agerar. Det är också viktigt att göra en prognos över hur stora chanser man har att vinna en tvist. För det fall du skulle vilja väcka talan, eller känner att du behöver vidare vägledning så kan du boka tid med en utav våra verksamma jurister, här.

Vänligen,

Fanny Rudén
Fick du svar på din fråga?