Olagligt / otillbörligt anskaffade bevis
Hej!
Om det visar sig att en husrannsakan är felaktigt gjord, utan skälig misstanke för att ett brott har begåtts, man har heller inga konkreta bevis att skäligen misstänka, men polisen i husrannsakan ändå hittar bevis som kan leda till straff, kan beviset fortfarande användas då?
För att ge lite mer kontext i det hela så blev jag dopingtestad på gymmet (urinprov) antagligen för de tycker jag är för stor, vilket är en bedömningsfråga. Så deras misstanke grundar sig på deras kunskap och erfarenhet inom träning vilket inte är hög. Eftersom det visade sig några månader senare att testet var negativt.
Men de ville ändå göra en husrannsakan samma dag när jag var kvar på gymmet, även om jag hade samarbetat och tagit testet på plats då jag inte har något att dölja, de har alltså inte hittat något på mig eller i min väska, jag har inte erkänt brott, men de vill ändå hem och kolla min lägenhet efter ha pratat med förundersökningsledare och hållit förhör på plats.
Under husrannsakan hittar man ingen doping, men man hittar narkotika istället som jag inte kände till, vilket inte var det man sökte efter. Och nu är jag kallad till domstol för detta.
Jag vet folk som erkänt dopingbrott på plats men polisen har ändå inte gjort husrannsakan hos dem då man har bevis och de åkt fast för doping tidigare, i mitt fall hade de inga bevis, jag gjorde testet, de hade inte hittat några konkreta bevis på mig, men de skulle ändå göra husrannsakan. Får bevisen användas ändå?
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!
Som jag förstår din fråga undrar du huruvida bevis som styrker att ett visst brott har begåtts (narkotikabrott) får användas, när anledningen till att man vidtog den åtgärd (husrannsakan) genom vilken man hittade de bevisen egentligen vidtogs på grund av misstanke om ett annat brott (dopningsbrott)
I 35 kap. 1 § rättegångsbalken (RB) framgår att rätten skall efter samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat. Detta anses vara det stadgande som ger uttryck för att vi i Sverige tillämpar fri bevisprövning. I fri bevisprövning ingår principen om fri bevisföring, enligt vilken det inte råder någon begränsning vad gäller de bevis som en part får åberopa för att stödja sin sak, med undantag för de fall som nämns i 35 kap. 7 § RB. I fri bevisprövning ingår också principen om fri bevisvärdering, vilken innebär att rätten inte är bunden av några lagar eller andra regler kring hur olika bevis ska värderas utan domstolen är fri att själva avgöra hur högt bevisvärde exempelvis ett sms ska anses ha.
Det råder alltså ingen begränsning vad gäller bevisning i allmänhet som får läggas fram i en rättegång, men vad gäller för bevis som framkommit på ett sätt som i ditt fall? Man talar ofta om "överskottsbevis" i fall som detta. Med överskottsbevis menas information som polis eller åklagare får om ett annat brott än det som låg till grund för användningen av exempelvis en husrannsakan eller information som annars åtkommits på något otillbörligt sätt. I svensk rätt anses överskottsbevisning utgöra tillåten bevisning. Detta har bekräftats av Högsta domstolen (HD) i rättsfallet NJA 1986 s. 489.
I ytterligare ett rättsfall från HD, NJA 2003 s. 323, prövades om det faktum att svensk rätt tillåter överskottsbevisning strider mot artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) vilken handlar om rätten till en rättvis rättegång. HD lyfter där fram praxis från Europadomstolen vilken säger att "frågan om vilken utredning som får läggas fram inför en nationell domstol i första hand är en angelägenhet för den nationella rättsordningen och att det kan vara legitimt att åberopa även sådan utredning som framskaffats på ett sätt som inte är förenligt med konventionen".
Europadomstolen har vidare uttalat sig angående bevisning som tillkommit otillbörligt i fallet Khan v Förenade Konungariket. I målet hade polisen i hemlighet avlyssnat den misstänkte utan något lagstöd. Den bevisning som framkommit genom den hemliga avlyssningen var den enda bevisningen som fanns mot den tilltalade. Trots detta ansåg Europadomstolen att det var godtagbart att bevisningen låg till grund för en fällande dom mot den tilltalade.
Det faktum att bevisning har tillkommit på ett olagligt eller otillbörligt sätt innebär alltså inte att rätten får bortse från den utan att först ha värderat det som vanligt.
Med vänlig hälsning,