ogiltig häktning
Hej. Det är så att jag o min sambo blev oskyldigt häktade förra året då vår son gick bort i en hjärnblödning. En läkare gjorde en polisanmälan för hon trodde det kunde vara shaken baby.Vi blev misstänkta för detta och satt 2 veckor inlåsta tills obduktionssvaret kom som visade på missbildning i hjärnan. Nu till min fråga är det verkligen rimligt att vi blev häktade på sannorlika skäl utan någon som helst grund och utan att man ens tagit reda på dödsorsaken. Vi har aldrig någonsin varit ifrågasatta som föräldrar utan allt var bara bra på alla bvc besök. När jag läser runt så verkar det som att man måste ha starka skäl att tro att någon gjort ett brott för att kunna göra så. Vi fick hela vårt liv förstört på grund av detta och det värsta var att vi inte fick ta avsked av vår son.
Hälsningar
Lawline svarar
Hej! Tack för att du valde Lawline med din fråga.
Först och främst vill jag beklaga sorgen för er sons bortgång.
Häktning är en av statens mest inträngande verktyg vid brottsbekämpning som betyder att reglerna för häktning ska tolkas relativt strikt.
Huvudregeln för häktning hittar vi i 24:1 RB. Där föreskrivs det att en häktning endast är giltig om man av "sannolika skäl" är misstänkt för ett brott, samt att en av de tre häktningsgrunderna är uppfyllda. De tre häktningsgrunderna som måste bli uppfyllda är följande:
avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff,genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning ellerfortsätter sin brottsliga verksamhet.Om ingen av dessa är uppfyllda så får häktning inte ske enligt 24:1 1st.
Dock öppnar det andra st i paragrafen möjligheten för häktning vid vissa typer av grövre brott, 24:1 2st. Vid brott där straffskalan som lägst är 2 år är presumtionen att häktning ska ske så länge det inte är uppenbart att de skälen jag nämnde ovan inte är uppfyllda.
Åklagaren kan mycket väl ha ansetts att ett mord eller dråp hade skett och därmed ska de mer tvingande reglerna gälla, då skulle det ha krävts en uppenbar anledning till att inte frihetsberöva er.
Gällande din fundering över sannolika skäl till att brott har begåtts, så är det en prövning som görs av domstolen vid häktningsprövningen. Frågan om något är sannolika skäl eller inte avgörs av domstolen efter principen av fri bevisprövning som kommer i uttryck i 35:1 RB.
Det betyder att domaren avgör ifall bevisen uppfyller kravet för sannolika skäl. Antagligen då anmälan och vittnet var läkaren så tog domstolen utsagan som mycket trovärdig, men det är endast antaganden från min sida.
Som sagt blev ni aldrig dömda och ni har därmed blivit oskyldigt frihetsberövande. Det betyder att ni har rätt till ersättning genom Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder.
Ersättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (se 7 §). En grundläggande förutsättning för ersättning är att skadan är en direkt följd av själva frihetsberövandet. Du kan alltså inte få ersättning för skador som har uppstått på grund av brottsmisstanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet. Du kan inte heller få ersättning för personskada d.v.s. skada avseende en persons fysiska eller psykiska hälsa, enligt frihetsberövandelagen.
