Obegränsad skattskyldighet och "skattefusk"

Question

Hej!

Fråga om eventuell skattefusk.

Kan en person som är bosat i Sverige men har utländskt medborgarskap ha ett företag i sitt hemland (ej EU) och fakturera internationellt (troligen faktureras ingen i Sverige) utan att behöva redovisa inkomsterna för Svenska skatteverket? Är inte detta i praktiken skattefusk? (Personen i fråga arbetar också i svenskt företag och får lön där).

Om detta är skattefusk, vad gör skatteverket för att förhindra, undersöka eller vad för konsekvens blir det?

Tack!

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Obegränsad skattskyldighet

Att vara obegränsat skattskyldig innebär att man är skattskyldig för sina inkomster i Sverige oavsett var de härstammar ifrån, 3 kap. 8 § Inkomstskattelagen (IL). Med andra ord ska en obegränsat skattskyldig person betala svensk skatt på både svenska och utländska inkomster. Personer som är bosatta i Sverige anses vara obegränsat skattskyldiga här enligt 3 kap. 3 § 1 p. IL. Härmed avses personer som faktiskt bor här och följaktligen är folkbokförda i landet (se 6-13 §§ Folkbokföringslagen). Det framgår av frågan att personen är bosatt här och han/hon är således obegränsat skattskyldig i Sverige. Tar personen upp exempelvis lön eller utdelning från företaget ska dessa inkomster beskattas i Sverige.

Är det däremot så att personen i fråga inte tar upp någon inkomst från företaget, uppkommer ingen skattskyldighet i Sverige. Detta på grund av att juridiska personer (t.ex. aktiebolag) enbart är obegränsat skattskyldiga om de är registrerade här eller har styrelsens säte här eller liknande, 6 kap. 3 § IL. Företaget skulle dock kunna vara begränsat skattskyldigt i Sverige, men eftersom det inte verkar ha något fast driftställe här (6 kap. 11 § p. 1 IL) utgår jag ifrån att så inte är fallet. Sammantaget uppkommer ingen skattskyldighet på exempelvis företagets vinster i Sverige så länge företaget inte är skattskyldigt här, men skattskyldigheten kan inträda när personen tar ut pengar från företaget i form av t.ex. lön eller utdelning.

Eventuell oriktig uppgift

Har en person lämnat en oriktig uppgift alternativt utelämnat en uppgift som borde ha lämnats till ledning för beskattningen kan skattetillägg komma på tal (se 49 kap. 4-5 §§ Skatteförfarandelagen). Har man inte lämnat uppgifter om en skattepliktig inkomst har man brustit i skyldigheten att lämna sådana uppgifter. Ett lämnande av en oriktig uppgift kan även föranleda efterbeskattning enligt 66 kap. 27 § Skatteförfarandelagen.

Eventuellt skattebrott

Enligt 2 § Skattebrottslagen dömsden som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet alternativt underlåter att lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv för skattebrott. Skattebrott kan ge upp till 2 års fängelse. Anses skattebrottet som grovt, exempelvis ifall det avser stora belopp eller har skett systematiskt, kan det föranleda fängelse i 6 år och lägst i 6 månader.

Skatteavtal

Ett skatteavtal är ett avtal mellan stater som har till syfte att undanröja dubbelbeskattning. En person som egentligen är skyldig att betala skatt på en inkomst i två stater kan då genom skatteavtalet endast behöva betala skatt i ett av länderna. Den ifrågavarande personen skulle alltså möjligen kunna "slippa" att betala skatt här beroende på vad skatteavtalet mellan Sverige och landet han har företaget i säger.

Skatteverkets arbete mot skattefusk

Jag är inte expert på exakt hur skatteverkets förfaranden går till, men jag kommer nedan redovisa vissa av de många insatser skatteverket gjorde mot fel och fusk under 2018 och 2019.

Skatteverket prioriterade dels att utföra kontroller av stora företag för att upptäcka olagliga skatteupplägg, de försöker därtill i större utsträckning granska handel med kryptovalutor samt aktivitet på "dolda" delar av internet, ha ökade kontroller inom folkbokföringen samt bosättningskontroller, ökade resurser i arbetet mot ekonomisk brottslighet (exempelvis fakturabedrägerier och falska kontrolluppgifter), ett införande av månadsvis rapportering på individnivå i företag för att ge nya möjligheter att arbeta mot svartarbete och social dumpning (främst inom t.ex. byggbranschen, restaurangbranschen och skönhetsbranschen) och närmare kontroll av företag som marknadsför sina produkter genom så kallade influencers samt bolag som säljer produkter på stora marknadsplatser på nätet. Jag rekommenderar dig att vända dig till Skatteverket för att få veta mer hur deras vardagliga arbete emot skattefusk ser ut.

Slutsats: är det så att personen i fråga är obegränsat skattskyldig i Sverige och inte har redovisat inkomsterna i sin deklaration, kan agerandet vara "skattefusk" och således riskera att få ovan framförda konsekvenser. Märk dock att skatteavtal mellan de inblandade länderna kan vara för handen.

För vidare rådgivning rekommenderar jag även Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.