Nödvärn och nödvärnsexcess

Hej! jag undrar hur det ser ut med nödvärn till exempel om person A attackerar person B med en kniv och person B tar då fram en pistol som hen har vapenlicens för och skjuter person A, skottet träffar person A i huvudet och person A avlider omedelbart, är person B då skyldig till brott?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Min uppfattning av din frågeställning är att du undrar huruvida det kan anses vara tillåtet för en människa att döda en annan person, när vederbörande blivit attackerad med kniv. Frågeställningen ställer ansvarsfrihetsgrunder på sin spets, vilket är situationer som i rättslig mening kan rättfärdiga ett handlande som annars skulle vara olovligt. Under nedanstående text kommer det att diskuteras huruvida nödvärnsrätt eller någon annan ansvarsfrihetsgrund kan vara tillämplig i frågan:

Nödvärnsrätt:

Bestämmelsen om nödvärn finns reglerad i (24 kap. 1 § brottsbalken). Lagrummet är indelat i två delar. Först och främst gäller det att konstatera att rätt till nödvärn överhuvudtaget föreligger. Därefter blir det en bedömning att avgöra huruvida agerandet kan anses vara uppenbart oförsvarligt eller inte med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt (24:1 1 st. brottsbalken).

Enligt bakgrundsinformationen har person B. blivit attackerad med kniv. Detta torde innebära att vederbördande haft rätt till nödvärn. Däremot måste det diskuteras om det är uppenbart oförsvarligt att döda en annan människa när man blivit attackerad med en kniv. 

I NJA 2005 s. 237 ger Högsta domstolen vägledning i hur denna försvarlighetsbedömning skall göras. Våldet som används får inte stå i klar disproportion till vad som behövs för att avvärja den hotande faran (relativ nödvändighet). Det får inte heller föreligga ett uppenbart missförhållande mellan nödvärnshandlingen och den skada som behövs för att avvärja den hotande faran. Det är här en proportionalitetsbedömning kan göras, dvs. om det varit proportionerligt att avsluta en annan människas liv mot bakgrund av att man blivit attackerad med kniv av vederbördande.

Lagtexten i (24 kap. 1 § 1 st. brottsbalken) ger även vägledning vilka faktorer som skall beaktas vid försvarlighetsbedömningen. För att avgöra det i den enskilda situationen måste man titta på vilket våld som B. blivit tillfogat. Information saknas huruvida knivattacken varit av livsfarlig karaktär och lämnat bestående men för personen B, eller om det varit fråga om en attack som i själva verket inte varit livsfarligt. I NJA 2005 s. 237 tittade Högsta domstolen på förhållandena på platsen, möjligheter att bege sig därifrån, att använda mindre våld och påkalla hjälp m.m

Det går inte att ge ett helt säkert svar på denna rättsliga fråga skulle bedömas, med anledning av att bakgrundsinformationen är något begränsad. Däremot kan sägas att B. tagit livet av en annan person, det angripnas betydelse är det mest värdefulla som kan tas av en människa, dvs. personens liv. Om det funnits möjliga handlingssätt, såsom att ex. ta till mindre farligt våld för att kunna komma ur situationen, så talar det för att B:s agerande varit uppenbart oförsvarligt och att ansvar för denna händelse ska bli aktuell. Min uppfattning, utifrån enbart informationen i fråga, är att personen B. inte torde gå fri med hänvisning till nödvärnsrätt.

Excess

Om person B. inte skulle gå fri från ansvar mot bakgrund av nödvärnsrätt, så finns det ytterligare en ansvarsfrihetsgrund som kan fungera som en “säkerhetsventil”, nämligen excessbestämmelsen som finns reglerad i (24 kap. 6 § brottsbalken). Det centrala rekvisiten är om gärningspersonen svårligen kunde besinna sig. I NJA 2009 s. 234 uttalade Högsta domstolen, att det är relevans om det funnits tid för eftertanke eller att den angripne varit så rädd att vederbörande inte kunnat kontrollera sitt handlande.

Gärningen kan bedömas som ursäktlig om det med hänsyn till omständigheter vid gärningen varit sådana att gärningspersonen svårligen kunnat besinna sig. För att kunna besvara detta fordras mer information i frågan.

Avslutningsvis, din frågeställning ställer nödvärnsrätten på sin spets. Bedömningen avseende gärningar begångna under nödvärn tenderar att vara tämligen generösa i praxis, eftersom gärningen inte får vara uppenbarligt oförsvarlig. Däremot är det angripnas betydelse i detta fall att en person avlidit, vilket är det mest värdefulla värde vi kan tänkas oss besitta, värdet av vårt liv. Det går således inte att ge ett säkert svar på hur detta skulle bedömas i domstol.

Om person B. inte skulle gå fri från ansvar på grund av nödvärn, så finns det ytterligare en ansvarsfrihetsgrund, vid namn excess. I detta fall hade det kunnat diskuteras kring nödvärnsexcess. Att person B. visserligen agerat uppenbart oförsvarligt - men att vederbördande svårligen kunnat besinna sig. Detta är en ansvarsfrihetsgrund som kan diskuteras, men ger inte heller ett säkert svar på huruvida person B. skulle gått fri från ansvar i detta fall.

Hoppas att besvarandet av frågeställningen gett dig viss vägledning i bedömningen avseende ansvarsfrihetsgrunderna som finns inom straffrätten.

Varmt välkommen att höra av dig vid fler funderingar! 

Rijad TrubljaninRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Nödvärn och annan ansvarsfrihet? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo