Nödvärn, mord/dråp samt misshandel
Den 28 januari knackade den tidigare ostraffade 27-åringen på hemma hos 30 åringen, med tidigare kriminellt förflutet. En argumentation mellan vännerna uppstod som ledde till ett bråk som eskalerade allt mer. Den mest avgörande punkten i bevisföringen blir att fastställa vem som attackerade vem, men detta har försvårats av att ingen förutom de inblandade bevittnade händelseförloppet.
Borås tingsrätt menar att 30-åringen beväpnade sig med en hopfälld yxa på väg mot ytterdörren utanför vilken 27-åringen stod. Därefter utdelade han ett kraftigt hugg mot 27-åringens huvud och drog sedan in honom i lägenheten. 27-åringen drog då kniv till sitt försvar. I förhör uppger 27-åringen att han hade svårt att se eftersom att blod forsade ner över hans ögon och han högg därför i blindo utan att se var huggen träffade. Han såg inte heller att 30-åringen tappade yxan en bit in i bråket. 30-åringen mottog flera knivhugg, varav ett träffade hjärtat vilket ledde till att han förblödde.
vilka brott har den 28 åring har gjort?
vilka brott har 30 åring har gjort ?
Vilken eller vilka rättsregler ska tillämpas?
vilka lagrum är eventuella till den här situationen
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga omfattar många rättsregler och som jag tolkar det är du intresserad utav att även få reda på bakomliggande principer och rättsregler. Jag vill därför redan nu lägga in en brasklapp om att mitt svar är långt och utförligt vilket jag hoppas är vad du efterfrågar. Jag kommer, likt du har gjort i din fråga, hänvisa till personerna som "27-åringen" och "30-åringen".
När det gäller brott är det framför allt brottsbalken (BrB) som är tillämplig, men det kan även förekomma kriminaliseringar i andra speciallagstiftningar. Det är dock främst BrB som jag kommer att hänvisa till i mitt svar.
Uppsåt eller oaktsamhet
Utgångspunkten för BrB är att det för straffansvar krävs uppsåt så länge inget annat är föreskrivet i straffbudet (1 kap. 2 § BrB). Det finns olika "typer" av uppsåt, men det räcker att gärningspersonen varit åtminstone "likgiltig" inför följden (dvs. det inträffade) för att gärningsmannen ska kunna dömas för uppsåtligt brott.
För att tydliggöra tar vi ett exempel: A attackerar B i syfte att döda B. Här är det inget tvivel att uppsåt föreligger. Om A däremot attackerar B och "struntar i" huruvida B överlever är han likgiltig inför följden att B avlider (och kan således dömas för mord). Om A däremot endast förstår att det finns en risk att B avlider, men han utgår ifrån att B kommer överleva så har A inte uppsåt, utan är endast oaktsam. A kan i det fallet endast dömas för vållande till annans död (3 kap. 7 § BrB).
Brott som 30-åringen begått
30-åringen har attackerat 27-åringen med en hopfälld yxa. 27-åringen har emellertid inte avlidit vilket gör att vi direkt kan utesluta mord (3 kap. 1 § BrB), dråp (3 kap. 2 § BrB) samt vållande till annans död (3 kap. 7 § BrB). Däremot har 27-åringen skadats utav angreppet vilket aktualiserar misshandel (3 kap. 5–6 §§ BrB) samt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan (3 kap. 8–9 §§ BrB). Självklart blir min bedömning bristfällig eftersom jag endast har att utgå från informationen i din fråga men 30-åringen bör anses ha agerat uppsåtligt och därmed dömas för misshandel. Som utgångspunkt "konsumerar" misshandeln vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan, dvs. att man endast döms för misshandeln och inte för de andra brotten.
Nästa fråga blir då att bedöma vilken grad misshandeln ska hänföras till. Här tar man hänsyn till bl.a. huruvida 30-åringen varit hänsynslös eller kroppsskadan på 27-åringen varit bestående. Bedömningen ska dock alltid vara en helhetsbedömning, och det är i princip omöjligt att göra en bedömning utan mer detaljerad information vilket gör att jag här nöjer mig med att konstatera vilka omständigheter som beaktas (3 kap. 6 § BrB).
Till sist aktualiseras frågan om 30-åringen kan dömas för försök till mord, men även här är en sådan bedömning väldigt svår att göra utan detaljerad information. Jag nöjer mig därför även här med att återigen påpeka att för att dömas till mord krävs det att 30-åringen haft uppsåt till att 27-åringen skulle avlida, inte bara tillfogas kroppsskador (jfr 23 kap. 1 § BrB).
Brott som 27-åringen har begått
27-åringen har genom sitt handlande berövat 30-åringen livet, vilket aktualiserar mord (3 kap. 1 § BrB), dråp (3 kap. 2 § BrB) samt vållande till annans död (3 kap. 7 § BrB). Avgörande blir då här att avgöra om uppsåt förelegat eller om 27-åringen endast varit oaktsam. Det är, som jag nämnt tidigare, svårt att göra precisa bedömningar utan detaljerad information, men din fråga kan liknas vid rättsfallet NJA 2005 s. 237. Att hugga en annan person flera gånger med kniv bör i de flesta fall leda till att uppsåt anses föreligga, och därmed bör 27-åringen dömas för antingen mord (3 kap. 1 § BrB) eller, om gärningen anses som mindre grov, dråp (3 kap. 2 § BrB). Av vad som framkommer av frågan verkar det dock snarare som att handlingen är att beteckna som dråp istället för mord eftersom det inte verkar ha förelegat någon särskild planering eller hänsynslöshet från 27-åringens sida. 30-åringen har inte heller utsatts för svårt lidande. Detta är omständigheter som särskilt beaktas vid avvägningen mellan mord och dråp (jfr 3 kap. 1 § BrB).
Självfallet har även 27-åringen vållat kroppsskador vilket aktualiserar misshandel, vållande till kroppsskada etc., men dessa brott "konsumeras" utav mordet/dråpet.
Rättfärdigande omständigheter
När vi nu har konstaterat vilka brott som har begåtts är nästa steg att se till om det föreligger några rättfärdigande omständigheter. Till att börja med kan vi konstatera att 30-åringen aldrig kommer dömas för något brott eftersom han har avlidit och jag kommer därför utgå från 27-åringens situation (men detta kan tillämpas även vice versa för 30-åringen).
Den som är utsatt för brottslig gärning har rätt att försvara sig. Detta kallas nödvärn (24 kap. 1 § BrB). Bedömningen görs i två steg. Först ser man till om gärningen var oförsvarlig, och sedan till om man hade kunnat avvärja angreppet på ett mindre ingripande sätt. Observera här att man pratar om "uppenbart" oförsvarlig. En gärning kan alltså vara oförsvarlig och ansvarsbefriande på samma gång.
I och med att 27-åringen har blivit angripen med en hopfälld yxa och indragen i 30-åringens lägenhet är det mycket möjligt att det inte anses som uppenbart oförsvarligt att försvara sig på det sätt som han gjorde. Omständigheten att 30-åringen har tappat sin yxa kan innebära att 27-åringen inte längre är utsatt för något angrepp, men om 27-åringen inte visste om detta utan utgick ifrån att han fortfarande blev anfallen kan han sägas ha agerat i putativt nödvärn, dvs. han trodde att han agerade i nödvärn.
I det fallet 27-åringen inte kan frikännas med hänsyn till nödvärn kan han likväl gå fri från straff om han "svårligen kunde besinna sig". Detta kallas nödvärnsexcess (24 kap. 5 § BrB). Att han hade blod rinnande ner och att han inte förväntade sig ett angrepp samt att angreppet varade under en kort tid kan vara sådana omständigheter som spelar in på bedömningen.
För att återkomma till NJA 2005 s. 237, som liknar ditt fall, dömdes dock personen för dråp då han ansågs ha kunnat vända sig om och springa från situationen istället. Frågan är om 27-åringen i ditt fall verkligen hade den möjligheten eftersom han blev indragen i 30-åringens lägenhet.
Avslutningsvis kan också sägas att även om 27-åringen inte kan frikännas med hänsyn till nödvärnsreglerna kan det likväl innebära att straffet som döms ut blir mildare med hänsyn till dessa omständigheter (jfr 29 kap. 3 § 5 p. BrB).
Bevisfrågan
Beviskravet i brottmål är att det ska "vara ställt utom rimligt tvivel" (NJA 1980 s. 725). Brotten som har förövats är densamma för båda personerna oavsett vem som inledde bråket. Däremot spelar det roll för nödvärnsbedömningen vem som attackerade först. Den som anföll först kan självfallet inte åberopa nödvärnsrätt för sitt handlande. Dvs. om 27-åringen har knivhuggit 30-åringen och 30-åringen därefter utdelat ett slag med yxan mot 27-åringen och släpat honom in i lägenheten och därefter har 27-åringen återigen huggit med kniven, så kan självfallet inte 27-åringen undgå ansvar med hänsyn till nödvärnsrätten.
Avslutning
Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att du har haft tid och ork att läsa igenom hela mitt svar och att det var ett utförligt svar du efterfrågade. Som jag redan nämnt är bedömningarna alltid svåra och beroende av detaljerad information och därmed kan jag inte ge helt säkra uttalanden om vilka brott eller ansvarsfrihetsgrunder som kommer att gälla. Trots detta hoppas jag att mitt svar har belyst viktiga omständigheter att beakta så att du har fått en förståelse över hur straffrätten fungerar.
Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:
Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:
Telefon: 08-533 300 04
Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00
Med vänliga hälsningar,
