Nöd, nödvärn, och nödvärnsexcess

FRÅGA
Hej!Jag har precis gjort en handlingsplan mot hot och våld för en skola.Nöd, nödvärn, och nödvärnsexcess är tre juridiska begrepp. Har läst lite om dem, men det går inte att vaska varm tydligt vad skolpersonal får och inte får göra. Vad ska man lära ut till skolpersonal, så de inte gör fel, men ändå skyddar elever, varandra och skolan?Arbetsmiljöverket och Skolverket har ingen resp otydlig information att ge för dessa situationer.Bästa hälsningar // Per
SVAR

Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline!

Nöd, nödvärn och nödvärnsexcess är tre centrala begrepp inom straffrätten. Nöd och nödvärn bedöms hamna under kategorin rättfärdigande omständigheter vilket är ett samlingsbegrepp för sakförhållanden som gör en gärning tillåten. Nödvärnsexcess hamnar å andra sidan under kategorin ursäktande omständigheter vilket är ett samlingsbegrepp för otillåtna gärningar som innefattar omständigheter som ursäktar dådet. Dessa framställda begrepp har trots olikheterna samma verkan vilket är att den misstänkte undgår ansvar om någon av förevarande omständigheter aktualiseras.

Av 24 kap. 4 § brottsbalken framgår föreskrifter om nöd. Förevarande lagrum indikerar på att nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat i rättsordningens skyddade intresse. Det framgår även att nöd utgör brott om den endast till farans beskaffenhet, den skada som har åsamkats annan och omständigheter i övrigt är oförsvarligt. Mot bakgrund av det som finns föreskrivet i lagtext behöver man vid fastställande om huruvida nöd förelegat ta hänsyn till om nödsituation föreligger och om personen som befinner sig i nöd agerat försvarligt. Försvarlighetsbedömningen kan i vissa tillfällen vara kontroversiell. Enligt Straffrättskommittén är en nödhandling i regel försvarlig om den skada som hotar är väsentligt allvarligare än den som kunde beräknas följa av gärningen. Ett par praktiska exempel är en individs rätt att slå sönder ett fönster för att kunna släcka en brand eller att ta någon annans båt för att rädda en person från att drunkna. För att få en bättre uppfattning om ifrågavarande begrepp råder jag dig att läsa följande rättsfall: NJA 1992 s. 621 och NJA 2004 s. 786.

Av 24 kap. 1 § brottsbalken framgår föreskrifter om nödvärn. Rätt till nödvärn föreligger mot: 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp, 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendomen återtas på bar och gärning, 3. den som olovligen trängt in eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, 4. den som vägrar lämna bostad efter tillsägelse. Någon av förevarande omständigheter torde vara uppfylld för att nödvärnsrätt ska föreligga. Utöver vad som har framförts ska det även beaktas huruvida gärningen med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheter i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Det kan vara uppenbart oförsvarligt av en kraftig man att försvara sig med ett tillhygge som en mindre kraftig hade bort få straffritt tillgripa. Det kan även vara uppenbart oförsvarligt av en person att åberopa försvarshandling när fara kunnat avvärjas genom en så enkel åtgärd som att ropa på hjälp eller fly från brottsplatsen. Dessa rättsfall behandlar nödvärnsrätten väldigt genomgående: NJA 1990 s. 210 och NJA 1990 s. 370.

Slutligen regleras bestämmelser om nödvärnsexcess i 24 kap. 6 brottsbalken. Av förevarande lagrum framgår det att nödvärnsexcess enbart bli tillämplig om en person i en situation som innefattar nödvärn, nöd eller laga befogenhet att använda våld gjort mer än vad som är tillåtet på grund av att omständigheterna var sådana att denne svårligen kunde besinna sig. Om det exempelvis inträffar att någon utövar större våld eller svårare skada än som är medgivet genom bestämmelserna om nödvärn, laga befogenhet och nöd så har man gjort mer än vad som är tillåtet och således finns det fog att åberopa nödvärnsexcess. Utöver detta ska ställning även tas till huruvida en person svårligen kunde besinna sig. Vid en sådan bedömning ska farans art och den tid som stått till förfogande för övervägande beaktas. Om en person exempelvis varit tvungen att snabbt fatta beslut om hur han skulle bete sig på grund av yttre omständigheter, kan man inte begära lika mycket av honom som om han hade tid till övervägande. Vid bedömningen av frågan huruvida gärningsmannen svårligen kunnat besinna sig är vidare hänsyn att taga till hans individuella egenskaper. Om det är på tal om en person med nervös eller ängslig läggning, kan man inte begära lika mycket av honom som av en mera stabil person. För ytterligare information om nödvärnsexcess råder jag dig att läsa följande rättsfall: NJA 2005 s. 237 och NJA 2004 s. 786.

Det som jag har framfört i denna långa utläggning kan vara av värde att lära ut till skolpersonal. Det ska dock tilläggas att min redogörelse är långt ifrån fullständig utan jag har enbart framfört det som är mest elementärt. Jag råder er att anlita en jurist om ni vill få en mer fördjupande uppfattning beträffande de framställda begreppen.

Vänligen,

Anonym Rådgivare
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Nödvärn och annan ansvarsfrihet (199)
2022-01-14 Nödvärnsrätt vid misshandel
2022-01-01 Har jag rätt till nödvärn när någon hotar att ta mitt liv?
2021-12-30 Får man utöva nödvärn mot ett barn?
2021-12-29 Får man köra rattfull i en nödsituation?

Alla besvarade frågor (98481)